Under värmeförbrukningstopparna medför produktionen av fjärrvärme större kostnader och mer CO2-utsläpp än vanligt. Energibolaget Helen Ab och Helsingfors stad utvecklar tillsammans metoder för att lösa problemet med hjälp av flexibel förbrukning.
Många konsumenter och husbolag reglerar redan sin elförbrukning enligt priserna. Målet är att flexibiliteten i förbrukningen av fjärrvärme redan inom en snar framtid ska vara lika bekant för invånarna.
– Värmeförbrukarna har en stor roll i utjämningen av förbrukningstopparna inom den elektroniska värmeproduktionen. I en stor del av byggnaderna sker tidvis överuppvärmning som ökar energiförbrukningen och som kan minskas med hjälp av digitalisering av fjärrvärme genom automatisering av optimeringen av värmeanvändningen. Därigenom kan man inte bara sänka koldioxidutsläppen utan även kostnaderna för uppvärmning, berättar Timo Aaltonen, Helens direktör för affärsverksamhet inom värme och avkylning.
I pilotprojektet som inleds i höst prövar Helen och Helsingfors stad på att optimera uppvärmningen med hjälp av artificiell intelligens i skolor och idrottsplaner. Målet är en teknisk omvälvning som kan skalas upp till hela stadens fastighetsbestånd.
– Värmesystemet för de byggnader som deltar i försöket kan regleras till exempel så att byggnaden uppsåtligen värms upp lite mer än normalt redan på morgonen, om man i eftermiddag räknar med smällkall kyla och förbrukningstoppar av fjärrvärme i Helsingfors. På detta sätt behöver byggnaden mindre fjärrvärme under förbrukningstoppen, berättar Kalevi Härkönen, ledande energiexpert vid Helsingfors stad.
Om tillräckligt många byggnader i framtiden utnyttjar motsvarande värmeoptimeringslösningar, kan förbrukningstoppar jämnas ut betydligt.
Kolneutralt Helsingfors och Helen 2030
Utvecklingen av fjärrvärmesystemet och en smartare energianvändning hjälper staden och Helen mot ett gemensamt mål – att göra Helsingfors till en koldioxidneutral stad senast 2030. Trots att fjärrvärmeproduktionen redan har tagit stora steg mot koldioxidneutralitet återstår en god bit av resan.
– Uppvärmningen är fortfarande den största källan för direkta utsläpp i Helsingfors. Förbättringen av byggnaders energieffektivitet och utjämningen av värmeproduktionens förbrukningstoppar är viktiga steg i Helsingfors klimatarbete, säger Helsingfors stads klimatdirektör Hanna Wesslin.
I år har Helen som mål att minska utsläppen av växthusgaser med minst 60 procent och därpå följande år med 80 procent jämfört med växthusgasutsläppen 1990. Helen uppnår sitt minskningsmål genom att i fjärrvärmeproduktionen övergå till värmepumpar, hållbar bioenergi och elpannor.
De försök som inleds i skolor och på idrottsplaner är en del av Helens och Helsingfors pilotprojekt Systemic Heat Shift (SHS). Finansieringen har fåtts från EU:s projekt Net Zero Cities, i vilket hundra europeiska städer som eftersträvar koldioxidneutralitet deltar.
Det tvååriga pilotprojektet utvidgas stegvis från några skolor och en idrottsplats till uppskattningsvis 50 skolfastigheter. Ett liknande projekt pågår också i flera bostadshus i Helsingfors stads bostäder Ab.
Man följer upp lokalanvändarnas tillfredsställelse med temperaturen inomhus under hela pilotprojektet. Försöket förväntas inte påverka trivseln inomhus.
