I Finland finns cirka 450 konstgräsplaner, och materialet på planerna förnyas med jämna mellanrum vartefter det blir utnött. Det finns för närvarande inga hållbara sätt att hantera konstgräs som tas ur bruk, i synnerhet inte konstgräs som är i dåligt skick. Något som gör det utmanande att återvinna materialet i konstgräs är bland annat att mattorna består av flera olika sorters plast och andra komponenter, som till exempel gummigranulat och sand. Det finns ett stort behov av hållbara verksamhetsmodeller för återvinning av konstgräs.
I utredningen kartläggs särskilt återvinningslösningar som finns i Europa, eftersom Europa redan har anläggningar som är specialiserade på det här. Också i Finland önskas fler hållbara lösningar för att främja den cirkulära ekonomin för konstgräs.
– Det blir intressant att se vad utredningen visar om möjligheter att främja inhemska kommersiella lösningar för cirkulär ekonomi, säger Oleg Jauhonen, projektkoordinator inom Helsingfors stad.
Med hjälp av utredningen hoppas man också få information och stöd för beslutsfattande för att styra de kommande årens projekt för nedmontering av använt konstgräs.
Den nationella konstgräsutredningen är ett gemensamt projekt för städerna Esbo, Helsingfors, Lahtis, Uleåborg, Tammerfors och Vanda. Expertorganisationer i projektet är Bollförbundet, Sydvästra Finlands avfallsservice, Finlands miljöcentral, Åbo yrkeshögskola och Säkerhets- och kemikalieverket. Utredningen utförs av Ramboll Finland Oy. Målet är att utredningen ska vara klar sommaren 2024.
Pilotprojekt för nedmontering ger praktisk information om nuläget
Samtidigt har Helsingfors börjat testa lösningar för cirkulär ekonomi för konstgräs som monteras ner. I pilotprojektet letar man på marknaden efter hållbara verksamhetsmodeller för återvinning av konstgräs som ska tas bort. Pilotprojektet inleddes med ett gemensamt evenemang för marknadsdialog i december. Pilotprojektet ska genomföras under våren i samband med renoveringen av 2–4 konstgräsplaner. Erfarenheterna från pilotprojektet kommer att komplettera den nationella utredningen.
Utöver lösningar för cirkulär ekonomi för konstgräs har man i Helsingfors reagerat proaktivt inför det kommande förbudet mot gummigranulat genom att använda ersättande biobaserade fyllnadsmaterial på nya planer och utreda erfarenheterna av att använda dem. Man har också vidtagit olika åtgärder för att förhindra att gummigranulat sprider sig från planerna till miljön.
Helsingfors främjar cirkulära ekonomi för plast
Helsingfors stad har som mål att främja lösningar för cirkulär ekonomi och både minska utsläppen och stödja en hållbar användning av naturresurser och material. I åtgärdsprogrammet för cirkulär ekonomi och delningsekonomi som nyligen uppdaterats försöker staden hitta sätt att främja den cirkulära ekonomin för plast, särskilt inom byggandet av infrastruktur, grönområden och idrottsplatser. Åtgärderna påskyndas av det nationella projektet PlastLIFE som finansieras av EU LIFE som Helsingfors deltar i.
Helsingfors vill fungera som en plattform för innovativa och effektiva lösningar för cirkulär ekonomi som stöder den nationella övergången till ett koldioxidneutralt samhälle som bygger på cirkulär ekonomi.
