På den här sidan
Högklassig inomhusluft i stadens verksamhetsställen har en väsentlig inverkan på personalens och stadsbornas välbefinnande och trivsel. Bra inomhusluft ökar arbetets produktivitet och förbättrar till exempel inlärningsresultaten i skolorna.
Förutsättningar för bra inomhusluft är
- rätt temperatur
- lämplig luftfuktighet
- neutrala dofter
- bra ventilation
- inget drag
- bra akustik och föga buller
- rätt valda material med låga utsläpp
- att lokalen är ren och lätt att städa
- att konstruktionerna är i skick.
Vad kan förvärra inomhusluftens kvalitet?
Inomhusluftens kvalitet kan försämras av olika slags föroreningar eller förhållanden. De kan även orsaka olägenheter för eller symtom hos de som använder lokalerna. I vanliga arbets- och kontorsmiljöer orsakar halterna av föroreningar i inomhusluften för det mesta lindriga symtom som går över när man inte vistas i lokalerna eller när fel i byggnaden åtgärdas.
Symtom eller olägenheter som beror på inomhusluften kan orsakas av bland annat
- fel temperatur
- drag
- torr rumsluft
- bristfällig ventilation
- ett för stort antal personer som använder lokalen
- fukt- och mikrobskador
- damm och fibrer
- bristfällig städning
- kemiska emissioner från byggnad- och inredningsmaterial
- tobaksrök
- olika lukter
- allergener som hamnar i inomhusluften, såsom pollen eller djurallergener
- små partiklar och andra föroreningar från utomhusluften.
Vilka symtom kan bero på dålig inomhusluft?
Symptom orsakade av dålig inomhusluft är bland annat
- irriterade ögon och luftvägar, hudirritationer
- allmänna symtom (t.ex. trötthet eller huvudvärk)
- koncentrationssvårigheter
- symtom i luftvägarna (t.ex. symtom i övre luftvägarna, hosta eller väsande andning).
Till exempel otillräcklig ventilation eller för torr eller varm inomhusluft kan orsaka allmänna symtom såsom huvudvärk och trötthet. Symtom på grund av dålig inomhusluft kan försämra arbets- och inlärningsförmågan.
Symtom kan bero på många olika faktorer och är alltid individuella. På dem inverkar till exempel personens motståndskraft, riskuppfattning, allmänna hälsotillstånd och levnadssätt samt sociala faktorer. Därför är det möjligt att endast en del av de som vistas i samma lokaler uppvisar symtom. Symtom kan också förekomma trots att man har konstaterat att det inte finns några föroreningar i lokalerna. Orsakerna till symtomen ska alltid utredas av hälsovården, så att personen som har symtom kan få hjälp med att tillfriskna.
Många olika faktorer kan orsaka mycket liknande symtom, och därför är det inte möjligt att enbart på basis av symtomen avgöra vad felet i byggnaden är. Utgångspunkten när problem med inomhusluften utreds ska alltid vara tillräckligt omfattande konditionsundersökningar. Många faktorer som försämrar inomhusluften kan åtgärdas genom underhåll och städning samt genom att man ser till att ventilationen är tillräcklig och fungerar.
Sambandet mellan föroreningar i inomhusluften och sjukdomar
En del föroreningar i inomhusluften är förknippade med sjukdomsrisk då exponeringen är kraftig och långvarig. Fukt- och mikrobskador som inte åtgärdas och i synnerhet omfattande sådana är en av riskfaktorerna för astma. Fukt- och mikrobskador kan även öka förekomsten av andra symtom från luftvägarna. Observerade skador ska repareras och orsakerna till dem utredas oavsett om personerna som vistas i byggnaden har symtom eller inte.
Flest sanitära olägenheter och störst sjukdomsrisk på grund av inomhusluften orsakas i Finland av
- mikropartiklar från utomhusluften (riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar)
- tobaksrök (riskfaktor för bl.a. cancer)
- radon (riskfaktor för lungcancer)
- fuktskador (riskfaktor för astma).
Utöver ovanstående föroreningar är asbest i inomhusluften en riskfaktor för lungcancer. Den ökade risken för cancer är också förknippad med PAH-föreningar som förekommer i inomhusluft. Hälsoeffekterna av samtliga föroreningar beror på hur kraftig och långvarig exponeringen är, det vill säga låga eller normala halter ökar nödvändigtvis inte risken så mycket jämfört med andra riskfaktorer för sjukdomarna.
Verktyg för att utreda inomhusluftens kvalitet och symtomens omfattning
Vi använder olika verktyg och verksamhetsmodeller för att kartlägga symtom som beror på inomhusluften och den upplevda kvaliteten på inomhusluften samt för att bedöma förhållandena i lokalerna och den hälsomässiga betydelsen.
Inomhusluftens upplevda kvalitet och användarnas symtom kan kartläggas med hjälp av olika enkäter. Exempel på dessa:
- enkät om förhållanden på basis av miljöministeriets konditionsundersökningsguide
- enkät om inomhusluft för elever, utvecklad av Institutet för hälsa och välfärd
- enkät om inomhusluft för arbetsplatser, utvecklad av Arbetshälsoinstitutet.
När man löser problem som beror på inomhusluften ska man dock i första hand genomföra en tillräckligt omfattande byggnadsteknisk undersökning och utreda eventuella källor till föroreningarna.
I utredningar av inomhusluften kan man inkludera en bedömning av förhållandena, som utförs av en expert på byggnadshälsa. Med hjälp av den utreds huruvida förhållandena i byggnaden eller i enskilda lokaler avviker från det normala. I bedömningen beaktas sannolikheten för att exponeras för föroreningar och ogynnsamma förhållanden samt exponeringens omfattning, art och längd.
En företagsläkare utför bedömningen av byggnadens hälsomässiga betydelse. Bedömningen baserar sig på bedömningen av förhållandena för byggnaden eller enskilda lokaler som upprättas av en expert på byggnadshälsa och i den beaktas även hälsan hos de som vistas i byggnaden (såsom symtom, sjukdomar och frånvaro). I den beaktas dessutom faktorer i anknytning till användningen av lokalerna (bland annat exponeringstid, arbetsförhållanden och arbetets särdrag). Det finns inte någon enskild mät- eller analysmetod för att bedöma en byggnads hälsomässiga betydelse på ett tillförlitligt sätt.