Helsingforsbiennalen kommer att ställa ut verk på två olika huvudscener: Skanslandet och HAM, Helsingfors konstmuseum. Utöver detta kommer besökare kunna uppleva konstverk på olika platser runt om i staden. Biennalens underrubrik “Nya riktningar kan uppstå” syftar på ett alternativt sätt att leva i världen och förstå den – samt kunna föreställa sig andra möjliga framtider.
Samlingen omfattar till exempel installationer, skulpturer, videoverk, performance och onlinekonstverk samt interdisciplinärä skapelser som överlappar olika konstarter. Ungefär hälften av verken är helt nya i sitt slag och skapade särskilt för utställningsplatserna.
På Skanslandet, ett tidigare militärområde, visas ett 15-tal konstverk, placerade både utomhus och t.ex. i de historiska krutkällarna. Suzanne Treisters verk presenterar föreställningar om alternativa framtider där jordklotet räddas och kosmos befolkas. Parallellt med akvarellerna inne i trästugan visas på ön även ett konstverk skapat med hjälp av AR-verktyg som får Treisters visioner att sväva högt uppe i skyn.
Jenna Sutelas verk består av en vattenfylld bronsskål som börjar ”sjunga” när man gnider skålen. Skålens vibrationer och de ljud som konstnären genererat med hjälp av maskininlärningsteknik skapar tillsammans ett ljudlandskap som i stort kommer från signaler som samlats in utanför Skanslandet, t.ex. ljud som sprids från yttre rymden och havets botten.
Tillsammans med Lau Nau och Sami Tallberg skapar Lotta Petronella ett multidisciplinärt konstverk, där helande sång och näringsintag interagerar med Skanslandets olika invånare, såsom öns otaliga fjärilsarter. Verkets olika delar består bland annat av ett apotek med vilda växter, en kör, inspelningar av nattfjärilar och orakelläsningar. Danielle Brathwaite-Shirley bjuder in biennalbesökarna att delta i en rollspelsföreställning och installation där de får möta Skanslandets nya mytologi.
Helsingforsbiennalens huvudutställning på Skanslandet kompletteras under hela sommaren av konstnärernas event och verk för publikdeltagande, performancekonst, workshopar och samtal.
I utställningslokalerna på HAM Helsingfors konstmuseum, de stora välvda salarna, visas verk av Diana Policarpo, Bita Razavi, Tabita Razaire och Tuula Närhinen. Razavis verk utforskar olika länders politiska och koloniala strukturer. Policarpos utforskar och utmanar mänsklighetens uttnyttjande av naturen i sin installation som omfattar massiva, stenliknande skulpturer i kombination med ljud och videoproduktion. Tabita Rezaires videoinstallation utforskar vattnets kraft som ett gränssnitt för kommunikation. Tuula Närhinen skildrar i sin verk floden som en cyklisk tidsmaskin och ett naturligt format arkiv över civilisationer och människors liv.
Helsingforsbiennalen kan upplevas på många håll i staden
Dineo Seshee Bopape inviger under biennalen en offentlig skulptur på Salutorget i Helsingfors. Verket utforskar sätt att minnas genom såväl personliga som delade familjehistorier. Koreografen Sonya Lindfors nya samarbetsprojekt kommer att äga rum på olika platser runt om i Helsingfors, och fokuserar på frågor om representation, maktstrukturer, svarthet och kroppspolitik samt spekulativa framtidsvisioner. Projektet har genomförts i samarbete med BIPOC konstnärer och volontärer från Helsingfors.
Anna Tsing, Yen-ling Tsai, Isabelle Carbonelle och Joelle Chevrier har skapat en biologiskt mångfaldig föreställning influerad av Yilan-operan, där ljudet av sniglar, vatten, fåglar och andra varelser ingår. Verket, som kombinerar video och performativ text, tar upp odlingen av äppelsnäckor och spelas tillsammans med liveartister i juni och augusti på centralbiblioteket Ode.
Forskargruppen för Critical Environmental Data har tagit fram ljudguider som kan upplevas på olika håll i Helsingfors och online. Museum of Impossible Forms anordnar en föreläsningsserie på Stoa samt en sommarskola med kvällsföreläsningar och samtal öppna för allmänheten. Studenter på Aalto-universitetet anordnar en serie evenemang som tar upp biennalens teman. Programmet ingår även en webbplats skapad av en A.I.-enhet, där kärnpunkten utgörs av en karta med hjälp av vilken besökarna kan studera stadens konstsamling ur ett A.I.-perspektiv som designats av enheten.
Helsingforsbiennalen har också ett nära samarbete med lokala skolorna. Under sommaren kommer till exempel filmer som valts ut ur HAM:s samlingar visas på kulturhusen. Målgruppen för filmföreställningarna är elever i årskurserna 7-9.
Helsingforsbiennalen ännu starkare närvarande för människorna runt
Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen är stolt över den internationella biennalen som ger möjligheten att visa upp stadens kulturella mångfald och rikedom, samt dess värde för världen.
– I år är Helsingforsbiennalen ännu starkare närvarande för människorna runt om i Helsingfors, så att alla helsingforsbor och besökare har möjlighet att uppleva konst och inspireras av den. Konsten och kulturen är en stor resurs och källa till stolthet för Helsingfors. Genom att ta konsten till stadens centrum kan vi väcka diskussioner och stärka gemenskapen, inkluderingen och kreativiteten – helt enkelt framhålla de värden som Helsingfors stad grundas på.
Arja Miller, chef för HAM Helsingfors konstmuseum, tänker att Helsingforsbiennalen har etablerat sig som en integrerad del av verksamheten på HAM Helsingfors konstmuseum och är på samma gång ett ambitiöst internationellt och ett genuint lokalt evenemang. Det är en gemensam kraftsamling av staden, som HAM har byggt upp för medborgarna i samarbete med dess olika sektorer.
– De globala utmaningarna, som förlusten av den biologiska mångfalden och den akuta klimatkrisen påverkar oss alla. Nu behöver vi nya sätt att förstå och observera,samt få svar på utmanande frågor. Konstnärer har en speciell förmåga att ge ny form åt historien, platserna, känslorna och tankarna. Vi har nu större anledning än tidigare att vända oss till konsten och konstnärerna och studera på djupet hur de ser på nutiden och skapar framtiden genom sina verk. På det här sättet, tror jag, att nya perspektiv, insikter, och ibland tröst, kan förmedlas till varje biennalbesökare.
Kuratorn för Helsingforsbiennalen 2023, Joasia Krysa, tänker att Biennalen utgår från Skanslandet och den regenerativa energin i de biologiskt mångfaldiga landskapen samt data som behandlas algoritmiskt. Den hämtar influenser från olika källor – naturvetenskapen och kosmologin, det övernaturliga, artificiella intelligensen, datavetenskapen och sciencefictionlitteraturen, människors och icke-människors betydelse, aktiviteterna hos kännande och andra varelser i världen – för att hitta betingelser där nya riktningar kan uppstå.
Helsingforsbiennalen 2023 är öppen på Skanslandet fram till den 17.9 och på HAM Helsingfors konstmuseum till 22.10.
