I skolan kan man studera 13 olika språk: finska, svenska, engelska, tyska, franska, italienska, spanska, latin, ryska, japanska, kinesiska, arabiska och koreanska. Eleverna kan söka antingen till den allmänna linjen eller till språklinjen.
"Under de senaste åren har vi i synnerhet satsat på afrikanska och asiatiska språk. Det här är den enda skolan där man exempelvis kan läsa japanska under åtta studieperioder, berättar rektor Sanna Manner.
Manner önskar att man redan under de närmaste åren ska kunna välja japanska eller kinesiska som studentskrivningsämne.
"Det skulle vara viktigt att få fler som behärskar asiatiska språk till Finland. Det finns både intresse och behov för detta: just nu är också gruppen för japanska full."
Helsingfors språkgymnasium har alltid haft internationellt samarbete med utländska skolor. Via gymnasiet är det möjligt att studera bland annat i Italien, Polen och Spanien. Tillsammans med sin kinesiska vänskola i Peking anordnar Helsingfors språkgymnasium vetenskapsläger med huvudtemat global miljöforskning.
"Vi har under flera år gjort resor till Peking med eleverna och vänskolans elever har å sin sida också varit på besök i Finland. På grund av pandemin har resorna till Kina visserligen haft en paus", berättar Manner.
Roliga temafester och öppen diskussion om elevernas orkande
Oskari Zheng, som studerar för tredje året i Helsingfors språkgymnasium, säger uppskattande att skolan är en fördomsfri och etniskt rik träffplats som ger en mångsidig grundval för fortsatta studier.
"Här pluggar man inte enbart grundkunskap från böcker, utan kunskapen tillämpas och vi studerar framför allt för livet. Kursutbudet är mycket mångsidigt och är till nytta när man ska söka till utländska universitet."
Zheng är aktiv inom elevkåren och har som dess ordförande också kunnat påverka skolans verksamhet.
"Vi anordnar regelbundet tillställningar och temafester i vår skola. I augusti hade vi exempelvis en kulturdag och just nu planerar vi en halloweenfest. Jag har för egen del velat upprätthålla en öppen diskussionskultur i vår skola, så att alla skulle våga framföra sin åsikt och stanna till i korridorerna och prata", säger Zheng.
Den nationella gymnasiebarometern har under senare år gett uttryck för oro över gymnasieelevernas orkande. Oskari Zheng känner till fenomenet och vet att tidshanteringen och trycket att få bra betyg orsakar stress för många.
"Själv försöker jag låta bli att jämföra mig alltför mycket med andra. Faktum är att det alltid finns någon som arbetar hårdare och som är bättre. Även om dessa saker måste man kunna prata öppet Till exempel i vår skola hjälper abiturienterna många förstaklassare i gymnasiet, och skolans hälsovårdare har också fäst uppmärksamhet vid ork.
Zheng som har bott i Finland sedan han var sex år gammal drömmer om att efter gymnasiet kunna fortsätta sina studier i fjärran östern och bekanta sig med sina egna rötter på nytt.
"Eftersom jag har levt största delen av mitt liv i Finland, skulle det vara fint att kunna tillbringa en längre tid i Kina och uppleva det ur ett vuxet perspektiv. Ännu vet jag inte vilken inriktning jag ska välja."
Helsingfors språkgymnasium får mångsidiga läroutrymmen
Helsingfors språkgymnasium som är beläget i närheten av östra centrum får nästa läsår mera plats när den nya skolbyggnaden i Kvarnbäcken i Helsingfors färdigställs på hösten 2023. Fyravåningsbyggnaden kommer att ha ungefär 8500 bruttokvadratmeter och läroutrymmen för 900 elever. Tillsammans med yrkeshögskolan Metropolian och Stadin ammatti- ja aikuisopisto bildar språkgymnasiet samtidigt den största campusen.
"Det här har vi verkligen väntat på, eftersom den nuvarande skolan är byggd på 1960-talet, då det fanns bara ungefär trehundra elever. Nu har vi långt över 700 elever, så utrymmena har verkligen blivit trånga. Dessutom är byggnaden i mycket dåligt skick " säger rektor Sanna Manner.
Materialen som används i det nya gymnasiet uppfyller målsättningarna för Kolneutralt Helsingfors 2035. Byggnadens energi erhålls genom att utnyttja solpaneler, fjärrvärme och luft-vatten värmepumpar.
Man har tagit hänsyn till lärarnas och elevernas önskemål vid planeringen av skolbyggnadens interiör. Enligt Manner är den nya byggnaden funktionellare och flexiblare och främjar elevernas och lärarnas välmående på ett bättre sätt.
Sätten och metoderna att lära sig har redan under många år genomgått förändringar. Eftersom vi har samarbete med olika skolor runt om i världen har vi exempelvis redan före pandemin utnyttjat distansundervisning i stor utsträckning. Det är viktigt att lokalerna i det nya gymnasiet erbjuder en mångsidig inlärningsmiljö."
Text och bilder: Sanna Wallenius
