Antalet studieplatser i Helsingfors svenskspråkiga gymnasier har ökat en aning på senaste år. Eftersom antalet studieplatser är färre på svenskt håll än på finskt håll finns det inte möjlighet till fullständigt specialiserade skolor.
– Men vi kan erbjuda olika linjer, säger Moa Thors som är chef för den svenskspråkiga gymnasieutbildningen i Helsingfors.
Och efter att hon tillträdde sin post för ca fem år sedan har Brändö gymnasium fått sin officiella status som idrottsgymnasium.
– Före det fanns redan en idrottslinje, men nu har den godkänts också från statligt håll. Det är viktigt att våra finlandssvenska idrottare får möjlighet att avlägga gymnasiestudier vid sidan om sitt elitidrottande, påpekar Thors.
Överlag är hon glad över skolornas olika profiler.
– Vi vill kunna erbjuda så mångsidig gymnasieutbildning som möjligt där alla ska hitta sin plats.
Morgonträning tre gånger i veckan
Ada Hakkarainen har studerat på idrottslinjen vid Brändö gymnasium. För henne har det inneburit att hon morgontränar tre gånger i veckan tillsammans med Mäkelänrinteen lukio.
– Studierna är mycket flexibla och blir gjorda fastän man är borta på grund av tävlingar. Men det är också mycket självständigt arbete och det ligger på mitt ansvar att fixa frånvarolov från lektioner, berättar hon.
De dagar hon har simträningar på morgonen börjar skolan först klockan 10.20.
– Det är skönt, då behöver inte träningen börja så tidigt på morgonen. Många på idrottslinjen går gymnasiet på fyra år och då har man mer tid att fixa idrott och skola samtidigt.
För Ada Hakkarainen som tränar simning totalt nio gånger i veckan är det viktigt att hon har tid för båda två.
– Med mer tid kan jag prestera bättre både i idrotten och i skolan.
Olika typer av människor
Viena Turkka är hemma från Vanda och ville ha något nytt när det var dags för gymnasium. Till slut föll valet på Tölö gymnasium.
– Jag ville till den skola som skulle erbjuda mest variation och olika typer av människor.
Ursprungligen var Turkkas plan att söka in på bildkonstlinjen, men hon valde till slut en helt vanlig gymnasieutbildning.
De av hennes vänner som går på någon av specialiseringslinjerna (bildkonst, musik och humanekologi), trivs bra och har också möjlighet att ersätta en del obligatoriska kurser med specialkurser.
Efter 1,5 års studier i Tölö är Viena Turkka överlag nöjd över sitt gymnasieval.
– Jag trivs här och har fått mycket nya kompisar – och olika kompisar.
20 kurser matematik och fysik
Amos Ilonen gick redan i högstadiet på en linje för naturvetenskaper, så för honom blev Gymnasiet Lärkan och dess inriktning på naturvetenskaper ett naturligt val.
– Det här kändes som en logisk fortsättning. Det är också skönt att få alla böcker gratis i och med att lärarna själva gjort materialet, säger han.
Totalt har han haft 20 kurser i matematik och fysik och uppskattar att kurserna varit planerade så att de stödjer varandra.
– Om vi går igenom derivata i en matematikkurs tillämpar vi det i nästa fysikkurs, förklarar han.
Dessutom ger bra betyg i studentskrivningarna för matematik och fysik bra poäng när man söker in till högskolor.
– Det är säkert också därför som många är motiverade att gå linjen, funderar Amos Ilonen.
