Staten och storstäderna måste samordna målen och resurserna för förbättring av tillgången på arbetskraft i ett mer strategiskt partnerskap. Exempelvis måste Finlands befintliga internationella organisationer och nätverk, såsom Business Finland och ambassadnätverket, utnyttjas effektivare för att attrahera och rekrytera internationell arbetskraft till kommuner och företag.
Företagens möjligheter att rekrytera arbetstagare påverkas av hur smidiga de finländska uppehållstillstånds- och registreringsprocesserna är och om etableringstjänsterna är tillgängliga för alla som har flyttat till landet. Personer som har kommit till landet måste få arbeta så fort som möjligt. Att internationella experters och studerandes makar kommer snabbt in i arbetslivet måste också stödjas genom riktade åtgärder. Staten måste ytterligare påskynda uppehållstillstånds- och registreringsprocesserna för internationella experter, företagare och deras familjemedlemmar samt stödja en snabb tillgång till etablerings- och integrationstjänster genom att finansiera riktade projekt. Med hjälp av expressfilen för specialsakkunniga och tillväxtföretagare lyckades man förra året påskynda tillståndsprocessen för dem. Detta arbete måste fortsätta och kundorienteringen främjas ytterligare över myndighetsgränserna, inklusive FPA, Skatteförvaltningen och Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Förfaringssätten för identifiering av utlänningar måste också utvecklas för att möjliggöra mer omfattande distanstjänster. Detta innefattar digitalisering av tjänster och rådgivning om uppehållstillstånd.
Internationella examensstuderandes integration i arbetslivet måste stödjas
Internationella examensstuderandes övergång till arbetslivet måste stödjas genom satsningar på kurser om jobbsökning, studier i finska och svenska samt nätverkande med finländska studerande och arbetsgivare under studierna.
Högskolorna och yrkesläroanstalterna bör inkludera undervisning i de nationella språken i studierna. Att lära sig finska och svenska bör vara möjligt även efter studierna, och studerandena bör erbjudas individuellt stöd för jobbsökning och arbetscoaching. UKM måste uppmuntra högskolorna att se till att examensstuderande vid utexaminering inte bara har branschspecifik kompetens, utan också språkliga färdigheter för att få sysselsättning i Finland. Utbildningsbaserad invandring bör grunda sig på studeranden som betalar terminsavgifter så att examenskostnader kan täckas med terminsavgifterna.
Gymnasieutbildning på engelska måste möjliggöras
Gymnasieutbildning på engelska måste möjliggöras genom att anordna den nationella studentexamen på engelska. Med tanke på en enhetlig lärstig är det viktigt att erbjuda möjlighet att fortsätta studierna på engelska i gymnasiet till dem som har avlagt den grundläggande utbildningen på engelska.
EU-samarbetet mellan städerna och regeringen måste ökas
Det kommande regeringsprogrammet måste erkänna städernas betydelse i EU-samarbetet och sätta upp gemensamma mål för regeringen och städerna, för att Finland i framtiden ska vara mer kompetent och konkurrenskraftig.
Juhana Vartiainen
borgmästare, Helsingfors
Jukka Mäkelä
stadsdirektör, Esbo
Ritva Viljanen
stadsdirektör, Vanda
Minna Arve
borgmästare, Åbo
Anna-Kaisa Ikonen
borgmästare, Tammerfors
Seppo Määttä
stadsdirektör, Uleåborg
Som ordförande för Eurocities-nätverkets ekonomiska forum anordnar Helsingfors Innovation – European Cities tackling pressing global challenges forumet Igniting den 23–24 mars 2023. Under Europaåret för kompetens 2023 söker mer än 200 europeiska stadspolitiker och experter lösningar på hållbar tillväxt samt på kompetens- och expertbristen. Forumet utforskar städernas roll när det gäller att ta itu med globala utmaningar, såsom klimat- och energikrisen och den ekonomiska lågkonjunkturen. Dessutom syftar forumet till att fördjupa dialogen mellan städerna och Europeiska kommissionen om åtgärder i anslutning till tillgången på arbetskraft i framtiden. De sex största städerna i Finland deltar i ekonomiforumet.
