Majoriteten av barn och unga av utländsk bakgrund i Helsingfors mår bra, men en del upplever många olika slags utmaningar

Majoriteten av barn och unga av utländsk bakgrund i Helsingfors mår bra, men en del upplever många olika slags utmaningar. Dessa uppgifter framkommer ur en studi
Kolme nuorta tyttöä kuvaavat kännykällä itsestään yhteisen muotokuvan.

En del av ungdomarna av utländsk bakgrund upplever många olika slags utmaningar i sina liv. Låga inkomster är vanligare i familjer av utländsk bakgrund än i familjer av finländsk bakgrund. Dessa ungdomar har färre hobbyer på fritiden, och de utsätts oftare för mobbning. Dessutom upplever barn och unga av utländsk bakgrund oftare än unga med finländsk bakgrund att deras hälsotillstånd är medelmåttigt eller sämre. Dessa uppgifter framkommer ur en studie som Helsingfors stadskansli genomfört om välbefinnande hos barn och unga av utländsk bakgrund.

Unga av utländsk bakgrund är i genomsnitt i svagare ställning än andra då de går ut grundskolan. Däremot fortsätter i synnerhet andra generationen oftare till andra stadiet och avlägger en examen. Allt fler unga med utländsk bakgrund i andra generationen studerar i gymnasiet.

Majoriteten av barn och unga av utländsk bakgrund tycker om att gå i skolan och upplever att de har goda möjligheter att påverka där. De upplever dock något fler svårigheter i skolgången än andra, och i lågstadiet är skoltrötthet vanligare bland elever av utländsk bakgrund.

Delvis stora skillnader i ungdomars hälsotillstånd beroende på härkomst

Barn och unga av utländsk bakgrund upplever oftare än unga med finländsk bakgrund att deras hälsotillstånd är medelmåttigt eller sämre. Det förekommer övervikt i synnerhet bland pojkar. I fråga om motion kan unga av utländsk bakgrund delas in i dem som motionerar lite och dem som motionerar mycket. Måltidsrytmen är också mer oregelbunden. Å andra sidan är unga av utländsk bakgrund oftare nyktra. 

Unga av utländsk bakgrund lider av brist på nära vänner

Barn och unga av utländsk bakgrund upplever mer utmaningar i sina sociala förhållanden, till exempel brist på vänner och svårigheter att prata med sina föräldrar.

Mobbning är vanligare bland barn och unga av utländsk bakgrund. De mobbar också oftare än barn och unga av finländsk bakgrund. Lågstadieelever av utländsk bakgrund har upplevt mer fysiska hot än barn av finländsk bakgrund. Bland högstadieelever av utländsk bakgrund är fysiskt våld från föräldrarna vanligare.

På många ställen går utvecklingen i en positiv riktning, men åtgärder behövs ändå

Antalet barn och unga av utländsk bakgrund och deras relativa andel av befolkningen har ökat snabbt under de senaste årtiondena. En allt större andel av dem är födda i Finland. Förutom invandrargeneration kan barn och unga av utländsk bakgrund också delas in till exempel enligt orsak till invandringen eller grund till uppehållstillståndet, födelse- eller bakgrundsland, samt i etniska, språkliga och kulturella grupper.

Studien visar också en positiv utveckling och positiva resultat. I barnfamiljer med utländsk bakgrund är låga inkomster mindre vanliga än 2013. Allt fler unga av utländsk bakgrund fortsätter till utbildning på andra stadiet, och färre än tidigare är utanför arbete eller utbildning. Många barn och unga av utländsk bakgrund är nöjda med sitt liv, tycker om att gå i skola och upplever stark delaktighet.

Forskningsresultaten visar ändå också problem som relaterar till välbefinnandet hos barn och unga av utländsk bakgrund. Därför är det fortfarande viktigt att satsa på att uppnå jämlikhet för och främja välbefinnandet hos barn och unga av utländsk bakgrund som själva flyttat till Finland eller som fötts här. Det lönar sig till exempel att inkludera dem i verksamhet inom livsområden som är nära dem.

Forskningens data baserar sig i första hand på uppgifterna som relaterar till Helsingfors i enkäten Hälsa i skolan från 2019. I rapporten utnyttjas dessutom vissa data från Statistikcentralen som baserar sig på offentliga förvaltningens register, uppgifter från Utbildningsstyrelsens statistiktjänst Vipunen, samt statistik från Helsingfors stads sektor för fostran- och utbildning.

Läs mer:

Ulkomaalaistaustaisten lasten ja nuorten hyvinvointi Helsingissä, Helsingfors stadskanslis studier 2020: 5  (På finska)

Forskningsresultaten i ett nötskal (På finska)

Webbplatsen Ulkomaalaistaustaiset Helsingissä(Länk leder till extern tjänst)

Foto: Sakari Röyskö, Helsingfors stads materialbank.