Pedagogiken har fått en allt större roll inom småbarnspedagogiken. Anna Moberg-Jokinen kommer ihåg attityderna från 20 år tillbaka då läraren sågs som den stora pedagogen som visste vad barnen behövde och då man strävade efter att kunna besvara barnens frågor. Idag sätts barnets delaktighet i större fokus och att man tillsammans tar reda på saker. Förutom att det noga följs med hur barnen tillsammans fungerar i grupp uppmärksammas barnen också individuellt för var och en. För Moberg-Jokinen är småbarnspedagogik det värdefullaste man kan jobba med.
En helhet på tre nivåer
Planen för småbarnspedagogik är en helhet på tre nivåer som bygger på lagen om småbarnspedagogik och de nationella grunderna för planen för småbarnspedagogik, Helsingfors stads plan för småbarnspedagogik samt enhetens verksamhetsplan, gruppens pedagogiska plan och barnens planer för småbarnspedagogik.
Moberg-Jokinen förklarar att då en ny grupp av barn börjar i småbarnspedagogiken på hösten observeras både hela gruppen och de enskilda barnen. Verksamhetsplanen samt gruppernas pedagogiska planer görs upp utgående från vilka behov gruppen och individerna har och den anpassas enligt de nationella och lokala planerna för småbarnspedagogiken.
I daghemmet Alexia i Kronohagen, där Moberg-Jokinen är föreståndare, satsas nu på till exempel sensitivt bemötande och det svenska språket. Enskilda grupper kan utöver det besluta om sina egna utvecklingsområden och dessutom görs det individuella planer för småbarnspedagogiken för varje enskilt barn.
Inlärning i lugn takt
I Moberg-Jokinens vision uppenbarar sig daghemmet som en oas där barnen uppmuntras till inlärning i lugn takt. Vårdnadshavarna ska känna att daghemmet är en plats där det värdefullaste de har, barnet, kan känna sig tryggt och få stöd och inspiration i sin utveckling.
Att inlärningsmiljön hålls stressfri och harmonisk ger barnen utrymme för nyfikenhet och utforskande. På daghemmet Alexia diskuteras det ofta med lärarna och barnskötarna om ansvaret över att hålla tempot lugnt men att hålla målsättningen klar.
- Tidigare, då jag själv även jobbade i grupp, brukade jag sätta på lugn musik i aulan på morgonen och jag tror att både barnen och vårdnadshavarna fått med sig en del av det lugnet. Det känns bra för dem att fara i väg på jobb och lämna barnet kvar i oasen, säger Moberg-Jokinen.
- Barnen ska få lära sig långsamt. Det finns ett större värde i att göra en sak ordentligt än att göra många saker samtidigt. Pedagogerna ska kunna läsa situationen. Om tanken har varit att diskutera till exempel husdjur med barnen men en intressant brandbil just då kör förbi måste man tänka om. Kanske dagens tema kunde vara larmfordon istället, skrattar Moberg-Jokinen.
Gott om avanceringsmöjligheter inom småbarnspedagogiken
Då det är dags för unga att välja i vilken bransch man vill jobba inom är möjligheterna till att avancera i karriären ofta viktig. Med tanke på karriärutveckling skiljer sig inte småbarnspedagogiken från andra branscher. Moberg-Jokinen betonar att en pedagogisk utbildning ger en god grund för vidareutveckling och om man efter att ha jobbat en stund som lärare inom småbarnspedagogik märker att man har intresse för att bli exempelvis föreståndare finns alla möjligheter till det.
Utöver det erbjuder dessutom Helsingfors stad mycket fortbildningar och stöder och uppmuntrar sin personal i att utveckla sin kompetens.
- Att jobba med barn är otroligt fascinerande och du lär dig något nytt av dem varje dag. Jag skulle inte kunna tänka mig något mer givande och värdefullare jobb än det här, säger Moberg-Jokinen.
På bild: Anna Moberg Jokinen, föreståndare på daghemmet Alexia
Text och bild: Vilhelm Forss
