"I det förebyggande arbetet behöver staden utöver polisen hjälp av aktörer som arbetar med ungdomar. Vi värdesätter detta nära samarbete mycket högt och strävar också efter att tillhandahålla resurser till dessa aktörer. Vi ser det också som viktigt att förebygga eller bryta känslan av utanförskap i samhället. På så sätt minskar till exempel gängens inflytande på ungdomar och unga vuxna. För att öka delaktigheten är det viktigt att vi ger vårdnadshavare starkare stöd i föräldraskap och fostran”, säger borgmästare Vartiainen.
Under diskussionen gick man ur olika aktörers perspektiv igenom lägesbilden av uttrycksformerna för ungdomars illamående och ungdomsbrottsligheten samt de effektivaste sätten för staden och olika aktörer att i samarbete förebygga problem. Utvidgningen av de olika uttrycksformerna för ungdomars illamående och ungdomsbrottslighet kan ännu ingripas i på ett effektivt sätt i Finland och Helsingfors genom att bedriva ett multiprofessionellt samarbete.
Betydelsen av ett nära samarbete mellan olika aktörer, tidiga åtgärder och att hjälpa den unga personens hela familj är stor
Deltagarna i evenemanget såg vikten av ett närmare samarbete vid sidan av separata åtgärder. Enligt alla aktörer är en av de nyckelfaktorer i det förebyggande arbetet att stärka ungdomarnas och deras familjers engagemang och att identifiera och hjälpa ungdomar som löper särskild risk i ett tillräckligt tidigt skede. Målet är att göra familjerna ännu starkare delaktiga redan när de första problem som påverkar barnets liv uppstår.
Staden har ett brett utbud av tjänster och verktyg till sitt förfogande för att förebygga problem bland ungdomar, öka deras känsla av delaktighet, förbättra ungdomarnas känslomässiga och sociala färdigheter och stödja deras integration. Antalet stadens Toivo-team som samarbetar med polisen och organisationer har också ökats.
Utöver det traditionella samarbetet med vårdnadshavare behövs nya sätt att skapa en närmare dialog. Enligt erfarenheterna från fostrans- och utbildningssektorn vill vårdnadshavarna ha fler arbetsmodeller baserade på kamratgrupper. Vårdnadshavarna önskar dessutom att dessa arbetsgrupper leds av yrkespersoner. Under dessa möten kan tillsammans diskuteras de oroväckande frågor som berör den unga personens liv.
Staden måste fortsätta att tillhandahålla trygga miljöer och platser samt intressanta aktiviteter för ungdomar även efter skoldagen. Finlandsmodellen för hobbyverksamhet erbjuder kostnadsfria hobbyer i samband med skoldagen, men det räcker inte som sådan. Samarbetet med organisationer är värdefullt även i detta sammanhang. Organisationernas starka budskap är att barn och unga måste få känna att de hör hemma i Helsingfors och i sin egen läroanstalt. Att stödja kompisrelationer, likvärdighet och förebyggande av ensamhetskänslan är avgörande.
Den diskussion som nu arrangerades var en fortsättning på den motsvarande tillställning som borgmästaren Juhana Vartiainen anordnade i november förra året. Gruppen har åtagit sig att fortsätta att hålla möten om lägesbild och samarbete även i framtiden.
I diskussion deltog representanter för Helsingforspolisen, Brottspåföljdsmyndigheten, Stationens Barn rf, Mannerheims Barnskyddsförbund, Rädda Barnen rf, Diakonissanstalten, Suomen Icehearts ry (Icehearts i Finland), Kide-säätiö (stiftelsen Kide), Helsingfors evangelisk-lutherska stift, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, HelsingforsMission och Suomen Muslimifoorumi ry (muslimforum i Finland). Närvarande var även Helsingfors stads representanter bland annat inom fostrans- och utbildningssektorn, kultur- och fritidssektorn, social-, hälsovårds- och räddningssektorn.
Staden har nolltolerans mot rasism, hatretorik och våld i all sin verksamhet.
