Antalet personer med utländsk bakgrund har ökat snabbt i huvudstadsregionen, men det finns ganska lite data om hur de mår. Mer information hittas i det färska dataunderlaget för studien MoniSuomi, som sammanställts av Institutet för hälsa och välfärd och analyserats av Helsingfors stads enhet för stadsforskning och statistik. Den upplevda hälsan hos i utlandet födda personer med utländsk bakgrund i huvudstadsregionen är på samma nivå som hos finländarna överlag. Däremot har invandrare betydligt mer sällan långvariga sjukdomar eller hälsoproblem. Likaså känner de mer sällan av funktionsnedsättningar på grund av hälsoproblem jämfört med hela befolkningen i Finland.
Däremot är det mer allmänt med psykisk belastning bland invandrarna än bland hela befolkningen. Då andelen psykiskt belastade bland alla invånare i Finland var 18 procent, var den 22 procent bland invandrarna i hela landet och 23 procent bland invandrarna i huvudstadsregionen. Det finns ingen skillnad i den psykiska belastningen mellan könen, men däremot finns det ett samband mellan ålder och psykisk belastning, så att äldre åldersgrupper inte känner sig lika belastade.
Orsakerna till flytten till Finland och ekonomiska problem förknippade med psykisk belastning
Av de faktorer som granskades i studien var sannolikheten för psykisk belastning hos personer med utländsk bakgrund tydligast kopplad till orsakerna till flytten till Finland och svårigheter med ekonomin. Minst psykisk belastning upplever de som invandrat på arbetsrelaterade grunder, de som för tillfället i huvudsak arbetar (oavsett orsaken till invandring) och de som inte känner att de har problem med ekonomin.
Jämfört med arbetsinvandrare är psykisk belastning betydligt vanligare hos personer som kommit till Finland under internationellt skydd. Orsaken till detta förklaras av flyktinginvandrarnas status på arbetsmarknaden i dag och av den högre sannolikheten för att drabbas av ekonomiska svårigheter. Även om invandring ofta prövar välbefinnandet hos personer som flyttar frivilligt, är läget mångfaldigt svårare för personer som ansöker om internationellt skydd. Enligt undersökningen verkar den psykiska belastningen hos invandrare med flyktingbakgrund vara förknippad med såväl marginalisering på arbetsmarknaden och ekonomiska utmaningar som upplevelser av diskriminering, ensamhet och hälsoproblem.
Även samband mellan faktorer för välbefinnande och psykisk belastning
Nedsatt livskvalitet, känslor av ensamhet och svag delaktighet är tydligt kopplade till ökad sannolikhet för psykisk belastning. Detta samband mellan faktorer för välbefinnande och belastning kan i viss mån förklaras med socioekonomiska faktorer, som arbetsmarknadsstatus och ekonomiska problem.
Resultaten åskådliggör hur heterogen grupp invandrarna i Finland är. Deras situation ter sig i mycket olika ljus, beroende på om man ser på det fysiska eller psykiska välbefinnandet och ur vilket perspektiv man ser på riskfaktorerna för välbefinnandet och var de korsar varandra. De ovan nämnda resultaten åskådliggör också hur de olika elementen av integration – sysselsättning, utkomst, välbefinnande och delaktighet – är sammankopplade.
Plock av Helsingfors stads social- och hälsovårdstjänster och åtgärder för integration
- Multiprofessionella social- och hälsovårdstjänster med insatser för individers, familjers och gruppers delaktighet sätts in i början av invandringen. Till dem hör bland annat boendestöd, stöd i hemmet och Föräldraskap i Finland-grupper.
- En multiprofessionell struktur av insatser från Helsingfors stads sektorer och tjänster, vars gemensamma klient invandraren är.
- Projektet för hållbar tillväxt, som finansieras av social- och hälsovårdsministeriet, bygger upp en arbetsmodell för tjänster för invandrare och ett sektorövergripande servicekoncept för hälsa och välbefinnande.
