Skolhälsoenkäten lyfter fram många oroväckande omständigheter i fråga om barns och ungas välbefinnande i Helsingfors

Detta framgår av en statistikpublikation som baserar sig på resultaten av Skolhälsoenkäten i vilken välbefinnandet och hälsan bland barn och unga i Helsingfors analyserades. Barnen och de unga besvarade enkäten mot slutet av våren 2021 då en del av de unga i Helsingfors, särskilt på andra stadiet, hade fått distansundervisning till följd av begränsningsåtgärderna i anslutning till coronaepidemin.

En stor del av barnen och de unga i Helsingfors är tillfreds med sina liv och upplever att deras hälsotillstånd är gott. Barnen och de unga tycker om att gå i skola eller studera och de trivs bra i skolan. Största delen utövar varje vecka en hobby. Trots detta har den egna tillfredsställelsen med livet och den upplevda hälsan försvagats under de senaste åren och de unga tycker inte lika mycket om att gå i skola eller studera som tidigare. Det har också skett andra oroväckande förändringar i barnens och de ungas hälsa och välmående under de senaste åren.

De ungas psykiska välbefinnande prövas

Hög eller måttlig ångest och depressionssymtom har ytterligare blivit allt vanligare. Var tredje flicka i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen eller på andra stadiet upplever ångest eller har depressionssymtom. Pojkarnas andelar är lägre men har trots detta blivit vanligare jämfört med tidigare år. Nästan vart fjärde barn i årskurserna 4 och 5 i den grundläggande utbildningen har upplevt humörsvängningar under de föregående två veckorna. Utmaningar i samband med det psykiska välbefinnandet är i regel vanligare bland helsingforsborna än på andra orter i huvudstadsregionen och i hela landet. Det psykiska välbefinnandet är ett av Skolhälsoenkätens huvudteman i år och temat behandlas mer omfattande än annars i publikationen.

Ensamheten har ökat bland de unga – familjeförhållandena är en större utmaning än förr

Känslan av ensamhet har tydligt blivit allt allmännare bland de unga under de senaste åren. I stort sett upplever var femte ung person ofta ensamhet. Ensamheten bland barnen har förblivit på samma nivå, det vill säga kring fyra procent, under de senaste åren.

Samtalskontakten med föräldrarna har försämrats efter den positiva utveckling som hade pågått länge. På motsvarande sätt har samtalssvårigheterna ökat. Begränsningarna som coronaepidemin förde med sig har även i övrigt inneburit utmaningar för de sociala relationerna, det betyder att kontakten med närstående har försvagats mer i Helsingfors än på andra orter.
En större del av barnen och ungdomarna än tidigare har under föregående år upplevt psykiskt våld från föräldrarnas sida. Beroende på åldersgruppen varierar det psykiska våldets andel som en förälder har utövat mellan 27 och 37 procent. Också upplevelserna av fysiskt våld som utövats av en förälder har delvis blivit allmännare och varierar beroende på åldersgrupp mellan 7 och 16 procent. Över en tredjedel av de unga har upplevt störande sexuella förslag eller trakasserier under föregående år. Upplevelserna av trakasserier är tydligt vanligare bland flickor än bland pojkar och de har blivit vanligare jämfört med tidigare.

Berusningsmedel används mer sällan tidigare – ställvis bör sömn- och måltidsrytmen i vardagen förbättras

En positiv utveckling kan delvis skönjas när det gäller hälsobeteendet. Alkohol och tobaksprodukter används mer sällan än tidigare bland helsingforsungdomarna. Även experimenten med cannabis och droger har minskat. Trots detta är dessa experiment i genomsnitt vanligare i Helsingfors än på andra orter i huvudstadsregionen eller i hela landet.

Andelen barn och unga som rör på sig i minst en timme om dagen har i huvudsak ökat. Det är enbart bland de studerande inom den yrkesinriktade utbildningen som allt färre unga rör på sig en timme om dagen. Trots detta är andelen som rör på sig minst en timme per dag större i Helsingfors än på andra orter i huvudstadsregionen eller i hela landet, både inom den yrkesinriktade utbildningen och i gymnasiet. Men trots den positiva utvecklingen rör mindre än en femtedel av andra stadiets studerande och cirka en fjärdedel av de unga i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen på sig i en timme varje dag. En allt större andel av de unga utövar under fritiden motion som gör en andfådd i högst en timme per vecka.

Det förekommer även ställvis utmaningar i fråga om vardagsrytmen. Andelen unga som sover mindre än åtta timmar per dygn är större än tidigare. För en del av barnen och ungdomarna innebär webben en utmaning. En dryg fjärdedel av barnen äter ingen frukost på vardagsmorgnarna. Att inte äta frukost är vanligare bland unga. Många väljer också att åtminstone en gång per vecka inte äta skolmat och man tar inte heller för sig av alla delar av skolmaten varje dag. Man är emellertid särskilt på andra stadiet nöjd med mängden, kvaliteten och smaken vad gäller skollunchen. Matvanorna var det andra temat för Skolhälsoenkäten i år och därför behandlas temat omfattande även i den här publikationen.

Man trivs i skolan trots att det har blivit vanligare med skolutbrändhet.

Var fjärde studerande på andra stadiet upplever skoltrötthet och den här andelen har blivit vanligare än tidigare. Å ena sidan upplever unga och barn att de kommer bra överens med lärare och skolkamrater. En större andel än tidigare upplever att lärarna bemöter dem rättvist och bryr sig. Nästan alla unga upplever att skolans vuxna vid behov hjälper och stöder dem i fråga om välmående, inlärning och skolgång.

Ivrig respons på Skolhälsoenkäten – en del besvarade enkäten medan distansundervisningen pågick

Sammanlagt cirka 23 800 barn och unga på olika skolstadier Helsingfors besvarade Skolhälsoenkäten som genomfördes av Institutet för Hälsa och Välfärd (THL). Enkäten besvarades av eleverna i årskurserna 4 och 5, årskurserna 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen och av första och andra årets studerande i gymnasier och skolor på andra stadiet. I gymnasiet var enkäten avsedd för dem som avlägger läroplansutbildningen för unga och i yrkesinriktade läroinrättningar av personer under 21 år som avlägger en grundläggande examen och som inledde studierna under 2019–2021. Du kan läsa resultaten av Skolhälsoenkäten i Institutet för Hälsa och Välfärds webbsida(Länk leder till extern tjänst).

Huvudstadsregionens kommuner ordnar ett seminarium om Skolhälsoenkäten i november

Kommunerna i huvudstadsregionen, Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla samt Institutet för Hälsa och Välfärd ordnar ett gemensamt webbseminarium där resultaten av Skolhälsoenkäten i huvudstadsregionen liksom barns och ungas välbefinnande diskuteras. Seminariet ordnas torsdagen den 4 november kl. 12–15. Evenemanget är öppet för alla och det kan också ses på Helsingforskanalen(Länk leder till extern tjänst) där även det mer detaljerade programmet för seminariet finns.

Enheten stadsforskning och -statistik vid Helsingfors stadskansli bedriver omfattande stadsforskning och sörjer för stadens statistikväsendes basdataförråd, statistiska publikationer och informationstjänst.

Länkar:

Kouluterveyskysely 2021 – katsaus lasten ja nuorten hyvinvointiin ja terveyteen Helsingissä (Suvi Määttä)

Sammanfattning

Institutet för Hälsa och Välfärd(Länk leder till extern tjänst)

Statistik- och forskningsdata om Helsingfors

Foto: Charlotte Forsgård © Helsingfors stad.