Eftersom resultatet i studentskrivningarna spelar en allt större roll i antagningen till vidare studier har också pressen bland gymnasiestuderande ökat.
– Det är färre som antas baserat på inträdesprovet vilket betyder att man måste satsa på studentskrivningarna, säger Elsa Lindeberg, som tog studenten i Tölö gymnasium våren 2021.
I dag studerar hon historia – och slapp skriva inträdesprovet tack vare goda betyg. Men det var inte utan att hon upplevde stress.
– Jag satsade högt för att jag inte ville bli missnöjd med mig själv. I gymnasiet får man också tätare uppdateringar på hur väl man klarar sig i och med att man får vitsord efter varje kurs i stället för terminsvis som i högstadiet, säger Lindeberg.
Trots att hon upplevde att det var stressigt påminner hon om att bra vitsord inte är allt.
– Det berättas ofta hjältehistorier om L-studenter eller så får man höra om dem som knappt klarar sig, men var finns alla historier om C-studenterna?
Handledning för livet
Studerande med högt uppsatta mål satsar ofta på ämnen som ger höga poäng vid antagning. Peik Witick som studerar andra året vid Gymnasiet Lärkan – efter ett utbytesår i Frankrike – kände också en viss press just kring detta.
– Den långa matematiken ger många poäng, men jag valde till slut att läsa kort matematik. Jag vill fokusera på intressanta ämnen i stället för att räkna varje kväll.
Witick har valt att läsa franska och andra humaniora ämnen.
– Jag får mer ut av det än av att lära mig om till exempel celldelar – eftersom jag inte konkret vill jobba med just det. Lärkan försöker handleda studerandena att hitta sina egna intressen och vad de vill studera. Jag upplever att de handleder oss för livet.
Artur Ekman studerar tredje året vid Brändö gymnasium och har valt att avlägga gymnasiestudierna på fyra år för att ha tid att fokusera på handbollen. Han är hemma från Kyrkslätt och spelar för Sjundeå IF.
– Det underlättar mycket med lugnare studietakt. Jag har också tid att gå de kurser jag vill gå, inte bara de man måste. Det känns lugnare.
Han poängterar ändå att framtida möjligheter och krav blir allt mer närvarande för varje år som går.
– Ju närmare skrivningarna kommer, desto mer talas det om hurdana vitsord man behöver för att komma vidare.
Brett kursutbud
Lindeberg, Witick och Ekman anser att studerandena bör välja ämnen som de själva är intresserade av – inte sådana som kanske kan ge höga vitsord.
Lindeberg tipsar om att man ska satsa på sina egna styrkor.
– Titta inte blint på poängen utan satsa på ämnen som du är bra på och tycker om. Då får du mer ut av det. Det kan också påverka stressnivåerna och den mentala hälsan.
Hon önskar att fler skulle poängtera att man inte ska vara så hård mot mig själv.
– Allt fixar sig nog. Jag borde ha tagit det mer lugnt och prioriterat min egen hälsa i stället för en rad tior.
Witick betonar fördelarna med det breda kursutbudet som gymnasiet erbjuder.
– Det känns som att alla hittar något de är intresserade av. Om man inte vet vad man vill göra senare ger gymnasiet en jättebra allmänbildning. Man behöver inte heller ta det så allvarligt, man är ju här för att lära sig, säger han.
Också Ekman betonar allmänbildningen och de breda kunskaper man får med sig.
– Vad man än vill söka vidare till ger gymnasiet en bra grund. Också för dem som inte har toppbetyg.
Att det inte heller är betygen utan människorna som verkligen sätter spår i en under gymnasiet är alla tre eniga om.
– Det klart bästa är alla nya vänner som lärt mig nya synvinklar och breddat min uppfattning om världen, säger Witick.
Text och bild: Michaela von Kügelgen
Huvudbild: Peik Witick
