Mina hoods: Gamlas och Malmgård förnyas

Stadsförnyelsen förbättrar miljön i Gamlas och Malmgård. Enligt Ia Pellinen, direktör för Gamlasgården, kommer de stora byggprojekten i Gamlas att genomföras först efter några år. Men redan nu görs en mängd mindre saker som ökar trivseln i området.

För tillfället är Gamlas och Malmgård i strålkastarljudet för stadsutvecklingen, eftersom områdena utvecklas som en del av stadsförnyelsen. Stadsförnyelsen innebär att gamla bostadsområden renoveras och får nya bostäder och tjänster. Samtidigt som områdena utvecklas förhindras segregation. Bild: Maarit Hohteri

Ia Pellinen, direktör för Gamlasgården, säger att västra Helsingfors inte har samma tydliga identitet som många stadsdelar i östra Helsingfors har. Gamlasborna är i stället mycket stolta över sina hemtrakter. Och inte utan anledning.

– Även med sin grovhet är Gamlas helt magnifikt. Trafikförbindelserna är väldigt bra och Gamlas omges av fantastisk natur. Omkring Rutiån lever arter som inte finns någon annanstans. Man behöver inte gå långt innan det känns som att man är på landet.

Ogenerat berömmer Pellinen också Gamlasgården, även om vissa kanske tycker att hon är jävig. Pellinens argument är övertygande: i det imponerande kulturcentret hittas ett fint bibliotek, arbetarinstitutets verksamhet, ungdomstjänster, ett populärt café, ett galleri och otaliga evenemang.

Hon påpekar att de stora byggprojekten som kommer att genomföras i Gamlas genomförs först efter några år, men att det redan nu har gjorts och görs en mängd mindre saker. Med hjälp av dem kan området bli mer trivsamt.

Fokuset för de stora projekten är bland annat närheten till Malmgårds station, projektet Malmgårds hjärta och omgivningen kring köpcentret Kaari. Gamlas och Malmgård får nya bostadsbyggnader och affärslokaler. Planen är att Vichtisvägens snabbspårväg ska förlängas genom Lassas och längs Kanteletarvägen ända fram till köpcentret Kaari.

Förnyelse tillsammans med invånarna

Syftet är att stadsförnyelsen ska genomföras tillsammans med invånarna. Pellinen säger att det finns några aktiva grupper i området som de vill utöka. Det här får också stöd av Gamlas byafest Kantsun Kyläjuhlat 3.0, som ordnas i augusti. Då blir Gamlasgården och Cittertorget framför den tillgängliga för invånarna, i år för tredje gången. Invånare och andra aktörer i området är välkomna att organisera vilket program och vilka aktiviteter de vill. Staden stödjer evenemanget när det gäller till exempel teknik och tillståndsärenden.
– Vi är väldigt noga med att vi inte påverkar innehållet, eftersom det ska ligga i invånarnas händer från början till slut.  
Enligt Pellinen är byafesten ett exempel på gemenskapen i området. Mitt i alltihop vill Gamlasgården skapa möjligheter till aktiviteter som ordnas av och med tanke på Gamlasbor, även när det inte är byafest. På Gamlasgården kan du gå på teater, dansföreställningar, konstutställningar, konserter och bio. Lokalerna kan hyras för att ordna egna evenemang.
Gamlasgårdens kafé har blivit populärt, vilket Pellinen är mycket glad över. Många kommer förbi för en kopp kaffe eller ett biblioteksbesök och blir samtidigt påminda om den övriga verksamheten.  
Pellinen säger att Gamlasgården, ur stadens organisations synvinkel, är en arrangör av nöjesliv som ger glädje och saker att göra medan de stora projekten för stadsförnyelsen fortskrider.
Som exempel på en av de snabba förbättringarna nämner hon förnyelsen av Cittertorgets muralmålningar och att det under hela sommaren ordnas evenemang som invånarna har önskat, till exempel stadsdanser.

Malmgård i samarbete med Helsinki Urban Art

Invånarna i Malmgård utnyttjar Gamlasgårdens utbud, men Malmgårdsborna har också sitt eget invånarhus, Renki. Det är en lokal som underhålls av invånarföreningen och där det finns ett kafé som har öppet på vardagar. Renki används i synnerhet av barnfamiljer.

– För andra året har Malmgård ett samarbete med Helsinki Urban Art. Syftet med samarbetet är att göra kultur till en del av människors liv och involvera lokalbefolkningen i planeringen och genomförandet av evenemang.

Föreningen har bland annat organiserat evenemanget Maltsu elää!, som i augusti för ett år sedan bland annat fyllde gatorna med levande musik. I sommar upprepas samarbetet med HUA igen och bjöd inte bara på evenemang under sommaren, utan också på verkstäder i Malmgård.

Lokalbefolkningen deltar aktivt i evenemangen, men Pellinen hoppas att fler människor också kommer att delta i att organisera dem.

– Vi hoppas kunna locka dem att först prova på planering och genomföring tillsammans. När du märker hur mycket det ger, inte bara dig själv utan också grannskapet, växer entusiasmen och smittar även andra.
 

 

 

 

 

Även med sin grovhet är Gamlas helt magnifikt. Trafikförbindelserna är väldigt bra och Gamlas omges av fantastisk natur. Omkring Rutiån lever arter som inte finns någon annanstans. Man behöver inte gå långt innan det känns som att man är på landet.

Ia Pellinen

 

 

 

 

 

 

 

 

Ia Pellinen, direktör för Gamlasgården, säger att invånarnas åsikter kommer att höras inte bara inför stadsförnyelsen, utan även inför den kommande totalrenoveringen av Gamlasgården. Konstnären bakom muralmålningen framför Gamlasgården är Anetta Lukjanova. Foto: Kirsi Riipinen Kanneltalon edustan muraalin taiteilija on Anetta Lukjanova.   Bild: Kirsi Riipinen
Ia Pellinen, direktör för Gamlasgården, säger att invånarnas åsikter kommer att höras inte bara inför stadsförnyelsen, utan även inför den kommande totalrenoveringen av Gamlasgården. Konstnären bakom muralmålningen framför Gamlasgården är Anetta Lukjanova. Foto: Kirsi Riipinen Kanneltalon edustan muraalin taiteilija on Anetta Lukjanova. Bild: Kirsi Riipinen

Det egna bostadsområdet förbättras, mycket roligt att göra

På frågan om hur stadsförnyelsen märks av i hennes eget arbete svarar Pellinen med ett skratt att det har blivit mycket mer arbete. I det glada svaret hörs att det faktum att arbetsmängden har ökat inte är en så värst dålig sak.
– Nu har alla sektorer inom staden inte bara möjlighet, utan också skyldighet att investera i vårt område. Våra verksamheter överlappar och invånarna behöver inte veta vem i stadens organisation som ansvarar för vad. Huvudsaken är att det egna bostadsområdet förbättras, att det händer mycket roligt och att det finns vettiga saker att göra. Men det är svårt att sprida informationen om det här.
Pellinen säger att kommunikationen kräver samarbete redan av den orsaken att 30 procent av invånarna i området talar ett annat modersmål än något av de nationella språken. För att sprida budskapen krävs alltså bland annat invandrargemenskaper.  

Uppdaterad information hittas lättast på de regionala sociala mediekanalerna.

Utbildningen inom utvecklingsprogrammet av den amerikanska stiftelsen Bloomberg Philanthropies och Harvard University har erbjudit stöd för det gemensamma arbetet, och där har även stadens anställda som arbetar inom området Gamlas–Malmgård fått möjlighet att delta. Enligt Pellinen har programmet varit till stor hjälp för att utveckla nätverket av aktörer i området.

Positiv atmosfär inom stadsförnyelsen

Invånarna är intresserade av planerna för området. Ett bra bevis på det här var till exempel invånarmötet i Malmgård i maj. Invånarna vill ha detaljerad information om bland annat kompletteringsbyggandet på kanterna av grönområden. Till exempel har planerna i Gårdsskogen i efterhand uppdaterats baserat på responsen från invånarna.  

– Det är bra att invånarna för fram sina åsikter. Därför ordnas bland annat invånarmöten, säger Pellinen.
I Malmgård utreds för närvarande vilken typ av användning som skulle vara möjlig för de affärslokaler som står tomma. Till exempel skulle kulturell verksamhet kunna liva upp området.

Sammantaget anser Pellinen att stadsförnyelseområdet har en positiv atmosfär. Många väntar redan på att till exempel stationsområdet i Gamlas ska bli trivsammare.  

De nya metoderna finns kvar även i framtiden

Enligt Pellinen har stadsförnyelsen bra ledare och verktyg för genomföringen. En enorm mängd arbete görs, och det ökade samarbetet över sektorsgränserna är synligt och påverkar verksamheten redan nu.  
Hon tror att de nya metoderna kommer att vara förfinade och att de kommer att fortsätta när programmet för stadsförnyelse i Gamlas och Malmgård avslutas 2035.

Just nu är hennes stora önskan att utvecklingen av Cittertorget skulle hamna högst upp på listan. Underhåll och städning skulle kunna effektiviseras och till exempel planteringen av blommor ökas. Pellinen hoppas också på att fler evenemang ska ordnas på torget.  

– Vid sidan av stadsförnyelsen utför vi visionsarbete för kulturcentren. Tillsammans med invånarna och andra aktörer skapar vi en vy över vad vi kommer att erbjuda i framtiden.  

Stadsförnyelsen är en av åtgärderna i strategin Läge för tillväxt, och ett sätt att förhindra segregation. Vi kommer i synnerhet att utveckla skol- och fritidstjänsterna i stadsförnyelseområdena. En av våra viktiga uppgifter är att lyssna på invånarna och aktörerna i områdena och föra budskapen vidare. Samarbete spelar en viktig roll i stadsförnyelsen.  

I framtiden kommer vi i allt större utsträckning att betjäna och möta invånarna i nya lokaler, eftersom Malm kommer få en ny skola, ett nytt sjukhus, ett nytt familjecenter och en ny central för hälsa och välbefinnande. Andra viktiga projekt är gemenskapshuset Gårdsbacka, Bredberget, Malmgårds hjärta och kvartershuset i Havsrastböle.

Arbetet med stadsförnyelsen i Malmgård och Gamlas, Malm, Mellungsbacka och Havsrastböle pågår fram till 2035.