”Det är viktigt att vi alla förstår hur stor betydelse positiva känslor, respons och uppmärksamhet har för barnets uppväxt och lärande. Vi vet alla hur bra det känns att få positiv respons, det får alla människor att växa”.
Det säger Jenni Tirronen, chef för den svenskspråkiga småbarnspedagogiken i Helsingfors.
I år har hon valt positiv pedagogik till ett av de utvecklingsområden den svenskspråkiga småbarnspedagogiken satsar på.
Tanken bakom positiv pedagogik är att bekräfta det goda hos ett barn eller en grupp, istället för att fokusera på utmaningar och oönskat beteende.
”Vi ska se barns styrkor och inte vad de ännu inte kan. Den positiva pedagogiken lämpar sig i all verksamhet och metoden kan man också använda hemma med barn.”
Se det goda
Metoden som Helsingfors stads svenskspråkiga daghem använder sig av kallas för ”Se det goda”. ”Se det goda” har utvecklats av forskaren och författaren Kaisa Vuorinen, med pedagoger i åtanke.
Under detta verksamhetsår kommer alla daghemsföreståndare och viceföreståndare att delta i workshoppar om metoden, under ledning av Kaisa Vuorinen.
Viceförståndarna har fått i uppdrag att bli ambassadörer för "Se det goda”, vilket betyder att de ser till att den positiva pedagogiken omsätts i praktiken på daghemmen.
”Dessutom har vi valt ut fem stycken pilotdaghem där hela personalen får gå en utbildning i positiv pedagogik”, säger Jenni Tirronen.
Trygghet, empati och glädje
Under workshopparna har daghemsföreståndarna och viceföreståndarna valt ut tre stycken värderingar som daghemmen särskilt ska fokusera på: trygghet, empati och glädje.
Alla daghem ska själva fundera på hur de konkret lyfter upp värderingarna i sin verksamhet, men Jenni Tirronen ger ett exempel på hur det kan gå till.
”Grupperna kan tillsammans välja en styrka och ett mål relaterat till det, som de tränar på under en viss period. Under den perioden stannar man upp när man märker att styrkan används. Barn är naturligt nyfikna och de börjar också snabbt uppmärksamma då någon använder en styrka och lär sig att ge positiv respons till varandra.”
Det är även viktigt att personalen ger positiv respons till barnen, men också till varandra, när de märker att styrkan används.
Jenni Tirronen poängterar att ingen, varken barn eller vuxna, mår bra av att man bara lyfter fram de saker som inte fungerar.
”Barn lär sig bättre och lättare om vi lyfter fram deras styrkor. När vi fokuserar på styrkor har de också lättare att bemöta situationer som är jobbiga eller utmanande.”
Arbetet för att förbättra personaltillgången fortsätter
Det råder brist på personal inom småbarnspedagogiken i hela landet, också i Helsingfors.
Satsningen på positiv pedagogik behövs som en motvikt till utmaningarna i branschen, anser Jenni Tirronen.
”Om vi bara fokuserar på det som inte fungerar eller är problematiskt så kommer vi aldrig att komma vidare.”
Hon säger att satsningen inte innebär att staden skulle förminska de utmaningar som finns. Staden kommer även i fortsättningen att arbeta målmedvetet för att förbättra personaltillgången och arbetsförhållandena i branschen.
Hon poängterar att den positiva pedagogiken inte ska vara en extra arbetsuppgift för personalen, utan snarare ett förhållningssätt som ingår i den vanliga pedagogiska verksamheten.
”Vi vuxna behöver medvetet se det goda, för det negativa och det som inte fungerar är ofta det som tar upp mycket utrymme. Men när vi arbetar med den här metoden så stannar vi upp och synliggör det positiva. Så att varje barn och varje medarbetare har möjlighet att blomstra och växa.”
Alla känslor tillåtna.
För oss är varje dag viktigast i världen.
Skratt och gråt, fnitter och tjurande. På våra daghem sätter vi ord på våra känslor och lär oss empati.
