Riksdagen godkände lagförslagen som gäller social- och hälsovårdsreformen. Helsingfors är den enda staden som fortsätter som anordnare av social- och hälsovårdstjänster och räddningsväsendet för sina invånare. Det finns dock betydande risker i reformens finansieringsmodell, och i verkställandet av reformen bör man fästa särskild uppmärksamhet vid finansieringens tillräcklighet.
Från och med 2023 ansvarar Helsingfors och fyra välfärdsområden för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet i Nyland. HUS fortsätter att för sin egen del ansvara för specialsjukvårdens tjänster i Nyland.
I Helsingfors har man i flera år målmedvetet utvecklat social- och hälsovårdstjänsterna så att de ska motsvara de nationella riktlinjerna för framtidens social- och hälsovårdscentral. Helsingfors vill också i framtiden erbjuda kommuninvånarna högklassiga social- och hälsovårdstjänster som motsvarar invånarnas behov.
Att lagen godkändes orsakar inga direkta ändringar i tjänsterna eller beslutsfattandet om dem. Social- och hälsovårdsväsendet och räddningsväsendet fortsätter som en del av stadsorganisationen.
I Helsingfors har man förberett sig på den kommande reformen genom att utvärdera den effekt som lagändringen kommer att ha på staden och kartlägga de uppgifter för verkställandet som lagen förutsätter. Efter att lagarna trätt i kraft kommer man i augusti 2021 att inleda beredningen av de administrativa ändringar som behövs. Beredningen av stadens interna ändringar som behöver genomföras inom social- och hälsovårdsväsendets, räddningsväsendets och eventuella övriga tjänsters verksamhet och organisation från och med den 1 januari 2023 kommer att inledas hösten 2021 i enlighet med stadens ändrings- och samarbetsförfarande.
”Tjänsternas finansiering och finansieringens tillräcklighet från och med 2023 oroar oss i Helsingfors. Enligt finansministeriets kalkyler kommer pengarna som reserverats för att ordna social- och hälsovårdstjänster samt räddningsväsendet att minska i Helsingfors i och med reformen jämfört med nuläget. Stadens beskattningsutfall i euro kommer att minska, eftersom staten skär ner på kommunalskatteprocenten och samfundsskatten. Det här och övriga finansieringsproblem försvagar stadens investeringsförmåga”, konstaterar kanslichef Sami Sarvilinna.
Bild: Virpi Velin
