Eeva-Riitta erbjuder kamratstöd till äldre personer vars närstående har utmaningar med den psykiska hälsan. Hon vet hur trött och utmattad man kan bli då man sköter en närstående, och var de närstående kan få stöd och hjälp. Eeva-Riitta började som kamratstöd och sökte sig sedan till utbildning för erfarenhetsexperter för att kunna arbeta mer målmedvetet. Hon berättar att hon själv ständigt lär sig nytt som erfarenhetsexpert.
Eero har egen erfarenhet av att bli nykter i pensionärsåldern för sju år sedan. Han erbjuder kamratstöd på både finska och svenska. Eero berättar att arbetet som erfarenhetsexpert också stöder hans egen nykterhet, och att han fick förslaget om att bli erfarenhetsexpert på sin tidigare rehabiliteringsplats. Han tänker på sitt eget missbruk endast på arbetet. Enligt Eero är mötet med klienten en win-win-situation, eftersom man där har möjlighet att möta sitt tidigare jag.
Vellu har erfarenhet av rusmedels- och spelberoende samt psykisk ohälsa, skulder och fängelse. Han berättar att arbetet som erfarenhetsexpert ger honom en anledning att stiga upp på morgonen. Det är fint att få göra ett meningsfullt arbete och uppleva framgång. Vellu blev erfarenhetsexpert när människor bad om råd och hjälp, och det kändes bra att kunna hjälpa. Han tycker också att det är trevligt att träffa människor som han annars inte skulle träffa.
Vesku har också anslutit sig till teamet. Han har redan varit nykter i 49 år. Vesku fungerar som en kamrat och kan till exempel följa med klienter som för första gången går på ett AA-möte eller till andra aktiviteter för att stöda rusmedelsfrihet.
– Kamratstöd hjälpte mig en gång i tiden att få ett normalt liv. Det fanns en känsla av trygghet i gemenskapen och jag kunde släppa taget om bitterhet och ilska tack vare kamrater. Jag vill skapa samma känsla av trygghet för andra utan rusmedel, säger han.
Det är lätt att prata med en kamrat
Alla fyra konstaterar att det är kostnadseffektivt och till nytta för alla att vara erfarenhetsexpert. Både för klienterna, de anställda och dem själva. Erfarenhetsexperterna berättar att de fortsätter där de anställdas resurser är otillräckliga. De kan hjälpa med att motivera klienter och få igång rehabiliteringen, eller ge stöd efter en rehabiliteringsperiod.
Den bästa responsen är att få höra att det är tryggt att prata med dig.
– Att prata hjälper och det är lätt att prata med en kamrat. Bland kamrater känner man sig inte ensam. När man själv är öppen är det också lättare för andra att öppna sig, säger Eeva-Riitta och Vesku. Eero reflekterar över att det är lätt att sätta ord på någon annans smärta och ångest när man förstår vad det är och hur man har medicinerat det med rusmedel.
– Jag kan verkligen säga att jag förstår dig, jag vet vad du pratar om. Den bästa responsen är att få höra att det är tryggt att prata med dig, säger Vellu.
Erfarenhetsexperterna hjälper också yrkespersoner att förstå bättre. Eeva-Riitta har deltagit i seniortjänsternas utvecklingsdag och talat med yrkespersoner om att bemöta människor som har anhöriga med psykiska problem.
– Yrkespersonerna har kunnat ställa de väsentliga frågorna, med hjälp av vilka man kan stöda både klienter och deras närstående. Att uppmärksamma närstående är också en viktig förebyggande åtgärd, eftersom många närstående själv blir utmattade och insjuknar när de tar hand om de sjuka.
Seniortjänster som stöder psykisk hälsa
Hela teamet av erfarenhetsexperter finns på listan för Seniortjänster som stöder psykisk hälsa. Utöver möten med erfarenhetsexperterna omfattar tjänsterna även kamratstöd i grupp. Fyra olika kamratstödsgrupper för äldre personer erbjuder hjälp med livets utmaningar.
- Kööri är för äldre personer som vill minska eller sluta med användningen av rusmedel
- Peesi är för äldre personer med en närstående som har ett rusmedelsproblem
- Vire är för äldre personer med nedstämning eller depressionssymtom
- Toivo är för äldre personer som förlorat en närstående
Två olika former av rehabilitering är också tillgängliga.
- Tsemppi är social rehabilitering där du träffar en handledare hemma eller på en överenskommen plats i genomsnitt en timme en gång i veckan. Rehabiliteringsperioden varar upp till sex månader.
- Grupprehabiliteringen Puhti är verksam i Kasbergets seniorcentral. Det är en sex veckor lång rehabiliteringsperiod dygnet runt.
Båda rehabiliteringstjänsterna riktar sig till äldre personer som har problem med rusmedel eller psykisk hälsa. I både Tsemppi och Puhti sätter klienten upp sina egna mål för rehabiliteringsperioden. Kamratstödsgrupperna och Tsemppi är avgiftsfria, medan deltagarna i Puhti betalar en självrisk.
Det är fint att se hur människor kan gå vidare i livet. Det finns många alternativ.
– Det är lätt att komma till Tsemppi och Puhti, man kan ringa själv och fråga, inga remisser behövs. Människor verkar trivas i grupperna, de diskuterar aktivt och får stöd och hjälp både av varandra och av handledarna, berättar Eeva-Riitta om sina observationer.
– Personalen är trevlig och vänlig, fortsätter Vellu. Tröskeln att komma är låg. Det betyder mycket om man bemötts illa och inte har fått vänlig service tidigare. Allra viktigast är dock bemötandet, sedan kommer innehållet och yrkeskunskapen.
– Jag tycker om att se klientens tidslinje, funderar Eero. Man kan möta en klient man känner från Puhti senare i rusmedelstjänsternas öppenvårdsrehabilitering eller i kamratstödsgruppen Kööri. Det är fint att se hur människor kan gå vidare i livet. Det finns många alternativ. Jag träffar kunder på olika stigar, inte bara en gång under en session.
Enligt erfarenhetsexperterna är det viktigt att det finns tjänster för äldre människor. Det är lättare att prata med jämnåriga då man tillhör samma generation och har samma tidigare erfarenheter. I det här skedet av livet talar vi också om nya stora frågor: rädslan för döden, när framtiden inte längre verkar obegränsad, eller hur förhållandet till familjen förändras. Familjen kan växa i och med barnens familjer och barnbarnen kan vara viktiga. Vissa människor har marginaliserats helt och hållet från sina familjer, till exempel på grund av rusmedel.
Vad skulle erfarenhetsexperterna säga till en pensionär som funderar på att söka hjälp, men tycker att det är svårt?
– En god cirkel kan börja med något alldeles litet. Man kan börja förbättra sitt välbefinnande på många olika sätt. En motionsgrupp eller en litteraturcirkel i servicecentralen kan vara en nystart, säger Eeva-Riitta.
─ Det finns många olika alternativ. Hitta den tjänst som passar dig, tillägger Eero.
Eller så kan du ringa till Vellu. – Vi kan gå tillsammans, jag kommer med dig. Vi hittar en lämplig tidpunkt, lovar han.
Du kan lyssna på erfarenhetsexperten Eero och de andra kamraternas tankar i podcasten Käänteentekevää puhetta. Eero pratar om rusmedelsmissbruk i säsong 2, avsnitt 4 som heter ”Arvostus”. ( Arvostus - Käänteentekevää puhetta | Podcast on Spotify(Länk leder till extern tjänst) - endast på finska.) Om du vill prata med Seniortjänsternas erfarenhetsexperter, kan du kontakta projektledare Maarit Ajalin, tfn 09 310 34888.
Seniortjänster som stöder psykisk hälsa utvecklas inom ramen för Projektet för hållbar tillväxt, som syftar till att stärka välbefinnandet och förebygga problem. Projektet är en del av Finlands program för hållbar tillväxt, som finansieras av Europeiska unionens återhämtningsinstrument av engångsnatur (Next Generation EU). Programmet koordineras av social- och hälsovårdsministeriet och genomförs i Finlands alla välfärdsområden och i Helsingfors.
Text: Maarit Ajalin
