Städerna har till ministeriet samlat ett gemensamt förslag om de helheter i vilka särskilt kommunerna bör få mer prövningsrätt. På så sätt vill kommunerna delta i regeringens planer att stärka kommunernas verksamhetsförutsättningar och främja reformen av kommunerna. Stadsdirektörerna och borgmästarna önskar att den insamling av förslag till avveckling av normer som nu har genomförts följs upp av ministeriernas fortsatta aktiva diskussion med städerna om hur avvecklingen av normerna ska genomföras samt av eventuella försök.
Underlättande av kompetensbristen genom avveckling av normer
Städerna anser att det mest kritiska är att med alla tillbudsstående medel förbättra tillgången på personal särskilt inom de sektorer som lider av kompetensbrist. De behörighetsvillkor som fastställs i lagar och förordningar bör granskas och även fördomsfritt reformeras på ett sätt som förutser både kvantitativa och kvalitativa framtida kompetensbehov. Med beaktande av bland annat den rådande kompetensbristen som redan påverkar många sektorer, bör man även bedöma huruvida kommunernas prövningsrätt att själva definiera behörigetsvillkoren kunde ökas.
Städerna anser det viktigt att man inom ramen för den reform av sysselsättningstjänsterna som regeringen genomför även granskar avvecklingen av normer vid ordnandet av sysselsättningstjänster. Kommunernas prövningsrätt vid ordnandet av sysselsättningstjänster bör ökas och kommunerna bör ha möjlighet att ordna sysselsättningstjänster på det sätt som är mest ändamålsenligt för dem. Detta förutsätter att kommunernas eget övervägande ökas och att kundservicemodellen reformeras. Då sysselsättningsstödet övergår till kommunerna bör man även överväga att avstå från tillståndsplikten för yrkesutbildningens intagningsplatser. Utbildningsanordnarna bör ha möjlighet att besluta om den utbildning de erbjuder. På så sätt skulle utbildningen och behovet av arbetskraft inom ett område mötas snabbare och mer flexibelt.
Fostrans- och utbildningstjänsternas roll i kommuninvånarnas vardag betonas och sektorn lider av allvarlig personalbrist. Särskilt viktigt vore det att avveckla förpliktelsen att fatta olika förvaltningsbeslut och exempelvis kunna utnyttja speciallärarnas fulla arbetsinsats till arbetet med barnen istället för förvaltningsbeslut.
Smidighet i plane- och tillståndsprocesser
Den lagstiftning som gäller områdesanvändning bör utvecklas så att det blir möjligt att göra plane- och tillståndsprocesserna smidigare. Borgmästarna och stadsdirektörerna betonar bevarandet av städernas och kommunernas planläggningsmonopol, så att kommunerna kan genomföra hållbar och ändamålsenlig markanvändning genom planläggning och markpolitik.
Städerna anser dock att det allra viktigaste är att man denna gång faktiskt avvecklar normer och genuint luckrar upp onödigt administrativt arbete. På så sätt kan man även i kommunerna fokusera på det väsentliga och de tjänster som är viktigast för kommuninvånarna.
C21-nätverket för de största städerna består av stadsdirektörerna i Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Kouvola, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Kotka, Salo och Borgå. Stadsdirektörernas permanenta nätverk stärker den stadspolitiska diskussionen och städernas gemensamma intressebevakning.
Över tre miljoner människor, det vill säga 54 procent av Finland befolkning, bor i städerna, och nästan två tredjedelar av de finländska arbetsplatserna är belägna i dem.
