I Helsingfors stadsmuseums enkät Mina
skatter i Helsingfors ombads respondenterna att identifiera platser som de anser
tillhöra kulturmiljön i Helsingfors. Historia, natur och hav uppstod som
tematiska megatrender. Omkring 300 enskilda objekt nämndes och enkäten
besvarades av totalt 1 072 personer.
Helsingfors stadsmuseum kartlade under sommaren stadsbornas syn på kulturmiljön i Helsingfors. I enkäten Mina skatter i Helsingfors ombads de svarande att identifiera platser som de tycker tillhör kulturmiljön i Helsingfors. Respondenterna skulle motivera sina val och ombads dessutom att dela sina egna historier om dessa platser. Historia, natur och hav uppstod som tematiska ”megatrender” som kännetecknade kulturmiljöer. Enskilda objekt nämndes omkring 300. Enkäten var öppen 1.6–31.8.2021 och besvarades av totalt 1 072 personer.
Materialet är rikligt och kvantitativt omfattande, å andra sidan är det en helhet med flera lager, där såväl byggnader (utomhus och inomhus), landskap och vyer, gårdar och parker, klippor, stränder, skogar och ängar som stämningar och minnen nämndes. I analysen av materialet granskades det vilka och hurdana platser stadsborna uppfattar som kulturmiljö och vad upplevelsen av kulturmiljön kan bestå av.
Kulturmiljön visar sig i materialet som en stor helhet. Stadsborna identifierade värdeobjekten men också platser relaterade till vardagsmiljön. Relevans av närnaturen samt havet och stränderna nämndes i flera svar. Upplevelser av att natur- och kulturmiljöer är sammanflätade kom också fram.
De nämnda platserna var delvis förväntade och bekanta. Bland annat nämndes följande: Senatstorget, Sandviken, jugend, Sveaborg samt herrgårdar och herrgårdsparker. Objekt som även tidigare har väckt medborgardebatt lyftes starkt fram i materialet: kvantitativt sett fick Malms tidigare flygplats, Lappviken, Stenudden, Fölisöns badhus, Stansvik och Djurberget flest omnämnanden. Unga objekt och nya perspektiv lyftes också fram, såsom Solvik, Tilkängen, Broby strandpark och träkajarna vid Långa bron. Enskilda lokala objekt i den vardagliga omgivningen nämndes runt om i staden, exempelvis Grotens fors (Tomtbacka), Gräsvikskanalen, Betselvägen, Örarna och Tattarmossen.
Bildtext:
Objekt på kartan. Totalt 299 olika objekt placerades på kartan. Allmänna
omnämnanden, såsom ”Helsingfors stränder”, visas inte på kartan. Större
områden, såsom stadsdelar eller parker, markerades på kartan enligt områdets
mittpunkt. Bild: Amanda Halme och Juha Niemelä.
Historia, natur och hav uppstod som tematiska ”megatrender” som kännetecknade kulturmiljöer. Platsens långa och även välkända historia var ofta den viktigaste anledningen till att platsen bör betraktas som en del av kulturmiljön, fast även yngre platser som fortfarande utvecklas eller sådana vars popularitet nyligen avtagit nämndes också. Respondenterna identifierade flera viktiga kulturarvsobjekt och värdefulla byggnader som redan är skyddade eller som bör skyddas. Historia ansågs i materialet som byggsten för identitet och egen vardag. Man lyfte fram även kulturmiljöns obestridliga ställning. En vy, ett landskap, en byggnad eller till exempel en park bedömdes vara unik och representera Helsingfors på ett särskilt sätt. Man var stolt över Helsingfors men samtidigt uttrycktes oro över dess överlevnad. Helsingfors historiska särdrag och egenart var starkt framme i historierna.
Naturobjekt och -värden betonades på ett betydande sätt i materialet. Naturen ses i materialet som ett andningshål, samt som en plats, dit man kan gå för att fly den byggda miljön och vardagens intensiva rytm för att andas ut. Baserat på svaren är friluftsliv och vistelse i naturen (joggning, promenad, skidåkning, m.m.) och andra aktiviteter i naturen (vandring, bär- och svampplockning) också en väsentlig del av den urbana livsstilen och vardagen. I svaren blir även havet en del av livsstilen i Helsingfors; havets närvaro syns i stadsbornas vardag som landskap och en visuell rytmgivare.
Barndom och barndomsminnen glimtade i historier hos många svarande. Å andra sidan har de nämnda platserna också erbjudit en scen för en kedja och interaktion mellan generationer. Många svarande återgick till familjers gemensamma erfarenheter som de själva hade upplevt som barn. På samma sätt tar man numera egna barn och barnbarn till platser som man betraktar som viktiga och betydelsefulla. Historierna förmedlar också det faktum att en anknytningsrelation till en plats ofta uppstår som ett resultat av ens egen boendehistoria.
Enkäten genomfördes som en del av den datainsamling som ingår i utarbetandet av Helsingfors kulturmiljöprogram. Programmet genomförs i samarbete mellan invånare, sammanslutningar och myndigheter, samtidigt som man samlar in information som förklarar miljöernas utvecklingshistoria och områdenas identitet i Helsingfors.
Enkäten genomfördes som en öppen webbenkät på plattformen Questback. Enkäten delades via Helsingfors stads kultur- och fritidssektors och Helsingfors stadsmuseums webbplats och sociala medier. Ett varmt tack till alla deltagare!
Foto ovan: Sini Tienhaara
Bekanta dig med rapporten över enkäten [pdf, på finska]
Svaren som rådata på webbplatsen(Länk leder till extern tjänst)
Helsinki Region Infoshare(Länk leder till extern tjänst) (Länk leder till extern tjänst)
Mer information
Sari Saresto
projektchef
Kulturmiljöprogram
Helsingfors stadsmuseum
sari.saresto@hel.fi
(Länk öppnar standardprogram för e-post)050 3756 846
Anne Euramaa
delaktighetsansvarig
Helsingfors stad, kultur och fritid
anne.euramaa@hel.fi(Länk öppnar standardprogram för e-post)
040 3341 080
