Programmets vision är att Helsingfors, som fyller femhundra år 2050, är en stad av historiskt intresse som sätter värde på sina kulturmiljöer och förändras på ett hållbart sätt.
Utgående från kulturmiljöprogrammets vision har staden formulerat riktlinjer och åtgärder som stöder bevarandet och utvecklingen av Helsingfors kulturmiljö, en ackumulering av kunskap om kulturmiljön och olika slag av spontan aktivitet bland stadsborna med anknytning till stadens kulturmiljöer. Syftet med dessa åtgärder är att säkerställa att Helsingfors värdefulla kulturmiljöer bevaras.
Stadens första kulturmiljöprogram har utarbetats i samarbete mellan kultur- och fritidssektorn och stadsmiljösektorn. Många berörda parter har hörts. Arbetet har också inneburit flitig dialog med stadsborna.
Programmets effekt och i vilken mån åtgärderna har genomförts utvärderas 2026 och 2028.
Stadsstyrelsen godkände åtgärdsprogram för 2023–2025 för att avskaffa bostadslösheten
Det strategienliga åtgärdsprogrammet för 2023–2025 för att avskaffa bostadslösheten utgör en fortsättning på 2020–2022 års program, med hjälp av vilket staden lyckades minska bostadslösheten bland ensamboende med 47 % och bland familjer och par med 38 %.
Syftet med åtgärdsprogrammet är att minska antalet bostadslösa till den lägsta möjliga nivån. Det kommer att finnas en del bostadslösa också framöver, eftersom nya bostadslösa personer söker sig till Helsingfors och helsingforsare av olika skäl blir bostadslösa.
Åtgärderna för att nå målet har delats in i fyra helheter: Bostadsproduktion, förebyggande åtgärder och tidigt stöd, tjänster för långtidsbostadslösa samt informationsproduktion, kommunikation och samarbete.
Staden följer årligen upp hur åtgärderna framskrider.
Utlåtande om förslaget om byggnadsskydd och förbud mot äventyrande av byggnadsarvet för Mannerheimvägens stenvalvsbro
Stadsstyrelsen gav ett utlåtande till Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland om byggnadsskydd och förbud mot äventyrande av byggnadsarvet för stenvalvsbron söder om Mannerheimvägen, under vilken cykelbanan löper. Stadsstyrelsen anser att de konstruktioner som nämns i skyddsförslaget inte behöver skyddas med stöd av lagen om skyddande av byggnadsarvet. Betongvalvet förnyas så att dess dimensioner och form inte förändras. Förnyelsen ändrar inte stenkonstruktionernas utseende.
Dessutom konstaterar stadsstyrelsen att den planeringslösning man kommit fram till under beredningen är motiverad och att det blir nödvändigt att utföra åtgärden oberoende av skyddsstatus med tanke på brons användningsändamål och att betongkonstruktionen är i mycket dåligt skick.
Bron på det ställe där cykelbanan passerar under Mannerheimvägen[HO1] är en av de äldsta betongbroarna i Helsingfors. Konstruktionen uppfördes i början av 1890-talet som en del av hamnbanan till Södra hamnen i Västra chausséens, nuvarande Mannerheimvägens, gatulinje. Västra chausséen var även då en av stadens huvudleder.
Stadsstyrelsen inledde sitt sammanträde med att fatta beslut om verkställighet av de beslut som stadsfullmäktige fattade vid sitt sammanträde den 14 juni. Därefter konstituerade sig den av stadsfullmäktige valda nya stadsstyrelsen för sitt första sammanträde.
Alla beslut från stadsstyrelsens sammanträde den 19 juni kan läsas i beslutsmeddelandena (på finska). Beslutsmeddelandena publiceras på webbsidan med stadsstyrelsens handlingar.