Alla gymnasiestuderande som har ett annat modersmål än svenska, finska eller samiska har vid behov rätt att studera enligt lärokursen svenska som andraspråk och litteratur, alltså S2.
Dessa studerande avlägger även det obligatoriska studentprovet svenska som andraspråk och litteratur, istället för studentprovet i modersmål.
En eftermiddag i april samlades alla svenska gymnasier i Helsingfors i gymnasiet Lärkan för att dela med sig av och inhämta kunskap om lärokursen S2 och studentprovet i svenska som andraspråk och litteratur. På plats fanns modersmålslärare, speciallärare, studiehandledare och rektorer, samt sakkunniga och inbjudna gäster.
Den gemensamma eftermiddagen var startskottet för ett tätare samarbete gymnasierna emellan, för att tillsammans kunna förbereda sig på att fler studerande kan ha svenska som andraspråk i framtiden.
Moa Thors, chef för den fria bildningen och gymnasieutbildningen vid Helsingfors stad, inledde träffen med att lyfta fram hur viktigt det är att vi skapar studiestigar för alla elever och studerande.
”De personer som väljer att integreras på svenska ska ha möjligheter att lyckas – också med gymnasiestudier”, konstaterar Moa Thors.
Alla lärare ska stödja studerande med annat modersmål
Först ut i raden av inbjudna gäster under träffen var Pamela Granskog vid Utbildningsstyrelsen. Hon lyfte fram att det hör till alla lärares uppgift att stödja studerande med ett annat modersmål än svenska, trots att det naturligtvis är modersmålslärarna som explicit undervisar i svenska som andraspråk och litteratur.
”När alla ämneslärare fokuserar på mångsidig läs- och skrivkunnighet, multilitteracitet, och mångsidig, formativ bedömning vinner alla studerande på det, oberoende av deras modersmål.”
Jan Hellgren vid det Nationella centret för utbildningsutvärdering berättade om studentprovet i svenska som andraspråk och litteratur.
Provet skiljer sig från provet i svenska som modersmål och litteratur i och med att det till strukturen mera liknar ett studentprov i ett främmande språk än ett regelrätt modersmålsprov.
Avsaknad av läromedel utmaning
Eftermiddagen avslutades med en intressant diskussion ledd av rektor Marina Sjöholm och lärarna Mikaela Örnmark och Ilse Fabritius samt specialläraren Emma Holmström från Tölö gymnasium.
Diskussionen handlade bland annat om erfarenheter från de olika gymnasierna av att använda två parallella lärokurser i en och samma undervisningsgrupp, bedömning och differentiering av undervisningen utgående ifrån läroplanen.
En av utmaningarna med att undervisa utgående från lärokursen för svenska som andraspråk är avsaknaden av svenskspråkiga läromedel, konstaterade deltagarna i diskussionen.
Under läsåret 2023–2024 fortsätter gymnasiernas gemensamma arbete med att dela med sig av och utveckla det kunnande och de arbetssätt som redan finns och inhämta nytt kunnande från gymnasier och skolor där man har en längre erfarenhet av att jobba med dessa frågor.
”Det här är bara början”, säger Moa Thors.
