Helsingforselevernas föräldrar hade många utmärkta idéer kring vad som borde utvecklas och vad som borde bevaras i skolorna och i lärandet.
– Vår utgångspunkt är att varje skola och varje daghem i Helsingfors är bra, sade biträdande borgmästaren Nasima Razmyar när hon öppnade evenemanget på stadshusets evenemangstorg.
I föräldramötet deltog en stor skara vårdnadshavare till elever i Helsingfors från olika håll i staden. Under kvällen diskuterade vårdnadshavarna i små grupper i vilken riktning småbarnspedagogiken, grundskolorna och utbildningen på andra stadiet i Helsingfors bör utvecklas, vad som bör ändras och vad som bör bevaras.
Kvällen öppnades av biträdande borgmästare Nasima Razmyar.
– Även om vi har utmaningar, så har vi också mycket som är bra, betonade Satu Järvenkallas, chef för fostrans- och utbildningssektorn, som talade till vårdnadshavarna tillsammans med Niclas Grönholm, direktör för den svenskspråkiga servicehelheten.
Även enligt stadens strategi står eleven och hens välbefinnande i centrum av verksamheten i Helsingfors. Järvenkallas betonade att lärande skapar välbefinnande och att välmående barn och unga också lär sig.
Också barnen fick vara med på föräldramötet. Med vid bordet satt Miia Kemppi, chef för småbarnspedagogiken.
Livliga diskussioner på tre språk
Vårdnadshavarnas uppgift under kvällen var att fundera på vad de önskar sig av framtidens skola. Därefter fördes en lång diskussion om hur det önskade läget skulle kunna uppnås. Visionsarbetet är en del av Utbildning 2030-arbetet, i vilket man redan i stor utsträckning har involverat grundskoleelever, studerande på andra stadiet och utbildningspersonal.
Diskussionerna i grupperna var livliga och fördes på finska, svenska och engelska. Evenemanget var fullbokat. Till slut sammanfattades gruppernas tankar och varje grupp presenterade sina viktigaste iakttagelser.
Avslutningsvis presenterade grupperna kärnan i sina tankar för de andra.
”Skolan borde vara en plats för gemenskap”
Vårdnadshavarna önskade att kommunikationsfärdigheter och sociala färdigheter ska få mycket utrymme inom undervisningen. Detta borde man börja med redan inom småbarnspedagogiken, var kommentaren från de engelskspråkiga vårdnadshavarnas bord.
– Skolan borde vara en plats för gemenskap och en plats där familjerna kan träffas. Det är viktigt för att även föräldrar med främmande språk ska kunna bli en del av gemenskapen.
Kommunikationsexperterna Anniina Riikonen och Silja Lindblad ansvarade för arrangemangen under kvällen.
Föräldrarna ville att också de skulle kunna vara delaktiga i skolornas projekt. Då skulle barnen lära känna dem och vice versa.
Vårdnadshavarna önskade också att de grundläggande sakerna skulle vara i ordning, med andra ord att det ska finnas tillräckligt med personal i skolorna och inom småbarnspedagogiken.
– När personalen mår bra mår barnen också bra, underströk en vårdnadshavare från den svenskspråkiga gruppen.
Vårdnadshavarna skrev tillsammans ner sina tankar på papper.
I sina anföranden betonade föräldrarna också lokalernas betydelse för lärandet. Alla lärmiljöer passar inte nödvändigtvis alla. Vårdnadshavarna önskade också att man vid förnyelser lyssnar på lärarna, eftersom de är de bästa experterna på sitt eget arbete.
– Det skulle vara bra om förnyelserna skulle börja på gräsrotsnivån, för då blir det lättare att engagera sig i dem, menade en av föräldrarna.
Också gruppstorlekarna väckte diskussion, och föräldrarna ansåg att ju yngre barnen är desto mindre bör grupperna vara med tanke på ett bra lärande.
Livskunskaper, digitala färdigheter, empatiförmåga
Det faktum att Helsingfors är en mycket mångkulturell stad lyftes fram flera gånger under föräldramötet. Föräldrarna ansåg att detta borde synas som en styrka i skolorna. Lärarna uppmanades att betrakta barn från olika kulturer som en rikedom och att tänka att var och en av dem med sin egen person kan föra med sig något nytt till gruppen.
Läraren Melvalan Enlund var på plats för att facilitera evenemanget och lyssna på vårdnadshavarnas idéer.
Vårdnadshavarna önskade att barnen skulle lära sig att samarbeta med olika slags människor, empatiförmåga, få starka läskunskaper, livskunskaper och digitala färdigheter. Föräldrarna funderade också på sätt att förebygga mobbning och varna ungdomar för olika risker, till exempel beroenden.
– Jag tycker att det är bra att vi får mer samarbete med hemmen. Ju mer vi vet vad föräldrarna tänker och önskar sig, desto bättre, konstaterade läraren Melvalan Enlund från Grundskolan Norsen, som var en av facilitatorerna under föräldramötet.
Föräldrarna i Helsingfors kom ivrigt med idéer under det fullbokade evenemanget.
Lärospåret är långt för alla, och föräldrarna önskade att ungdomarna även framöver ska ha möjlighet att ändra kurs och tänka om, om de gjort ett val som senare inte känns rätt. Barn borde inte behöva bestämma för tidigt vad de vill bli när de blir stora.
Fler diskussionsmöten i framtiden
Vårdnadshavarnas idéer kommer att sammanställas senare och användas som hjälp i arbetet för att bygga framtidens fostran och utbildning. En sammanfattning av evenemanget kommer också att delas ut till alla deltagare.
Sektorchefen Satu Järvenkallas lovade fler gemensamma föräldramöten.
Helsingfors kommer i framtiden att ordnar fler liknande diskussionsmöten för vårdnadshavare och andra stadsinvånare – just nu planeras möten för stadens olika områden under våren.
– Evenemanget var startskottet för diskussionsmöten för stadens invånare om visionerna för framtidens skola. Vi vill göra detta tillsammans för att slutresultatet ska vara det bästa möjliga, betonade delaktighetsexperten Silja Lindblad som var med och ordnade evenemanget.
– Era tankar är väldigt viktiga! Den här kvällen har varit höjdpunkten under min arbetsvecka, sade Järvenkallas till vårdnadshavarna i slutet av evenemanget.
Text: Nina Dale
