Samarbete, forskningsbaserad information, människokännedom och fantasi. Det är vad som behövs för att lösa klimatkrisen och andra viktiga frågor som rör hållbar utveckling.
Janne Hukkinen, professor i miljöpolitik vid Helsingfors universitet och huvudtalare på diskussionsmötet i stadshuset, var en av de experter som lyfte fram samarbete, fantasi och psykologi. Evenemanget ingick i diskussionsserien Sustainable Cities Discussion Forum.
Hukkinen sa att han är en optimistisk realist, trots att den mellanstatliga klimatpanelen IPCC har publicerat alarmerande uppgifter om klimatuppvärmningen som kräver snabba åtgärder. Klimatförändringen har accelererat de senaste 15 åren. Forskarnas scenarier visar en global temperaturökning på fyra grader, när målet har varit att begränsa ökningen till en och en halv grad.
Istället för att spä på pessimismen behöver vi sätt att övertyga beslutsfattarna om att åtgärder måste vidtas nu. Ju längre vi väntar, desto dyrare blir det att åtgärda situationen.
Hur framgångsrika de hållbara lösningarna blir beror till stor del på vad städerna och deras samfund gör.
Den stora frågan är hur vi kan öka förståelsen och få igång effektiva åtgärder när resultaten kommer att synas först på längre sikt, och hur vi samtidigt kan vägleda anpassningen till förändringarna.
Hukkinen påpekade att informationen måste öppnas upp för den känslomässiga nivån och lämna utrymme för fantasin. Forskarna måste kunna föreslå alternativa lösningar.
Stöd för verksamheten från politiskt högkvarter
Hukkinen gav ett exempel på ett politiskt högkvarter (Policy Operations Room, POR), där beslutsfattarna försöker fatta beslut och agera så som de skulle göra i en verklig kris. Samtidigt informeras forskarna om besluten. I Helsingfors genomfördes en sådan högkvartersövning för första gången 2019.
Som stöd för beslutsfattandet och för att förstå scenariot producerades en video som visar hur gatorna i centrala Helsingfors översvämmas av vatten efter en översvämning och hur vattnet stiger upp längs byggnadernas socklar. Scenariot var inte långsökt, eftersom Köpenhamn drabbades av en översvämning 2011.
Hukkinen säger att han har fått viktig respons på videon. På bilden är det guppande vattnet blått, men i verkligheten skulle det vara brunt, eftersom avloppsvattnet vid stora översvämningar blandas med det vatten som stiger upp på gatorna.
Videon var ett bra exempel på hur hotbilder kan användas för att sporra till handling. I den övning som gjordes i Helsingfors lyftes avloppssystemet fram som en av de frågor som behöver lösas. Möjligheten att hitta lösningar beror på hur grundligt man förberett sig inför hotet.
Hukkinen betonade vikten av att få experter och beslutsfattare att diskutera scenarier på lika villkor och att tillsammans gå igenom olika alternativa framtidsscenarier.
”Helsingfors idéer får stjälas”
På diskussionsforumet påminde Juhana Vartiainen och Hanna Wesslin, stadens borgmästare respektive klimatdirektör, deltagarna om att Helsingfors stad har skärpt sina klimatmål. År 2019 rapporterade Helsingfors dessutom, som första stad i Europa och den andra i hela världen, om hur FN:s mål för hållbar utveckling omsätts i praktiken.
Helsingfors utsläpp av växthusgaser minskade rekordsnabbt förra året, med undantag för när det gäller transporter. Tack vare att kolkraftverket på Hanaholmen stängdes minskade fjärrvärmeutsläppen i Helsingfors med rekordhöga 35 procent jämfört med året innan. Också utsläppen från elförbrukningen minskade med 23 procent. För byggbranschen upprättar staden styrning gällande koldioxidavtryck.
Juhana Vartiainen inledde diskussionsforumet med att berätta hur Helsingfors, inom stadsplaneringen, betonar renovering och kompletteringsutveckling av den befintliga byggda miljön. Bannätet byggs ut och bostadsproduktionen är mångsidig.
– Ni är välkomna att utforska våra idéer och till och med stjäla dem. Vi delar dem gärna, sa Vartiainen till den glada publiken.
Helsingfors deltar i NetZeroCities
Under paneldiskussionen berättade Erkki Perälä från tankesmedjan Demos Helsinki att stadens beslutsfattare förstår det ofrånkomliga behovet av samarbete. Det behövs samarbete på nationell nivå och EU-nivå, inte bara mellan städer. Det krävs till exempel omfattande lagstiftning för att minska utsläppen från transporter.
Perälä arbetar för närvarande som programchef för projektet NetZeroCities. Programmet ska stöda Europa i att nå sina mål om klimatneutralitet. Helsingfors är en av de städer som deltar och har inlett ett pilotprojekt för att minska utsläppen av växthusgaser från fjärrvärmesystemet.
Beslutsfattarna har inte en lätt uppgift, eftersom de frågor som ska lösas är komplexa och påverkar olika grupper på olika sätt. Ett bra exempel är transportsektorn, där utsläppen måste minskas. Hur och av vem ska vägområden användas och göras tillgängliga, så att lösningarna också är socialt hållbara och rättvisa?
Stora nya infrastrukturprojekt tar tid, kostar pengar och kan inte utföras utan utsläpp. Och samtidigt måste vi kunna anpassa oss till och förbereda oss för klimatförändringen.
Forskare inom hållbar utveckling samlades i Helsingfors
Diskussionsforumet Sustainable Cities ordnades den 13 juni av Helsingfors stad i samarbete med kongressen Sustainability Research and Innovation 2024.
Målet med Sustainable Cities-mötena är att följa upp hur de mål som avtalades för åtta år sedan omsätts i praktiken. Då kom nästan 200 länder överens om FN:s 17 mål för hållbar utveckling. Förutom ekologisk hållbarhet innehåller Agenda 2030 mål för social, kulturell och ekonomisk hållbarhet. För ett år sedan diskuterades det brådskande klimatarbetet i stadshuset, och innan dess diskuterades anständigt arbete. Den här gången låg fokuset på hållbara städer och samhällen.
Sustainability Research and Innovation är världens största vetenskapsevenemang för främjande av forskning och innovation inom hållbarhet. Det hölls förra veckan av Helsingfors universitet och Aalto-universitetet tillsammans med vetenskapsevenemanget Sustainability Science Days (SSD). Evenemanget hölls för första gången i Europa och samlade hållbarhetsexperter och forskare från över hundra länder.
Text: Kirsi Riipinen
Bilder: Ilkka Ranta-aho