Redan nu saknas det över 2 600 småbarnspedagoger och socionomer i städerna. Situationen försvåras ytterligare eftersom andelen högskoleutbildad personal ska ökas fram till år 2030 i enlighet den nya lagen om småbarnspedagogik som trädde i kraft år 2018. Då ska minst två tredjedelar av personalen på daghemmen ha behörighet som lärare eller socionom inom småbarnspedagogik och av dessa ska minst hälften ha behörighet som lärare inom småbarnspedagogik.
- Tillgången på kompetent personal är redan nu kritisk och läget kommer bara att förvärras. Vi har bedömt att för att kunna erbjuda småbarnspedagogik till alla våra invånare och uppfylla skyldigheterna i lagen om småbarnspedagogik, behöver vi bara i de sex största städerna över 9 000 nya högskoleutbildade inom småbarnspedagogiken fram till år 2030, konstaterar Mikko Mäkelä, direktör för småbarnspedagogik i Vanda.
Direktörerna för småbarnspedagogik hittar tydliga orsaker till personalbristen. Först och främst har antalet barn och andelen som deltar i småbarnspedagogiken ökat märkbart i städerna sedan 1990-talet. Samtidigt har antalet utbildade lärare inom småbarnspedagogik halverats. Det är först under de senaste åren som man gått in för att öka detta antal.
- Barnen har inte tid att vänta. Även personalens förmåga att orka i arbetet har pressats till det yttersta. Det är tydligt att utan omfattande åtgärder för att lösa personalbristen kan staden inte erbjuda småbarnspedagogik för alla och kvalitetsnivån lider. Detta har långtgående effekter för både barnen, familjerna och arbetsmarknadens funktionalitet, betonar Miia Kemppi, direktör för småbarnspedagogik i Helsingfors.
År 2030 ändras även behörighetsvillkoren för föreståndare som är ansvarig för daghemmets verksamhet. I fortsättningen krävs att föreståndaren har behörighet som lärare eller socionom i småbarnspedagogik, tillräcklig ledarförmåga samt minst magisterexamen i pedagogik. Detta innebär att en högre yrkeshögskoleexamen inte längre räcker och således skulle exempelvis socionomernas karriärstig brytas för föreståndaruppdragets del.
- Bra ledarskap har en mycket stor betydelse för att personalen ska orka och det är tydligt att orsaken till att man ändrat behörighetsvillkoren är att man insett detta. För närvarande har dock endast under 10 procent av föreståndarna som arbetar inom sextettstädernas kommunala småbarnspedagogik en magisterexamen. Man kommer inte att få tillräckligt med daghemsföreståndare, om det enda sättet att bli föreståndare är en magisterexamen, konstaterar Elli Rasimus, direktör för småbarnspedagogik i Tammerfors.
Direktörerna för småbarnspedagogik hoppas på att den nya regeringen i samarbete med kommunerna ska utvärdera de ekonomiska och tidtabellsrelaterade förutsättningarna för att verkställa lagen om småbarnspedagogik. Direktörerna anser att den nya regeringen bör förlänga övergångstiden för verkställandet av personalstrukturen på så sätt att utbildningsmängderna realistiskt motsvarar det ökade behovet av högskoleutbildad personal. Därutöver måste daghemsföreståndarnas behörighetsvillkor ändras så att även en lämplig högre yrkeshögskoleexamen ger behörighet för uppgiften. När det gäller den svenskspråkiga personalen är situationen särskilt dyster och därför kärvs skräddarsydda åtgärder för att trygga tillgången på svenskspråkig personal.
- För de växande städerna är läget pressat, eftersom deras ekonomiska ställning har försvagats under den gångna regeringsperioden. Med städernas allt snävare resurser har man gjort och fortsätter att göra allt som är möjligt för att förbättra situationen. Det finns helt enkelt inte behörig personal att tillgå. Vi vill att den nya regeringen gör upp en tydlig plan för att lösa personalbristen. Den ska i synnerhet innehålla lösningar för att öka och finansiera utbildningsmängderna, konstaterar Virpi Mattila, direktör för småbarnspedagogik i Esbo.
Städerna betonar att så fort lagen hade godkänts hade det samtidigt behövts en ambitiös ökning av utbildningsmängderna för lärare och socionomer inom småbarnspedagogik. Flerformsutbildning och examensinriktad fortbildning vid sidan av arbetet bör enligt sextettstäderna utvecklas ännu kraftigare tillsammans med kommunerna, och finansieringen av dessa göras permanent.
- Det är mycket viktigt att engagerad personal inom småbarnspedagogiken hålls kvar i branschen. Man bör göra det så enkelt som möjligt för dem att studera vid sidan av arbetet. För att bli lärare eller socionom inom småbarnspedagogik är det trots allt fråga om en utbildning för lägre högskoleexamen, som i genomsnitt tar tre år att slutföra, och som kräver en betydande satsning av den studerande, påminner Vesa Kulmala, direktören för småbarnspedagogik i Åbo.
Direktörerna för småbarnspedagogik påminner om att det även handlar om pengar. Enbart utbildningen av de högskoleutbildade arbetstagare som de sex största städerna behöver kostar uppskattningsvis över 160 miljoner euro. När man granskar hela Finlands behov, som enligt Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarnas uppskattning är 20 000 nya högskoleutbildade fram till år 2030, höjs kostnaderna till över 360 miljoner euro.
- I statens budget för år 2023 anvisade man som en engångssatsning 6,3 miljoner euro till att öka intagningsplatserna till småbarnspedagogiken. Det är uppenbart att detta är en droppe i havet i förhållande till helhetsbehovet. Nästa regering måste inse hur omfattande resursallokering småbarnspedagogiken kräver, konstaterar Kirsi Ranki, stf. direktör för småbarnspedagogik i Uleåborg.
Bakgrundsinformation:
På tio år (2011–2021) har de sex största städernas befolkning i
- småbarnspedagogikåldern (0–6-åringar) ökat med sammanlagt 2 787 barn och
- antalet barn som deltar i den kommunala småbarnspedagogiken ökat med 9 723 barn.
Antalet barn inom småbarnspedagogiken fördubblades i Finland under åren 1992–2018. Samtidigt halverades antalet utbildade lärare inom småbarnspedagogik.
