Enligt en färsk rapport som kartlägger språkklimatet i Helsingfors har relationerna mellan finsk- och svenskspråkiga blivit bättre. Helsingfors stad konstaterar att det finns rum för förbättring i den svenskspråkiga service staden produceras. I fortsättningen följer staden effektivare upp servicens kvalitet och tillgänglighet.
Med Språkbarometer-undersökningen följer man upp hur språklig service förverkligas i tvåspråkiga kommuner i Finland. Helsingfors tvåspråkighetskommitté har framhållit att man i samband med den riksomfattande språkbarometern även ska utreda språkklimatläget i Helsingfors. Helsingfors stad har beställt en egen rapport om läget i Helsingfors av Institutet för Samhällsforskning vid Åbo Akademi.
Rapporten innehåller glädjande nyheter, men påvisar också att det finns saker i Helsingfors som kan förbättras. Enligt rapporten upplever allt färre svenskspråkiga i Helsingfors trakasserier eller diskriminering, eller båda. Oroväckande är emellertid att en femtedel säger att de upplevt fördomar eller trakasserier på grund av språket. I undersökningen frågades även hur svenskspråkiga upplever att attityder har förändrats mot övriga språkgrupper. Rapporten konstaterar att svenskspråkiga i Helsingfors upplever att inställningen till andra språkgrupper i Finland och i deras näromgivning under de senaste åren har blivit bättre. Däremot upplever de att inställningen till andra språkgrupper drastiskt har försämrats i massmedia, i sociala medier och i politiken.
Svenskspråkig
service kan förbättras
Rapporten påvisar att svenskspråkig offentlig service är bristfällig i Helsingfors och att svenskspråkiga ofta tvingas byta till finska för att få sitt ärende uträttat. Endast var fjärde av svenskspråkiga i Helsingfors försöker ”nästan alltid” eller ”oftast” få offentlig service på svenska. Det är oroväckande att svenskspråkiga upplever det vara nödvändigt att byta till finska vid läkarbesök.
Helsingfors stad känner igen problemen som framkommer i rapporten i sin egen svenskspråkiga service. Det har till exempel framkommit utmaningar vid tillgång till och rekrytering av personal som har kunskaper i svenska, och därför eftersträvar staden bland annat att förtydliga sin arbetsgivarbild. Stadens social- och hälsovårdssektor har publicerat en rekryteringsvideo för att öka tillgången av svenskspråkig arbetskraft. Vid social- och hälsovårdstjänsterna har en svenskspråkig rekryteringskonsult anställts. Dessutom har man även ett nära samarbete med svenskspråkiga läroanstalter.
I fortsättningen följer staden upp sin svenskspråkiga service noggrannare och mer centraliserat. En del av samordningen av stadens tvåspråkighetssaker innebär att verksamhetssektorerna gör upp språkplaner som innehåller åtgärder för att utveckla den svenskspråkiga servicen. Helsingfors stad medverkade även i genomförande av kampanjen Oma Kieli / Eget Språk i slutet av år 2020.
Språkbarometern har genomförts från år 2004 och den görs vart fjärde år. Undersökningen görs på uppdrag av Justitieministeriet och den genomförs av Institutet för Samhällsforskning vid Åbo Akademi tillsammans med Kommunförbundet.
I Helsingfors postades Språkbarometern 2020 till 2000 slumpmässigt utvalda svenskspråkiga invånare. Uppgifterna samlades förutom med postenkäten också genom den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern. Enkäten skickades dessutom via medborgarpanelen Barometern till 671 svenskspråkiga i Helsingfors. Då man beaktar de båda urvalen blir den gemensamma svarsprocenten 63,3.
Foto: Lauri Mannermaa
Publicerad 11 och updaterad 13.1.
