Målet för det sektorsövergripande familjearbetet för unga med invandrarbakgrund och deras familjer är att stödja och hjälpa familjer med invandrarbakgrund som är klienter inom barnskyddet och familjesocialarbetet på ett mer helhetsbetonat och verkningsfullt sätt än tidigare.
Cirka 26 % av klienterna inom barnskyddet i Helsingfors har främmande modersmål. Enligt undersökningar har unga med invandrarbakgrund en mer sårbar ställning än unga med finländsk bakgrund när det gäller många faktorer som påverkar hälsa och välfärd.
Minna Larvio som är projektchef för en ny verksamhetsmodell som är skräddarsydd för denna målgrupp, det sektorsövergripande familjearbetet för unga, anser att servicen för personer med invandrarbakgrund är viktig särskilt med tanke på jämlikheten.
– I Helsingfors har man en stark vilja att minska investeringarna utanför de ungas hem, och när det gäller kunder med invandrarbakgrund är det viktigt att vi fäster uppmärksamhet vid om de tjänster som förebygger placering utanför hemmet är tillgängliga på lika villkor även för dem. Får de unga som uppvisar symtom och deras familjer rätt slags stöd och hjälp, och finns det hinder eller fördröjningar för att få hjälp som vi borde lyckas avveckla, berättar Larvio.
Unga personer kan uppvisa symtom till exempel genom att bete sig våldsamt, prova på rusmedel, begå brott eller vara frånvarande från skolan.
– I den offentliga debatten fokuserar man ofta på just dessa symtom som syns utåt och på strävandena att reparera den unga personens beteende genom olika åtgärder. I verksamhetsmodellen för sektorsövergripande familjearbete för unga vänder vi blicken under ytan av isberget. Georgia Tsatsaroni som är handledare inom det sektorsövergripande familjearbetet för unga berättar om sådant som påverkar den ungas symtom.
När situationen undersöks närmare, observerar man att den unga personens problembeteende beror på flera utmaningar och erfarenheter hos föräldrar och familj.
– Familjens traumatiska livserfarenheter, boendeutmaningar, fattigdom och upplevd rasism påverkar alla den ungas välfärd, beskriver Tsatsaroni.
Larvio påminner om att rasism inte är något marginellt fenomen i livet hos unga och familjer med invandrarbakgrund.
– Enligt undersökningar börjar barns och ungas erfarenheter av diskriminering och rasism redan i daghemsvardagen. I enkäten Hälsa i skolan har man upptäckt att fler än var fjärde person i högstadiet med utländsk bakgrund har mobbats på grund av hudfärg, språk eller bakgrund. [1]
Enligt statistiken bor familjer med invandrarbakgrund trängre än majoritetsbefolkningen, har ofta lägre utbildning och svårare att få sysselsättning. [2] Arol Majok, Emna Bouzaiane och Sunita Keshteh, som arbetar som socialhandledare inom det sektorsövergripande familjearbetet för ungdomar inom vuxensocialarbetet, berättar att de ekonomiska svårigheterna, den socioekonomiska svagheten och boendeutmaningarna är närvarande i många klientfamiljers liv.
– Att navigera inom servicesystemet är en utmaning för många föräldrar med invandrarbakgrund, vilket leder till att tjänsterna underutnyttjas. Man vet inte, förstår inte eller kan inte söka hjälp mot sina egna utmaningar. För myndigheterna framgår familjens utmaningar först när de förvärrats, beskriver Majok.
Myndigheterna förväntar sig av föräldrarna att de ska agera på eget initiativ och fullgöra sina skyldigheter, men säkerställer inte om föräldrarna har förstått vad de ska göra eller om de ens kan göra det.
– Det kan vara utmanande för personer som saknar läs- och skrivkunnighet eller talar dåligt finska att fullgöra dessa skyldigheter, påminner Bouzaiane.
En stor del av arbetsdagen för socialhandledare inom vuxensocialarbetet kan till exempel gå till undervisning i elektronisk ärendehantering i Maisa eller på arbetsmarknadstorget, för att en förälder som talar språket dåligt i fortsättningen ska kunna agera självständigt i myndighets- och jobbsökningsärenden.
– Ärenden som kan vara faktorer som främjar och underlättar delaktighet och deltagande för majoritetsbefolkningen, såsom ärendehantering i Maisa, användning av nätbanken eller Wilma, kan vara de största faktorerna som försvagar och förhindrar delaktigheten hos föräldrar med invandrarbakgrund, påpekar Majok.
Socialhandledarna inom vuxensocialarbetet anser att flexibiliteten är myndighetens viktigaste egenskap i ovan nämnda situationer.
– Utöver handledningen och rådgivningen på byrån måste arbetstagarna kunna ta sig till tjänsterna och stödja klienten, berättar Keshteh .
Föräldrarna måste få stöd för att sköta sina egna ärenden för att ansvaret inte ska överföras på barnen.
Barnen integreras ofta snabbare än föräldrarna och tillägnar sig samhällets normer och praxis. Familjemedlemmarnas integration i olika takt kan leda till att föräldrarna tyr sig till barnens hjälp och utnyttjar dem till exempel som tolk när de sköter ärenden med myndigheterna.
– Vi myndigheter bör sträva efter att undvika en sådan situation. Föräldrarna måste få stöd för att sköta sina egna ärenden för att ansvaret inte ska överföras på barnen, påpekar socialhandledare Emna Bouzaiane.
Syftet med det sektorsövergripande familjearbetet för unga är att stödja hela familjens funktionsförmåga och därigenom uppnå positiva förändringar även i den ungas välfärd. I teamet arbetar 12 experter: handledare i familjearbete inom barnskyddet, socialhandledare i socialt arbete för vuxna och sjukskötare inom mentalvårdstjänster och rusmedelsarbete för unga.
Varje klientfamilj får ett sektorsövergripande ansvarsteam som sitt stöd och arbetet skräddarsys efter familjens individuella behov. Arbetet utförs separat med den unga och föräldern samt även under hela familjens gemensamma möten.
– Vårt arbete är rörligt och sker i familjernas vardagsmiljöer. För oss är det viktigt att höra och respektera klienternas önskemål – möten kan hållas till exempel i skolan, hemma eller på caféer, berättar sjukskötare Ubax Tohow.
Största delen av utmaningarna hos familjer med invandrarbakgrund är dock helt likadana som utmaningarna hos vilken annan familj som helst.
Klientarbetet i den nya verksamhetsmodellen inleddes i januari 2024 och fram till januari 2025 har man arbetat med 65 unga och deras familjer. Flera olika teman har lyfts fram i kundarbetet, såsom utmaningar i ekonomin och boendet, erfarenheter av rasism, problem med att gestalta det splittrade servicesystemet samt olika kulturer i samband med uppfostran.
– Största delen av utmaningarna hos familjer med invandrarbakgrund är dock helt likadana som utmaningarna hos vilken annan familj som helst oberoende av kulturbakgrund. Till exempel problem med skolgången, konflikter mellan föräldrarna och de unga samt föräldrarnas utmattning är mycket vanliga frågor i alla barnfamiljer, påpekar handledare Tsatsaroni.
Arbetstagarna har upplevt att det sektorsövergripande arbetsgreppet är en styrka hos teamet. När det inom ett och samma team finns kompetens från tre yrkesgrupper, är det stöd som familjen får helhetsbetonat. Med tanke på att arbetet ska lyckas är det viktigt att tjänsten är rättidig, att det är möjligt att arbeta med hjälp av tolk samt att förtroendet mellan kunderna och arbetstagarna byggs upp.
– Det tar mer tid att arbeta med tolkar och ger arbetet en egen struktur. Vi har hört av klienterna att det finns nivåskillnader mellan tolkningarna, berättar Keshteh.
– Inom invandrarfamiljer kan det finnas fördomar mot barnskyddet och myndigheterna, till exempel på grund av tidigare erfarenheter i hemlandet eller i Finland. Vi strävar efter att bygga upp förtroendet genom att undanröja felaktiga uppfattningar och säkerställa att klienten förstår sina rättigheter och skyldigheter i det finländska samhället, beskriver socialhandledare Bouzaiane.
Utifrån responsen från klientfamiljerna har de upplevt det som viktigt inom det sektorsövergripande familjearbetet för unga att arbetstagaren kommer till familjen och att diskussionen har kunnat föras på det egna modersmålet. Dessutom har arbetstagarna fått beröm för sin goda attityd.
Antirasism är det centrala värdet och utgångspunkten för sektorsövergripande familjearbete för unga.
– Vi vet att vi inte lever i ett diskrimineringsfritt samhälle och försöker som team att kontinuerligt bedöma om det i det egna eller det omgivande systemets verksamhet finns rasistiska verksamhetssätt eller strukturer. Vi lyfter fram dessa frågor och satsar på att varje kund blir bemött som hen är utan rädsla för att hens bakgrund eller utseende påverkar den behandling hen får, betonar Larvio,
Sektorsövergripande familjearbete för unga utvecklas inom ramen för Projektet för hållbar tillväxt, som syftar till att stärka välbefinnandet och förebygga problem. Projektet är en del av Finlands program för hållbar tillväxt, som finansieras av Europeiska unionens återhämtningsinstrument av engångsnatur (Next Generation EU). Programmet koordineras av social- och hälsovårdsministeriet och genomförs i Finlands alla välfärdsområden och i Helsingfors.
Hänvisningar i texten (på finska):
[1] Eid & Castaneda 2023, Valtion nuorisoneuvosto: Ulkomaalaistaustaisten nuorten hyvinvointi tutkimusten ja tilastojen valossa(Länk leder till extern tjänst) (.pdf)
[2] Saukkonen 2022, Helsingin kaupunki: Ulkomaalaistaustaiset pääkaupunkiseudulla: asuminen, työllisyys ja tulot vuonna 2020 (.pdf)
Text: Sanna Hakulinen, Minna Larvio och Arol Majok
