I ett husbolag på Kanteletarvägen i Gamlas är tiden snart inne för något man inte tidigare har kunnat uppleva i alla husets trappuppgångar: hissåkning.
Husbolaget, som byggdes 1959–1960, bestämde sig för att inleda ett stort projekt för efterinstallera hissar i sex trappuppgångar som saknar hiss.
Att efterinstallera hissar är ett av de bästa sätten att göra bostadshöghus mer tillgänglighetsanpassade genom renovering. Hissar gör också livet enklare i och med att man slipper släpa på exempelvis tunga matkassar.
För ett husbolag innebär det en stor investering att efterinstallera hissar, och beslutet kan ta tid. Så var också fallet på Kanteletarvägen.
Husen som ägs av bostadsaktiebolaget As. Oy Kantelettarentie 8 är 3–4 våningar höga och består av totalt 128 lägenheter. Det finns åtta trappor i husbolaget. Redan i byggskedet installerades hissar i två av dem. De återstående sex kommer att få sina hissar nu i efterhand.
— År 2015 föreslog en av styrelsemedlemmarna i husbolaget att vi skulle installera hissar, så vi bestämde oss för att se om det skulle gå att genomföra, säger Juha Rikala, som är styrelseordförande i husbolaget sedan 2015.
Under 2006–2012 genomförde husbolaget på Kanteletarvägenen klassisk stamrenovering. Husbolaget skulle också genomgå en fasadrenovering under de närmaste åren. Det bästa vore om hissarna var installerade innan dess.
— Ursprungligen var tanken att hisschakten skulle placeras inne i trapphuset, men det skulle ha gjort utrymningsvägarna i trapphuset smalare och trapphuset trångt. Aktieägarna förkastade förslaget, men idén om hissar fanns fortfarande kvar, säger Rikala.
Hösten 2020 inleddes ett nytt försök med att planera en efterinstallation av hissar på Kanteletarvägen.
— Den här gången började vi förbereda projektet bättre. Vi bestämde oss för att påbörja ett nytt försök eftersom lånet för stamrenoveringen började vara avbetalat och det började vara sista stunden för att installera hissar innan bidragen för efterinstallation av hissar skulle börja stramas åt, säger Rikala.
Husbolaget fick ett bidrag på 45 procent från Finansierings- och utvecklingscentralen Ara för kostnaderna för hissarna. Utan stödet skulle projektet inte ha kommit igång.
Syftet med Aras hissbidrag är att göra det möjligt för invånare i husbolag att bo hemma så länge som möjligt. Numera kan Aras hissbidrag stå för högst 35 procent av kostnaderna för efterinstallerade hissar.
Stadens byggnadstillsyn gav grönt ljus för hissarna på Kanteletarvägen. Den här gången byggde planeringen på att hisschakten skulle placeras utanför byggnaden.
— Trapphusen är inte identiska, så vi har varit tvungna att hitta olika lösningar. Till exempel i trapphus A, B och C var planen först att placera hisschakten där de nuvarande piskbalkongerna är, medan ingången skulle förbli oförändrad. Vi fick dock inte tillstånd för det här och schaktets placering fick flyttas till platsen där den nuvarande ingången är. I stället placerades ingången till trapphuset under piskbalkongerna, säger Rikala.
Husbolaget fick stöd för projektet av hissombudsmannen i Helsingfors.
— Hissombudsmannens expertis var viktig eftersom jag själv är en fullständig lekman när det gäller det här, precis som de andra styrelsemedlemmarna. Hissombudsmannen gav oss synpunkter, säger Rikala tacksamt.
Simo Merilä, hissombudsman vid Helsingfors stad, säger att efterinstallering av hissar alltid innebär att trapphuset och dess värden förändras.
— Det är värt att bevara trapphusutrymmet och dess värden i så stor utsträckning som möjligt när man planerar och bygger hissar i efterhand, säger Merilä.
— Vid efterinstallation av hissar går det inte alltid att helt uppfylla dimensioneringskraven för nybyggnation. I de flesta fall blir lösningen mer eller mindre en kompromiss där man i så stor utsträckning som möjligt har försökt ta hänsyn till alla slags användare av trapphuset, fortsätter Merilä.
Det slutliga godkännandet för en efterinstallation av hissar på Kanteletarvägen gavs av de aktieägare som deltog i husbolagets bolagsstämma och som godkände projektet efter en omröstning.
Arbetet inleddes i maj 2024 och det första hisstornet restes redan i början av juli. Hisschakten förbereds på fabriken och hisstornen reses med hjälp av två stora billyftar. De nya hisskorgarna är rymliga: fem av dem rymmer nio personer och en rymmer sju, på grund av det något trängre utgångsläget.
— Jag flyttade min sommarsemester för att kunna se när det första hisstornet lyftes på plats. Under transporten och lyftningen av hisschakten fick trafiken på Kanteletarvägen tidvis avbrytas, säger Rikala.
Kostnaderna för efterinstalleringen av hissarna beräknas enligt bostadens kvadratmeter och våningsplan. Efter Aras hissbidrag kommer aktieägarna i den minsta lägenheten på Kanteletarvägen, 27 kvadratmeter på första våningen, att betala mindre än 3 000 euro för efterinstallationen av hissarna. På samma sätt kommer aktieägaren i den största lägenheten i husbolaget, 86 kvadratmeter på fjärde våningen, att betala cirka 38 000 euro efter Aras hissbidrag.
Den totala budgeten för efterinstallationen av hissar på Kanteletarvägen är ungefär två miljoner euro. Ytterligare kostnader har tillkommit för bland annat asbestrivning och bergbrytning. Endast aktieägarna som bor i de trappuppgångar som kommer att få hissar i efterhand kommer att bidra till kostnaderna.
Arbetet kommer att vara färdigt senast i slutet av januari nästa år. När hissarna har installerats i de sex trapphusen kommer de befintliga, gamla hissarna i de två andra trapphusen att bytas ut. Kostnaderna för att byta ut hissarna delas av alla aktieägare, eftersom hissarna hör till husets ursprungliga konstruktion.
— För den som funderar på att skaffa hiss skulle jag säga att det absolut är värt att efterinstallera hissar, men den stora frågan är hur förutsättningarna för att få bidrag ser ut i framtiden, säger Rikala.
