Staden undersökte hur försöket på Esplanaderna påverkade områdets livskraft med hjälp av en enkät avsedd för aktörerna i området och med hjälp av mobildatabaserad uppföljning av hur länge besökare stannade i området. Enkäten besvarades av 37 av områdets företag, områdets stora fastighetsägare och aktörer som organiserar evenemang i området.
Av de företag som besvarade enkäten rapporterade 37,8 procent att de hade sålt i lika stor omfattning som under motsvarande period året innan. 35,1 procent rapporterade att de har sålt mindre och 24,3 procent att de hade sålt mer. Försöket hade hittills tydligt den mest positiva effekten på områdets restauranger och kaféer. Försöket hade den mest negativa effekten på butiker som sålde varor.
”Vi följer mångsidigt upp försökets effekter på olika användargrupper på Esplanaderna. Jag tror att till exempel inflationsökningen, etableringen av distansarbete, förändringar i turistantal samt strukturella förändringar inom handeln alla är faktorer som vid sidan av försöket påverkar när det gäller livskraften. Vi kommer naturligtvis att noga följa upp försökets resultat under hela den tvååriga försöksperioden”, funderar markanvändningsdirektör Rikhard Manninen.
”Företagens tjänster och evenemang är viktiga orsaker för människor att åka till centrum. Aktörernas åsikter är värdefulla, och det är viktigt för staden att lyssna och ta med en mångsidig och omfattande aktörsgrupp när staden funderar på nästa etapper för försöket och utvecklingen av området. Baserat på de resultat som hittills erhållits kan man ännu inte säga att försöket har ökat livskraften i området”, berättar näringslivsdirektör Marja-Leena Rinkineva.
Företagen frågades också om de ville fortsätta försöket efter 2024. 37,8 procent av dem som svarade kunde inte säga om staden borde fortsätta försöket, 35,1 procent ansåg att staden inte borde fortsätta försöket och 27 procent ville fortsätta försöket. I centrum har staden även med hjälp av mobildata undersökt hur länge besökare stannar i området. Det förekom endast mycket små förändringar i de tidsperioder då man stannade i området.
Försöket ansågs ha ökat trivseln
Staden undersökte sociala effekter med hjälp av observationer och intervjuer på plats. Försökets effekter på områdets trivsel ansågs vara mycket positiva. 45 procent av de tillfrågade gav det bästa möjliga betyget 5 och medeltalet för svaren var 4,1. Enligt de intervjuade har de vackra blommorna och växterna och grönskan samt gatuutrymmets parkliknande karaktär förbättrat trivseln.
De intervjuades inställningar till hur försöket inverkade på områdets fotgängarvänlighet gick dock isär. Vad gällde smidig biltrafik var medeltalet för svaren 2,2 på en skala 1–5. 78 procent av de tillfrågade hade emellertid tagit sig till området med kollektivtrafik eller till fots. Man ansåg att gång- och cykeltrafiken hade blivit smidigare och dess säkerhet förbättrats under försöket.
Utmaningar med servicetrafiken, luftkvaliteten förbättrades något
Försökets effekter på servicetrafiken har varit tudelade: brott mot trafikreglerna har minskat, men trafiken har försvårats. Framför allt kör servicefordonen mer sällan på trottoarerna i området. Omkring hälften av de företag som besvarade enkäten ansåg dock att servicetrafikens möjligheter hade försämrats. Enligt enkäten ansåg även representanterna för servicefirmor att det finns färre platser för servicetrafiken i området än tidigare.
Luftkvaliteten har förbättrats något under försöket vad gäller halterna av kvävedioxid. Dock har halterna av kvävedioxid på Norra Esplanaden sjunkit sedan 2020. Halterna av kvävedioxid var något lägre i början av försöket 2023 än under jämförelseperioden 2022 och 2021 från början av juni till slutet av augusti. Flera faktorer påverkar luftkvaliteten samtidigt, och det är inte lätt att identifiera effekten av en faktor.
Fler resultat kommer senare i november
Försöket på Esplanaderna följs upp mångsidigt under hela det tvååriga försöket. Nu har staden bara fått de första delresultaten. Delområdena i uppföljningen är trafik med olika färdmedel, effekter på biltrafikens smidighet, sociala effekter, effekter på livskraften, effekter på servicetrafiken, effekter på luftkvaliteten samt en enkät som genomförs med stickprov där staden kartlägger helsingforsarnas erfarenheter av försöket.
Resten av delresultaten publiceras senare i november. Då berättar vi till exempel vad för erfarenheter helsingforsarna har haft utgående från resultaten av den mer omfattande urvalsundersökningen.
