Inlärning av demokrati som bäst – förslaget att renovera lekparken Tuhkimo blir verklighet

OmaStadi möjliggör inlärning av färdigheter för deltagande och påverkan på ett smidigt sätt.
Piirretyt ihmishahmot ovat lasten piirretyssä leikkipuistossa. Aikuisen naisen piirroshahmo ohjaa polkupyöräilyä.

Helsingfors läroplan för den grundläggande utbildningen innehåller också övning i skolan av färdigheter för deltagande. OmaStadi möjliggör inlärning av färdigheter för deltagande och påverkan på ett smidigt sätt. Som bäst ger det en positiv upplevelse för barn och unga av att det samhälleliga deltagandet lönar sig.

Lekparken som ligger i ett grönskande parkområde i skyddet av två kullar är känd under namnet Tuhkimo. Den är känd som pärlan för byfesten i Kasberget och den japanska festen hanami. Bland annat sådana uppfattningar har många invånare i Kasberget om parken Tuhkimo. Förslaget att renovera parken fick under den andra omgången av OmaStadi 1 477 röster – det vill säga flest i hela östra stordistriktet.

Elevkåren i grundskolan Porolahden peruskoulu och Kasbergssällskapet låg bakom idén. Dessa hade inte samarbetat tidigare, men en gemensam dröm om att förbättra parken, som är viktig för alla, inledde samarbetet.

Förutom elevkåren och Kasbergssällskapet hade en av områdets invånare föreslagit en liknande idé i OmaStadi. Alla som hade lämnat in idéen träffades i en OmaStadi-verkstad. Tre likadana idéer blev till ett gemensamt förslag.

– En anledning till förslagets framgång kan vara att parken är populär bland barn och unga. Den har skolor på båda sidorna. Dagtid besöks parken av områdets daghem, säger Kasbergssällskapets verksamhetsledare Otto-Ville Mikkelä.

Parken Tuhkimos historia är dock allt annat än en dans på rosor. Under de senaste åren har underhållet och upplivandet av den krävt många särskilda ansträngningar av områdets invånare.

Staden lade ner lekparksverksamheten i parken Tuhkimo, varefter några föräldrar i området drev där en självständig lekpark. Vissa sålde saft i parkbyggnaden och andra gjorde parkens sandplan till en skridskobana på vintern.

Deltagande budgetering gav möjlighet att lära påverkan, främjande av gemensamma frågor och beslutsfattande

Föräldrarna i området var dock inte de enda som hade drömmar och planer om parken Tuhkimo.

Läraren Petra Ivars, som styr elevkåren i grundskolan Porolahden peruskoulu, funderade förra året över hur man skulle kunna lära beslutsfattande, påverkan och främjande av gemensamma frågor för eleverna genom erfarenheter och aktiviteter.

Efter den första omgången i OmaStadi upplevde Ivars att man utöver omröstning också skulle kunna lära deltagande och påverkan genom att hjälpa elever att utveckla ett eget förslag till OmaStadi.

– En del av eleverna gick på en promenad med klassläraren för att se vad som bör ändras eller utvecklas i den egna närmiljön så att miljön skulle vara trevligare och mer fungerande, säger Ivars. 

Efter promenaderna samtalade skoleleverna om idéerna. Sedan röstade man på idéerna och förslaget som fick flest röster registrerades i OmaStadi i elevkårens namn. Dessutom fick eleverna registrera andra förslag i OmaStadi i sina egna namn.  Bland lågstadieeleverna fick renoveringen av parken Tuhkimo mest medhåll. Högstadieeleverna lämnade å sin sida ett förslag där de önskade att högstadiets gård skulle förbättras.

Från grundskolan Porolahden peruskoulu utarbetades förslaget att renovera parken Tuhkimo bland andra av Alba, Hilda,
Aamu och Kerttu. De anser att parken är trevlig och att den används flitigt, men de beskriver skicket på den som liten besvikelse särskilt i jämförelse med körsbärsparken och den japanska trädgården som ligger i närheten.

– Kul om detta äntligen görs. Det skulle vara fint om vi som vuxna skulle komma hit och fundera över att hej, vi fick det och det till stånd, reflekterar eleverna.

Eleverna tycker att skapandet och utvecklingen av förslaget för OmaStadi var jobbigare än vad de ursprungligen hade tänkt. Inte minst på grund av att förslaget förkastades en gång innan det godkändes. I en närmare granskning av förslaget konstaterade nämligen staden senare att förslaget ändå skulle kunna genomföras.

 

För en gemensam fråga 

När omröstningen startade bedrev Kasbergssällskapet och eleverna i grundskolan Porolahden peruskoulu tillsammans och separat en kampanj för sitt förslag. Enligt Mikkelä är Kasberget en stadsdel med goda nätverk. Därför var det lätt att få områdets invånare att främja en gemensam fråga.

För kampanjen användes bland annat en Facebook-grupp, Kasbergssällskapets sändlista, skolornas webbtjänst Wilma och affischer som gjorts av elever. Affischerna delades ut på anslagstavlor i Poroviken och Kasberget. Kampanjtiden var mycket kort, eftersom informationen om att förslaget är med i omröstningen kom först två veckor före omröstningen.

– Lyckligtvis räckte tiden till! konstaterar Ivars och Mikkelä. 

OmaStadi är för Helsingforsbor

OmaStadi är Helsingfors sätt att genomföra deltagande budgetering. Helsingfors använder 8,8 miljoner euro för att genomföra stadsbornas idéer. Idéerna utvecklas tillsammans till förslag som stadsborna röstar om. Staden genomför de förslag som får flest röster.

I den andra omgången av OmaStadi (2020–2021) föreslogs 1 463 idéer som skulle förbättra trivseln och funktionaliteten i staden. Till omröstningen som ordnades i januari förra året framskred 397 förslag och 75 förslag genomfördes.

Läs mer:

Parken Askungen(Länk leder till extern tjänst)

OmaStadi(Länk leder till extern tjänst)

Hitta ditt

sätt att delta i och påverka Helsingfors utveckling(Länk leder till extern tjänst)


Minna Alanko, Helsingfors stads materialbank.
Fotografier: Kimmo Brandt, Helsingfors stads materialbank.