Stämningen inom arbetsgemenskapen har redan tidigare varit på en god nivå på de svenskspråkiga daghemmen i Helsingfors. Nu har den förbättrats ytterligare, det visar stadens senaste personalundersökning.
Exakt vad förändringen beror på framgår inte i undersökningen. Men under det senaste året har den svenskspråkiga småbarnspedagogikens fokusområde varit positiv pedagogik, vilket kan ha haft en inverkan på resultatet.
Mia Lindqvist är lärare inom småbarnspedagogik vid daghemmet Malmgård. Vid Malmgård har personalen satt den positiva pedagogiken i system inom arbetsgemenskapen genom att medvetet lyfta de andras styrkor under möten, berättar hon.
– Jag har jobbat med detta i ganska många år och tycker det har blivit lättare att ge beröm och tacka sina kollegor nu när vi mer än tidigare lyfter fram lyckanden och styrkor.
Positiv pedagogik handlar om att aktiv fokusera på det positiva i vardagen och hos andra människor. De flesta av oss tenderar omedvetet att fokusera mer på det negativa än det positiva.
Den positiva pedagogiken är ett sätt för den svenskspråkiga småbarnspedagogiken att stärka personalens och barnens välbefinnande, som är ett fokusområde för hela fostrans- och utbildningssektorn i Helsingfors.
När personalen vid daghemmet Malmgård anonymt fick svara på hur den positiva pedagogiken påverkat arbetsgemenskapen löd ett svar så här: ”Vi kollegor har börjat samarbeta mycket bättre och gänget är gladare och positivare nuförtiden”.
En annan person svarade att ”atmosfären har blivit mera positiv i gruppen och i arbetsgemenskapen”, något som Mia Lindqvist håller med om.
– Fast man gör mycket bra är det ändå oftast den där ena tabben man kommer ihåg. Det behövs mycket positivitet i motvikt. Att vi aktivt berömmer varandra har förbättrat stämningen bland kollegorna, säger hon.
Sänkt tröskel för konstruktiv diskussion
Linda Mattsson-Autio är lärare inom småbarnspedagogik och viceföreståndare vid daghemmet Malmgård. Också hon har märkt av satsningen på positiv pedagogik inom arbetsgemenskapen.
– I och med att vi lyfter det här ämnet så mycket så känns det som att det nu finns en grundvilja att jobba för att vi alla ska trivas, säger hon.
Den positiva pedagogiken har även skapat en mer tillåtande diskussionskultur där också utmaningar kan diskuteras mer öppet.
– Dialogen mellan personal i olika grupper fungerar exempelvis på ett lite annat sätt nu. Det finns en tillåtelse att ta upp saker till diskussion, som till exempel hur man jobbar i gruppen. För vi jobbar alla för samma mål.
Linda Mattsson-Autio tycker också att de nya rutinerna vid möten fungerar bra.
– Det ger en positiv grund för hela mötet att börja mötet ur en positiv synvinkel.
Ingen självklarhet att se de egna styrkorna
Både Mia Lindqvist och Linda Mattsson-Autio säger att positiv pedagogik i sig inte är ett nytt pedagogiskt arbetssätt inom småbarnspedagogiken. Att se barnens styrkor, framsteg och att uppmuntra dem hör till det dagliga arbetet.
Men att kunna se sina egna styrkor är däremot inte en självklarhet, anser båda två.
– Att berömma sig själv har kanske varit det svåraste. När vi skulle nämna våra egna styrkor vände jag mig genast till mina kollegor och frågade vad de tycker att jag är bra på. Men nuförtiden kan jag lägga ord på mina egna styrkor, säger Mia Lindqvist.
Hon får medhåll av Linda Mattsson-Autio.
– Vi är så ovana med att säga vad vi själv tycker vi är bra på. Men man kan tänka att det inte är skryt utan något man bidrar med. En viktig poäng inom positiv pedagogik är att man ska börja med sig själv.
