Familjevård för äldre har fått en lovande start

Helsingfors stad testar familjevård för äldre. Liknande familjevård finns redan i många välfärdsområden i Finland, och nu pågår en sex månader lång pilotfas för att kartlägga hur tjänsten fungerar som en del av Helsingfors urval av tjänster för äldre. Fyra familjevårdare deltar.

Publicerad , uppdaterad
Bild: Kaisa Sunimento

Vad är familjevård for äldre?

Familjevård för äldre är vård och omsorg för äldre i familjevårdarens eller den vårdbehövandes hem. Det är en del av socialtjänsten enligt socialtjänstlagen som i Helsingfors organiseras, tillhandahålls och genomförs av social-, hälsovårds- och räddningssektorn.

Tjänsten är särskilt lämplig för personer med en minnessjukdom eller personer som behöver att en annan person är närvarande men som fortfarande kan bo i sitt eget hem. Tjänsten hjälper till exempel egenvårdare att orka genom att göra det möjligt för dem att ta lagstadgad ledighet på så sätt att den äldre personen kan bo hemma eller hemlikt under ledigheten.

För närvarande erbjuds Helsingforsborna regelbunden familjevård antingen i form av deldygnsvård (3, 6 eller 12 timmar) eller dygnet runt från några dagar till några veckor åt gången. Familjehemmen för pilotfasen finns i Nordsjö och Malm. Du kan ansöka om tjänsten via Seniorinfo eller, om du redan är klient inom servicen för äldre, via din kontaktperson. Tjänsten kan beviljas efter en helhetsbedömning av klientens situation.

 

Elise Liikala, Maila Anttila, Kirsikka Kaila och Ulla Pohjanmaa arbetar som familjevårdare för äldre.
Elise Liikala (t.v.), Maila Anttila, Kirsikka Kaila och Ulla Pohjanmaa arbetar som familjevårdare för äldre. Elises hund Bamse, som syns på bilden, bidrar också med närhet.

Familjevård som levnadssätt

Familjevårdarna som deltar i testet, Maila Anttila, Kirsikka Kaila, Elise Liikala och Ulla Pohjanmaa, har väntat på att få arbeta i Helsingfors.

Elise Liikala, som har varit familjevårdare längst av dem, har haft klienter utanför Helsingfors i flera år. Hon är glad över att tjänsten äntligen är tillgänglig för Helsingforsborna också, eftersom hon har sett fördelarna för både de äldre själva och deras anhöriga. Elises make är också till stor hjälp i arbetet. Att organisera familjevård hemma hos en familjevårdare kräver alltid att hela familjen engagerar sig.

– Den rytm som har fungerat för oss är att jag arbetar som familjevårdare i vårt hem dygnet runt under två veckor, och sedan har jag två veckor ledigt. Att driva ett familjehem skulle inte vara möjligt utan min makes engagemang och stöd, säger Elise.

Liksom Elise vårdar de andra familjevårdarna som deltar i testet också klienter i sina egna hem och betonar att arbetet kan anpassas väl till deras egen personliga livssituation så att det passar en själv - till exempel kan de påverka rytmen för sin egen familjevård och antalet klienter.

– Arbetet kräver ett stort hjärta och en vilja att bemöta människor som människor. Det finns ett visst lugn i hemmet när en vårdbehövande kommer på besök, eftersom de äldres tempo ofta är långsamt och också ger en själv en trevlig möjlighet att växla ner, säger Kirsikka Kaila.

Att träffa äldre människor och se på världen tillsammans med dem ger upphov till nya tankar för mig själv.

Maila Anttila anser att arbetet som familjevårdare först och främst är ett levnadssätt, där man själv är ansvarig för det arbete man utför för sina klienter. De saker som är viktiga för äldre kan vara mycket små, och inom familjevården är det ofta möjligt att uppmärksamma dem.

− Att träffa äldre människor och se på världen tillsammans med dem ger upphov till nya tankar för mig själv, säger Maila.

Familjevård kräver öppenhet och förtroende 

Familjevårdaren behöver inte ha någon särskild utbildning eller yrkesbakgrund, men varje familjevårdare måste gå en förberedande kurs för uppgiften och hemmet måste anpassas för att vara familjehem. Familjevårdaren får ersättning för sitt arbete i enlighet med ett uppdragsavtal med Helsingfors stad. En familjevårdare kan vårda fyra klienter åt gången. Det är viktigt att det finns ett stort förtroende mellan familjevårdaren och klienten och hens anhöriga.

− Det första mötet går ut på att parterna bekantar sig med varandra och familjevården inleds bara om de kommer överens och samarbetet känns bra. När familjevården är som bäst erbjuder den långsiktiga relationer, säger Ulla Pohjanmaa.

− Hellre än att tala om klienter talar vi om familjemedlemmar, tillägger Elise Liikala, och fortsätter: När vi får en ny familjemedlem är det viktigt att personkemin mellan alla som bor i vårt hem, antingen permanent eller tillfälligt, fungerar, att alla känner sig trygga och att alla får sina behov tillgodosedda. Du måste också kunna tala öppet med dina anhöriga om precis allt.

Erfarenheterna utnyttjas i framtiden

Den nu pågående pilotfasen, som inleddes i oktober 2024, kommer att pågå till slutet av mars 2025. Erfarenheter och förbättringsförslag samlas in från både familjevårdarna och de vårdbehövande, och den här informationen används för att vidareutveckla och etablera tjänsten i Helsingfors.
Erfarenheterna hittills har varit lovande.

− Det verkar som om familjevård kan komplettera befintliga tjänster för äldre i en personlig och hemlik miljö, säger Heidi Haulismaa, en projektexpert som utvecklade modellen för familjevård för äldre i Helsingfors.
 

Familjevården för äldre utvecklas inom ramen för Projektet för hållbar tillväxt, som syftar till att stärka välbefinnandet och förebygga problem. Projektet är en del av Finlands program för hållbar tillväxt, som finansieras av Europeiska unionens återhämtningsinstrument av engångsnatur (Next Generation EU). Programmet koordineras av social- och hälsovårdsministeriet och genomförs i Finlands alla välfärdsområden och i Helsingfors.