Ökningen av driftskostnaderna år 2023 är knappt sex procent jämfört med budgeten 2022, på en nivå som är jämförbar i fråga om organisationsstruktur. Strukturella förändringar som staden kommer att genomföra i framtiden ger spelrum. Med kommun-Helsingfors avses Helsingfors stad utan social- och hälsovårds- samt räddningsväsendets utgifter, som från och med början av nästa år finansieras genom allmän statlig finansiering.
Kommun-Helsingfors årsbidrag och resultat försvagas åren 2024–2025 i förhållande till budgetnivån 2023. Orsaken till det är den stora ökningen av verksamhetsutgifterna samt den förändring i modellen för kommunernas skattefinansiering som den nationella reformen av social- och hälsovårds- samt räddningsväsendet medför. År 2023 får kommunerna ännu en del skatteintäkter med 2022 års skatteprocent, vilket innebär att årsbidraget ännu år 2023 blir bättre än de påföljande åren. Då investeringssatsningarna samtidigt är på en rekordhög nivå åren 2023–2025, försvagas procentandelen intern finansiering för stadens investeringar i slutet av budgetperioden. Procentandelen intern finansiering för investeringarna berättar hur stor andel av stadens årliga nettoinvesteringar som kan finansieras med intern finansiering.
Reformen av social- och hälsovårds- samt räddningsväsendet avgör nivån på kommunalskatten i Helsingfors. Kommunerna kan inte självständigt besluta om kommunalskatteprocenten år 2023, utan den bildas utgående från kommunalskatteprocenten år 2022, som skärs ner med ett antal procentenheter som fastställs genom lagstiftning, det vill säga 12,64 procentenheter. År 2023 är kommunalskatteprocenten i Helsingfors 5,36. Syftet med bestämmelsen är att förhindra en skärpning av beskattningen på grund av att överföringen av kommunernas uppgifter till välfärdsområdena och statlig finansiering förutsätter att skatten till staten höjs.
Helsingfors lånebestånd ökar
Enligt ekonomiplanen kommer Helsingfors lånebestånd att vara en och en halv gånger så stort i slutet av 2025 jämfört med nivån i slutet av 2021. Hela stadens lånebestånd uppgick i slutet av 2021 till 913 miljoner euro (1 386 euro/invånare). I slutet av 2023 kommer det att uppgå till 996 miljoner euro (1 489 euro/invånare) och i slutet av 2024 till 1 184 miljoner euro (1 752 euro/invånare).
Totalt kommer stadens lånebestånd enligt ekonomiplanen att öka med 449 miljoner euro fram till slutet av 2025.
Investeringsutgifterna ökar något
Enligt budgetförslaget för år 2023 ökar investeringsutgifterna något jämfört med år 2022. Investeringsnivån år 2022 väntas bli 876 miljoner euro, medan investeringsnivån enligt budgetförslaget för 2023 är 893 miljoner euro.
När det gäller byggandet av nya byggnader ligger tyngdpunkten under perioden 2023–2032 på servicebyggnader i nya områden samt på ersättande nya byggnader. Renoveringar utgår från säkerställandet av alla verksamhetslokalers men i synnerhet skol- och daghemsbyggnaders användbarhet, hälsosamhet och säkerhet.
I fråga om trafikprojekt fortsätter de spårtrafikprojekt som pågår under ekonomiplanperioden: det första skedet av projekthelheten Kronobroarna, spårvägen från Fiskehamnen till Böle samt byggandet av Sörnästunnelns norra öppning i samband med den.
Stadsstyrelsen behandlar budgetförslaget vid sitt möte måndagen den 31 oktober, och det går vidare till stadsfullmäktige den 16 november. Ett beslut om budgeten torde fattas vid fullmäktigemötet den 23 november.
Helsingfors stads budgetförslag för 2023 har publicerats i sin helhet här (pdf, på finska).
En sammanfattning av budgetförslaget har också publicerats (pdf, på finska) (länk).
