Nästan 80 procent av åttorna och niorna i Helsingfors säger att de helst vill studera på gymnasium och bara en dryg tiondel säger att de helst vill gå en yrkesutbildning. När de besvarade frågan var det en knapp tiondel som inte visste vart de skulle söka, och av dem gick majoriteten i åttan.
Enligt en ny studie från stadskansliet skiljer sig upplevelserna av välbefinnande i skolan och skolengagemang i grundskolans övre klasser beroende på de ungas önskemål när det gäller fortsatta studier, men även andra bakgrundsfaktorer påverkar. Undersökningen baserar sig på materialet för Helsingfors från enkäten Hälsa i skolan 2023.
Välbefinnandet i grundskolan är sämre för dem som planerar att gå en yrkesutbildning och för dem som är osäkra när det gäller fortsatta studier
Unga som planerade att studera på gymnasium hade generellt en mer positiv upplevelse av skolgången än de som planerade att gå en yrkesutbildning eller som ännu inte hade någon plan för fortsatta studier. I synnerhet var upplevelsen av studierna som meningslösa, olovlig frånvaro och förseningar vanligare i de senare grupperna.
Förutom planer på fortsatta studier hade även andra faktorer samband med hur de unga upplevde skolgången: skoltrötthet och känslan av att inte tillhöra skol- och klassgemenskapen var vanligare bland flickor, medan olovlig frånvaro var vanligare bland unga vars mammor hade låg utbildningsnivå.
Utmaningar kan förutsäga en mer osammanhängande utbildningsväg – för vissa kan välbefinnandet också öka på andra stadiet
Problem med välbefinnandet under grundskolan kan förutsäga lägre ambitioner när det gäller utbildning och en mer osammanhängande utbildningsväg i framtiden. Å andra sidan kan vissa unga bli mer engagerade i sina studier när de går vidare till andra stadiet: till exempel kan vissa studerande som inte är akademiskt inriktade trivas bättre på en mer praktisk yrkesutbildning. Därför finns det anledning att satsa på att få de här ungdomarna att engagera sig i skolgången.
– Resultaten visar att det finns ett behov av att rikta resurser till handledning och stöd för elever, särskilt i skolor där elevernas föräldrar har lägre utbildningsnivå än genomsnittet och mindre resurser för att stöda barnen i studierna. Flickors ork när det gäller studier behöver också uppmärksammas, säger Hanna Ahtiainen, forskare vid från Helsingfors stad.
