Materialet för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) färska undersökning samlades in år 2023. I Helsingfors besvarades enkäten i fråga av cirka 2 300 elever i 10-års åldern och 2 500 elever i 15-års åldern. Dessutom gav lärare, rektorer och vårdnadshavare information om elevernas hem- och skolmiljö till undersökningen.
OECD använder en referensram med femton sociala och emotionella färdigheter inom fem delområden: utförande av uppgifter, reglering av känslor, samarbete, öppenhet samt interaktion med andra.
Helsingfors deltog också i OECD:s första undersökning som mätte socioemotionella färdigheter 2019. Resultaten kan således jämföras med resultaten för fyra år sedan.
Barnens och de ungas upplevelser av sina egna socioemotionella färdigheter har gått ner i båda åldersgrupperna sedan år 2019 i Helsingfors. De största försämringarna gällde barns och ungas nyfikenhet och kreativitet samt deras ansvarskänsla, tolerans och förtroende. Elevernas stresstolerans, beslutsamhet, empati och ihärdighet har hållit sig på samma nivå.
– OECD är en viktig forskningspartner för Helsingfors stad. Utifrån resultaten från den föregående forskningsomgången har vi lyft fram sociala och emotionella färdigheter vid sidan av kärnkunskaper och -färdigheter som en del av sektorns nya strategi Helsingfors lär sig – färdigheter för framtiden. Denna undersökning har en central roll när vi följer hur resultaten i Helsingfors har utvecklats under strategiperioden och i hur vi riktar den gemensamma verksamheten och utvecklingen i skolarbetet, säger Satu Järvenkallas, sektorchef för fostran och utbildning.
Pojkar har bättre stresstolerans
Det fanns tydliga skillnader i de socioemotionella färdigheterna mellan könen. 15 år gamla pojkar i Helsingfors upplevde både 2023 och 2019 att de hade starkare färdigheter i reglering av känslor, såsom stresstålighet, hantering av känslor och optimism, än vad flickorna upplevde. Även i fråga om energi, beslutsamhet och förtroende var de upplevda färdigheterna bättre hos pojkarna än hos flickorna.
Skillnaderna mellan könen i stresstålighet, hantering av känslor och energi bland 15-åringar ökade under den senaste forskningsomgången. Flickornas upplevelse av att behärska de egna känslorna och av energifullhet hade gått ner, medan pojkarnas upplevelse av dessa färdigheter hade förblivit oförändrad. I fråga om stresstålighet hade flickornas upplevelse av sina färdigheter i genomsnitt förblivit oförändrad, medan pojkarnas upplevelse hade stärkts.
I 2023 års undersökning var 15-åriga flickor svagare än pojkar när det gäller kreativitet, självkontroll och ihärdighet, även om så inte var fallet år 2019.
En del av de här skillnaderna mellan könen förekom också bland de 10-åriga i Helsingfors, men skillnaderna var mindre och det fanns inga betydande förändringar i skillnaderna. 10-åriga pojkar var starkare än flickorna när det gäller reglering av känslor, energi och beslutsamhet.
Flickor mer toleranta
I fråga om empati och tolerans var de upplevda färdigheterna större hos 15-åriga flickor än hos pojkarna både 2023 och 2019, och skillnaderna ökade inte. Under båda forskningsomgångarna fick 10-åriga flickor bättre resultat än pojkar i samma ålder när det gäller empati, tolerans, kreativitet och ansvarskänsla.
Skillnaderna mellan könen i de socioemotionella färdigheterna var större i Helsingfors än i de övriga forskningsstäderna. Skillnaderna mellan könen i resultaten för Helsingfors var större än det internationella genomsnittet när det gäller stresstålighet, hantering av sina känslor, energi, optimism, beslutsamhet, kreativitet, empati och tolerans. Skillnaderna mellan könen var betydligt större än genomsnittet i de andra länderna i bägge åldersgrupperna, särskilt i fråga om stresstålighet.
– Vi blev redan under den förra forskningsomgången förvånade över hur starkt de socioekonomiska färdigheter som upplevs enligt kön följer de traditionella könsrollerna. Vi utvecklar kontinuerligt arbetsmetoderna och verktygen för att vi bättre ska kunna stödja utvecklingen av barns och ungas färdigheter under hela deras studietid. Detta gör vi tillsammans med hemmen och andra aktörer. Även elevernas känsla av trygghet, delaktighet och samhörighet samt medverkan har en central roll, konstaterar Marjo Kyllönen, direktör för utvecklingstjänsterna.
Familjens socioekonomiska ställning påverkar
I undersökningen upptäcktes också hur familjebakgrunden hos barn och unga påverkar de socioemotionella färdigheterna. Elever i bättre socioekonomisk ställning rapporterar i bägge åldersgrupperna i genomsnitt starkare socioemotionella färdigheter i nästan alla enskilda färdigheter än elever i svagare ställning.
Enligt undersökningen påverkade familjens socioekonomiska ställning inte beslutsamheten bland de 10-åriga i Helsingfors eller stresståligheten och självkontrollen bland 15-åringarna.
Den socioekonomiska statusen hade störst inverkan på 15-årigas erfarenheter av sina egna färdigheter när det gällde nyfikenhet, beslutsamhet, kreativitet, målmedvetenhet och social förmåga. Skillnaderna i nyfikenhet, beslutsamhet och målmedvetenhet var också större än det internationella genomsnittet.
Skillnaden i fråga om den upplevda färdigheten beslutsamhet hade ökat hos 15-åringar jämfört med år 2019. Unga med svagare socioekonomisk ställning rapporterar nu att denna färdighet ligger på en allt lägre nivå, medan färdigheterna hos de i bättre ställning förblivit oförändrade.
I den färska undersökningen upplevde 15-åringar i svagare socioekonomisk ställning i genomsnitt mindre optimism, energi och social förmåga än sina jämnåriga i bättre ställning. Dessa skillnader konstaterades inte år 2019.
– I Helsingfors har man under de senaste åren tydligt kunnat se en ökad utveckling av differentiering mellan områdena. Denna undersökning stärker bilden. Fostrans- och utbildningssektorn löser marginalisering och segregation i det dagliga arbetet. Vi svarar på grundorsakerna till segregationen genom att säkerställa lika möjligheter för alla lärande och genom att samarbeta med familjer och grannskap, berättar Järvenkallas.
Färdigheterna har samband med studieframgången
Helsingfors skilde sig inte från det internationella genomsnittet i fråga om förseningar från skolan. 48 procent av 15-åringarna svarade att de kommit för sent till skolan minst en gång under de två senaste veckorna. 25 procent hade skolkat från en lektion och 19 procent en hel skoldag under de två senaste veckorna. De internationella medeltalen var här 29 och 31 procent, vilket innebär att eleverna i Helsingfors kommer för sent och skolkar mindre än andra.
De socioemotionella färdigheterna hade ett klart samband med studieframgången. De 15-åringar som låg högt i färdigheterna att utföra uppgifter och i öppenhet, empati och hantering av sina känslor fick i medeltal bättre vitsord i matematik, modersmål och litteratur samt bildkonst. De meddelade också färre förseningar och skolkningar.
Förtroende, optimism och beslutsamhet hade samband med bättre vitsord i modersmål, litteratur och matematik. Optimism, förtroende, energi och stresstolerans hade samband med färre förseningar och skolkning från skolan.
I Helsingfors var kopplingen mellan många socioemotionella färdigheter och vitsord starkare än i det internationella medeltalet.
Lägre förväntningar på karriären än i andra länder
De socioemotionella färdigheterna inverkar också på de ungas karriär- och framtidsförväntningar. Av 15-åringarna i Helsingfors tror 63 procent att de kommer att gå en utbildning på högre nivå, medan 84 procent av de unga internationellt planerar detta. 33 procent av de unga i Helsingfors tror att de i framtiden kommer att arbeta i lednings- eller sakkunniguppgifter, medan 57 procent av de unga i andra länder som deltagit i undersökningen tror samma sak.
I Helsingfors är kopplingen mellan de socioemotionella färdigheterna och karriärförväntningarna starkare än i det internationella medeltalet. De 15-åringar som har bättre färdigheter när det gäller att utföra uppgifter, öppenhet och beslutsamhet rapporterar högre förväntningar på karriären. De höga förväntningarna på karriären hade också ett samband med optimism, förtroende och social förmåga.
– En central utgångspunkt för vår nya strategi Helsingfors lär sig – färdigheter för framtiden (pdf) är att säkerställa framtidstron hos Helsingforsborna. Utifrån OECD:s undersökning vet vi att uthållighet, nyfikenhet och optimism är de viktigaste faktorerna i framtidstron. Det är alltså särskilt viktigt för oss att utveckla dessa färdigheter, säger Kyllönen.
Samband mellan de socioemotionella färdigheterna och välbefinnandet
De goda socioemotionella färdigheterna hos barn och unga hade ett samband med goda hälsovanor, livstillfredsställelse, det nuvarande psykiska välbefinnandet, nöjdheten med de mänskliga relationerna och kroppsbilden. Nästan alla socioemotionella färdigheter hade också samband med lägre ångest inför prov och för skolan.
I Helsingfors var kopplingen till välbefinnandemätarna starkare än i det internationella medeltalet vad gällde förtroendet, ansvarskänslan, optimismen och energin.
Deltagarna valdes slumpmässigt
Enkäten besvarades inte bara av unga i Helsingfors utan även av 10- och 15-åringar i Bulgarien, Colombia, Chile, Indien, Förenade Arabemiraten, Italien, Japan, Kina, Indonesien, Mexiko, Peru, Brasilien, Spanien och Ukraina.
Undersökningen genomfördes i Helsingfors i 106 grundskolor, gymnasier och på Stadin AO:s campus. Materialinsamlingen skedde i september 2023. Deltagarna valdes slumpmässigt från de läroinrättningar som deltog i undersökningen enligt åldersgrupp.
OECD publicerar resultaten av den internationella undersökningen på fredagen den 26 april vid ett evenemang i Sofia i Bulgarien. Helsingfors resultatrapport publiceras också på stadens webbplats(Länk leder till extern tjänst).
