Modellen Barnvänlig kommun är ett arbetssätt som hjälper kommunerna att identifiera och träffa avgöranden med tanke på barnens välbefinnande i kommunens förvaltning och vid tjänster som hör till barnens vardag. I modellen identifieras vilka aspekter av barnets rättigheter som ska utvecklas och vad staden ska göra för att barnets rättigheter ska förverkligas så bra som möjligt. Varje barn är värdefullt och barnets rättigheter tillkommer alla barn. Modellen hjälper kommunerna att säkerställa att i synnerhet rättigheterna för de mest utsatta barnen respekteras.
I modellen Barnvänlig kommun tar kommunens utvecklingsarbete något över två år innan utmärkelsen beviljas. Helsingfors arbete inom modellen Barnvänlig kommun är att öka personalens medvetenhet om barnets rättigheter, införa en modell för bedömning av konsekvenserna för barn, förbättra barnvänligheten i hur vi samlar in respons, förebygga mobbning och förbättra barnens och de ungas upplevelse av trygghet i stadsrummen. Under våren kommer dessa mål för Helsingfors arbete inom modellen Barnvänlig kommun att uppnås.
Personalens kunskap om barnets rättigheter stärks genom utbildningar. Nästan 2 500 anställda vid Helsingfors stad har redan deltagit i fortbildning om barnets rättigheter.
Under våren fattas ett beslut om ibruktagandet av en modell för bedömning av konsekvenserna för barn, och målet är även att under våren ta i bruk bedömningsmodellen i besluts- och budgetberedningen. Till stöd för ett systematiskt genomförande av denna bedömning utarbetas anvisningar och anordnas utbildning.
Sättet på vilket vi samlar in respons om Helsingfors stads tjänster utvecklas så att det är barnvänligare, mer regelbundet och mer systematiskt. Ett gemensamt planeringsverktyg för staden har producerats för att stödja hörandet av barn och unga och ett barnvänligt sätt att samla in respons.
Utbildningen om mobbning för småbarnspedagogikens personal har stärkts och tillvägagångssätten förtydligats. Personalen inom andra stadiets utbildning fortbildas om fenomenet mobbning och introduceras till verksamhetsmodellen för att ta itu med mobbning, våld och trakasserier. Även förenings- och hobbyaktörernas kunskaper om fenomenet mobbning och förebyggande av det ökas.
Barnens och de ungas upplevelse av trygghet i stadsrummen stärks genom att utveckla interaktionen. På grundval av pilotprojekten formas och beskrivs en interaktionsmodell som lämpar sig för detta ändamål.
