Syftet med evenemanget European Mayors' Summit som ordnades i Strasbourg i samband med Europaparlamentets plenarsammanträde den 22 oktober var att förse de nyvalda ledamöterna i Europaparlamentet med prioriteringar för de europeiska städerna under de kommande åren, bygga upp samarbetsrelationer och ge råd för utfrågningarna av de nominerade kommissionsledamöterna som inleds i november.
I diskussionerna framförde direktörerna för Finlands sex största städer sina åsikter om städernas roll i tryggandet av EU:s konkurrenskraft. Stadsdirektörerna påminde om att 75 procent av Europas medborgare bor i städer. Städerna är nationalekonomiska motorer samt drivkrafter för innovationer och hållbar utveckling. Utan städernas möjligheter att påverka i alla skeden av EU-politiken lyckas Europa inte med sina nyckelmål att bygga ett grönare, mer digitalt, mer socialt och konkurrenskraftigt Europa som bygger på gemensamma värderingar.
För att frigöra städernas förändringskraft krävs förutom dialog även att städerna har en tydligare ställning som mottagare och verkställare av EU-finansiering. Det centrala är investeringar och samarbetsplattformar för klimatåtgärder, koldioxidsnål energi, cirkulär ekonomi, tillgänglighet och trafikinfrastruktur, kompetent arbetskraft, digitaliseringsutveckling och infrastruktur som möjliggör denna samt städernas sociala och kulturella livskraft.
Den nya kommissionen som inleder sitt arbete vid årsskiftet förväntas före sommaren 2025 ge sitt förslag till en flerårig budgetram (MFF) för åren 2028–2034. Kommissionens ordförande Ursula von der Leyens rättesnöre för beredningen är en starkare politisk grund, reformvilja, resultat och enkelhet. Användningen styrs av de reformbehov som EU prioriterar.
Strävan efter effektivitet, resultat och förenkling är mål som bör understödas. Det behövs också bättre synergieffekter mellan olika politikområden och finansiella instrument. Till exempel sammanhållningspolitik skapar förutsättningar för en hållbar stadsutveckling samt för hela den europeiska inre marknaden genom att stärka regionerna med beaktande av deras särskilda utgångspunkter.
Risken är dock att den leder till en centraliserad förvaltning, varvid subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslutsfattandet hålls så nära EU-medborgarna som möjligt, inte förverkligas. Detta skulle strida mot von der Leyens löfte att bevara den regionala orienteringen i EU-politikens kärna.
Direktörerna för de sex största städerna i Finland anser det nödvändigt att Finland i kommande budgetdiskussioner strävar efter att ytterligare stärka städernas roll i EU-politiken och öka den regionala orienteringen samt förverkligandet av subsidiaritetsprincipen och partnerskap.
