Invandrare och deras barn utgör en stor och växande del av befolkningen i Esbo, Helsingfors och Vanda. I slutet av 2022 bodde 250 000 personer med utländsk bakgrund i huvudstadsregionen, varav fyra femtedelar var födda utomlands. Andelen personer i arbetsför ålder som hade flyttat till Finland var redan nästan en fjärdedel. Vanda hade den högsta andelen personer med utländsk bakgrund, 25 procent. I Esbo hade 22 procent av befolkningen utländsk bakgrund och i Helsingfors 19 procent.
I stadskansliets nya undersökning Ulkomaalaistaustaiset pääkaupunkiseudulla: asuminen, työllisyys ja tulot vuonna 2022 (Invånare med utländsk bakgrund i huvudstadsregionen: boende, sysselsättning och inkomster år 2022) granskas integrationen för invandrare i Esbo, Helsingfors och Vanda samt livssituationen för invånare med utländsk bakgrund som är födda i Finland.
Översikten ger information om sysselsättning, inkomstnivåer och bostadsförhållanden. Undersökningen är en uppföljning till tidigare studier om samma tema av Helsingfors stadskansli.
Många branscher och yrkesgrupper är beroende av utländsk arbetskraft
Antalet sysselsatta personer med utländsk bakgrund i huvudstadsregionen har ökat kraftigt. Faktum är att ökningen av antalet sysselsatta i huvudstadsområdet 2000–2022 så gott som helt består av arbetstagare med utländsk bakgrund. I många yrkesgrupper är invandrarnas arbetsbidrag till Finland ovärderligt. Inom städsektorn är andelen redan två tredjedelar av de sysselsatta.
Sysselsättningsläget för invandrare i huvudstadsregionen är fortfarande sämre än för invånare med finländsk bakgrund. Deltagandet i arbetskraften är lägre, sysselsättningsgraden är lägre och arbetslösheten är högre. Många arbetar med lågkvalificerade uppgifter. På många ställen är situationen för kvinnor sämre än för män.
Positiv utveckling har skett särskilt när det gäller kvinnors sysselsättning
Den lägre inkomstnivån hos de utlänningar som flyttat till Finland återspeglas i deras boendeförhållanden. Olika förväntningar på att stanna kvar i Finland och kulturella faktorer finns även i bakgrunden. I jämförelsen med den inhemska befolkningen bor betydligt färre i ägarbostäder, och trångboddhet är vanligt, särskilt i barnfamiljer.
– Bilden har dock blivit mer komplex. Det har skett en positiv utveckling, särskilt inom svårsysselsatta grupper och särskilt när det gäller kvinnors sysselsättning. Många invandrare i Finland arbetar i dag också som specialsakkunniga och experter, och de placeras också i stor utsträckning inom sektorer såsom social- och hälsovårdstjänster samt sektorn information och kommunikation, berättar Pasi Saukkonen, specialforskare vid Helsingfors stad. I andra generationens invandring klarar sig unga kvinnor bättre än män
Unga vuxna i andra generationens invandring klarar sig i genomsnitt sämre än sina jämnåriga med finländsk bakgrund när det gäller utbildning, sysselsättning och inkomst. I båda befolkningsgrupperna förefaller kvinnornas situation vara bättre än männens när det gäller utbildning och sysselsättning. År 2022 saknade var tredje man med utländsk bakgrund som fötts i Finland i åldern 20–29 år en examen efter grundskolan.
Invandrarna i Finland är en heterogen grupp
Huvudstadsregionen har en alltmer diversifierad befolkning med utländsk bakgrund. Förutom bakgrundsländer och språkgrupper finns det invandrare som har flyttat till Finland av mycket olika skäl och med olika resurser och förväntningar. Det är därför svårt att dra några generella slutsatser. Före den senaste ekonomiska nedgången var dock utvecklingen på det hela taget positiv mätt med flera indikatorer.
