”Vi befinner oss i en situation där vi som en växande region springa i fatt ett rörligt mål. Före år 2030 behöver vi 6 000 nya högskoleutbildade inom småbarnspedagogiken. Om antalet utbildade i Nylands högskolor hålls på nuvarande nivå, tillgodoser de inte behovet ens till hälften. År 2030 skulle vi alltså vara i ett ännu sämre läge än nu, det vill säga vi skulle ha en brist på rentav 3 200 högskoleutbildade i huvudstadsregionen. Städerna har förbundit sig att hitta en lösning på personalbristen, men det går inte att lösa problemet endast med de åtgärder som städerna har till sitt förfogande”, konstaterar Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen.
”Detta skulle vara helt orimligt gentemot vår personal samt barnen och familjerna, att det inte skulle finnas något ljus i slutet av tunneln. De förtjänar alla en förstklassig småbarnspedagogik”, fortsätter biträdande borgmästare Nasima Razmyar.
I offentligheten har det talats mycket om situationen i huvudstadsregionen, men problemet är i lika hög grad riksomfattande. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna har till exempel uppskattat att för att följa lagen om småbarnspedagogik skulle nästan 20 000 socionomer inom småbarnspedagogik eller lärare behöva utbildas före år 2030. Detta innebär att under de följande sju åren borde man utbilda fler högskoleutbildade till branschen än det för tillfället finns arbetstagare inom branschen.
”Det är uppenbart att det inte finns möjligheter till några nya åtstramningar av personaldimensioneringen i denna situation. Antalet utexaminerade lärare inom småbarnspedagogiken överskred 500 för första gången först år 2020. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) borde utvärdera och publicera en uppdaterad beräkning över behovet av yrkespersoner inom småbarnspedagogiken fram till år 2030 och hur behovet fördelar sig områdesvis. Utifrån detta bör man utarbeta en finansieringsplan för organiseringen av utbildningar som motsvarar behovet. Man har varit ohjälpligt sena med att öka antalet utbildningar och det syns främst i de växande regionerna där antalet barn inom småbarnspedagogiken ökar”, säger Esbo stadsdirektör Jukka Mäkelä.
Personalbristen inom småbarnspedagogiken måste överbryggas på ett hållbart sätt och genom samarbete
I den offentliga diskussionen har det också framhållits att kommunerna har de mest snabbverkande sätten att ta itu med arbetskraftsbristen. Dessutom har det framförts att undervisnings- och kulturministeriet skulle anvisa skild finansiering till anställningen av tilläggspersonal.
”UKM borde koncentrera sina resurser på att öka antalet utbildningar. Vi har ingen tilläggspersonal att anställa, eftersom det inte utbildas tillräckligt personal. Städernas viktigaste uppgift för tillfället är att säkerställa den nuvarande personalens arbetsförhållanden och trivsel på arbetet, och för att göra det har städerna många olika metoder. Tack vare dessa försämras inte arbetskraftsbristen, men å andra sidan förbättras den inte heller väsentligt. Vi borde inte befinna oss i en ohållbar situation där en förbättring av vår egen personalsituation alltid innebär att någon annan lider”, säger Vanda stadsdirektör Ritva Viljanen.
Att lösa arbetskraftsbristen på ett hållbart sätt kräver planmässighet och samarbete. Ingen aktör kan lösa situationen på egen hand.
”Arbetskraftsbristen inom småbarnspedagogiken får en lösning endast genom samarbete mellan kommunerna, staten, utbildningarnas organisatörer och arbetsmarknadsorganisationerna. Vi bör skapa en gemensam uppfattning om var vi kommer att befinna oss år 2030 och hur vi kan stöda varandras åtgärder”, konstaterar Grankulla stadsdirektör Christoffer Masar.
Den 3 november 2022 höll huvudstadsregionens städer ett informationstillfälle om personalsituationen inom småbarnspedagogiken och åtgärderna som krävs.
