Boll, pall, mål, lok och noll. Lappar med text och bild är utspridda på två bord i Munksnäs förskola. Vid ett av borden hjälper Lilly-Ann Hagnäs-Anttila, lärare inom småbarnspedagogik, barnen att hitta ord som rimmar.
Det här är en av uppgifterna som förskolebarnen jobbar med en solig torsdag förmiddag. Utöver arbete med skrivande och läsning är högläsning en viktig del av undervisningen.
– Vi har korta stunder schemalagda varje dag för att få in läsning och språk på ett bra sätt mellan andra aktiviteter, berättar Hagnäs-Anttila.
Läsning är också ett av Helsingfors stads strategiska mål. Devisen är att göra Helsingfors till huvudstaden för läsning och läsförmåga.
Hagnäs-Anttila deltog i projektet Lukuinto-Läsiver, som förverkligades från augusti 2020 till maj 2022, för att få nya idéer för hur hon och hennes kollegor kan jobba med läsning.
Det aktiva läsarbetet har gett resultat och syns bland annat i samarbetet med första klass i Munksnäs lågstadieskola.
– Förskoleeleverna läser bättre än ettorna. Det finns ett aktivare intresse hos dem och det har nog med den extra satsningen att göra, säger Hagnäs-Anttila.
Tidning startade ivern
Utöver korta sagostunder varje dag ställer personalen på Munksnäs förskola fram böcker för att locka barnen till läsning.
– Det är jättemysigt när de sitter med huvudena ihop och läser för varandra, säger Hagnäs-Anttila.
Hon berömmer projektet Lukuinto-Läsiver som i Munksnäs bara krävt små ansträngningar för att få in mer läsning på schemat. Under projektet skapades exempelvis den så kallade Läsecirkeln, ett konkret verktyg för att främja läsning.
– Utifrån Läsecirkeln har vi fokuserat på lugna hörn och kojor där barnen kan läsa. De lugna ställena är viktiga.
Barnen har också fått påverka vilka teman som ska tas upp inom satsningen. Varje månad sätts planeringen upp på en stor tavla med bilder där barnen tydligt kan se att inlärning sker med små steg framåt.
Ett annat roligt projekt blev att göra en egen tidning, efter en idé från Läsecirkeln och den så kallade Sagoräven, som ingår i stadens pedagogiska modell för att lyfta frågor om hållbarhet.
– Läsecirkeln inspirerade oss att fundera kring vilken litteratur vi har i förskolan. Vi märkte att tidningar fattades i vår bokhylla, så vi kompletterade med olika tidningar för barn.
Det ledde sedan till att de i Munksnäs förskola började göra egna tidningar med texter och bilder av ämnen som barnen var intresserade av.
– Barnen tyckte jättemycket om att göra tidningen och projektet startade verkligen ivern för att skriva och läsa, säger Hagnäs-Anttila.
Bokprojekt tillsammans med Haga förskola
Efter tidningsverkstäderna inleddes ett bokprojekt med Haga förskola. Boken ”Allt kan hända i den magiska djurskolan” skrevs av barnen under februari och mars som en stafett mellan förskolorna.
– Vi har skrivit ett par sidor och sedan har de fortsatt i Haga. Barnen har fått använda sin fantasi, djuren har trollats bort och åkt till olika länder. Och de fick hela tiden fundera på vad som hände sen, berättar Hagnäs-Anttila.
Barnen har skrivit sina bokavsnitt på dator. I Munksnäs satt de oftast två och två så att den ena sa bokstav för bokstav vad som skulle skrivas och den andra försökte hitta rätt tangent på datorn.
– Ett av barnen sa att ”det känns som en skattjakt”, säger Hagnäs-Anttila med ett leende.
I slutet av mars firades boken med en gemensam fest med sånger och högläsning ur boken. Efter bokprojektet har särskilt pojkarna blivit ivriga på att rita serier – ofta med sporttema.
Bildstöd hjälper med känslor
Lilly-Ann Hagnäs-Anttila poängterar att böcker är ett utmärkt sätt att komma igång med ett nytt tema. Till exempel faktaböcker för barn är bra för att de är på deras nivå och sporrar till fantasi.
– Barnen blir lätt ivriga och får egna tankar.
Bästa sättet att väcka barnens intresse är ändå att själv vara ivrig och att göra läsningen till en del av leken. Det kan göras genom att hitta rimord, genom att barnen ska hitta på så många ord som möjligt som innehåller en viss bokstav och sedan hitta föremål i rummet som innehåller bokstaven.
I Munksnäs används också bildstöd, vilket hjälper särskilt barn med specialbehov att bli självständiga.
Men bildstödet är viktigt för alla. Till exempel ”dagens känsla” hjälper barnen i Munksnäs förskola att sätta ord på sina egna känslor – och också att läsa av varandras.
– Ju mer man pratar om det, desto lättare blir det att tolka varandras känslor. Vi har funderat på hur man ser ut när man är till exempel rädd eller när man har tråkigt, berättar Hagnäs-Anttila.
Läsningen öppnar världar
Följer man med barnen i Munksnäs förskola är det uppenbart att läsning och skrivande är något alla är ivriga över. Under lässtunden kryper Sienna Lind nästan upp i famnen på Hagnäs-Anttila.
Efteråt berättar Lind att hon tycker om att de också läser i förskolan, för hemma läser hon med föräldrarna oftast bara före läggdags. Förutom att hon tycker om att bli högläst för gillar hon att lära sig nya ord – och att få använda sin fantasi.
– När man läser är det lite som att åka på en utfärd, säger Lind.
Också Adrian Lindström tycker om läsning och att jobba med ord och skrivande.
– Det känns bra att kunna läsa för sen vet man allt, säger Lindström.
Lilly-Ann Hagnäs-Anttila berättar att barnen är stolta över allt de gör i förskolan och gärna vill ta allt med hem för att visa för föräldrarna.
– Det är viktigt att börja med att uppmuntra, inte med att hitta felen.
Text: Michaela von Kügelgen
