Reparationer efter inomhusluftsundersökningar

Reparationer och åtgärder efter undersökningarna

När undersökningen av inomhusluften är klar beslutar man om hur byggnaden ska åtgärdas. Den nödvändiga reparationen kan gälla hela byggnaden, en del av den eller ett tekniskt system, såsom ventilationen. Att planera omfattande reparationer kräver tid. En del reparationer kan också kräva bygglov. 

Den primära reparationsåtgärden är att avlägsna orsaken till skadan och reparera skadan samt reparera eller förnya defekta anordningar. Användningen av lokalerna under reparationerna utreds alltid från fall till fall. Ibland kan man vara tvungen att flytta antingen hela verksamheten eller delar av den till tillfälliga lokaler. Läs mer om tillfälliga lokaler. 

Om man genom undersökningar har konstaterat att det i byggnaden finns mikrobskador, fiberkällor eller andra föroreningar som fastnar på inventarierna och man flyttar från lokalerna till en annan lokal, rengörs möbler och saker grundligt. Helsingfors stad har utarbetat anvisningar för rengöring av inventarier som baserar sig på Arbetshälsoinstitutets anvisningar. 

Om det inte finns synligt mögel på möblerna och sakerna eller de inte tydligt luktar mögel räcker det vanligtvis med en grundlig rengöring av dem. Hårda ytor kan dammsugas och rengöras, och textilier tvättas i minst 60 °C eller i kemtvätt. Textilier, stoppade möbler eller motsvarande som är tydligt mögliga och luktar mögel förstörs. 

Avgränsade renoveringsprojekt

Avgränsade renoveringsprojekt är till exempel reparation av lokala fuktskador samt förbättring av hela byggnadens ventilation och byggnadsautomation. Om orsaken till inomhusluftsproblemen är till exempel fiberkällorna i ventilationssystemets ljuddämpare, byts ljuddämparnas material ut eller ytbeläggs. 

Reparationsprojekt före en ombyggnad

Vid reparationsprojekt för senareläggning är målet med reparationerna vanligtvis att säkerställa att lokalerna kan användas fram till renoveringen eller annan omfattande reparation, där de skadade konstruktionerna i regel förnyas. 

Exempel på reparationer vid senareläggning är reparation av tätningar. Genom att täta konstruktionerna hindrar man att orenheter eventuellt når inomhusluften. Tätningsreparationer planeras och genomförs omsorgsfullt, och i regel säkerställer man att de haft önskad effekt genom spårämnestester. 

Förutom att täta konstruktionerna kan en skadad konstruktion eller ett skadat utrymme förses med undertryck. Detta innebär att tryckförhållandena regleras så att luften inte strömmar från det skadade området till de omgivande rummen. Undertryck används till exempel i kryputrymmen under byggnader eller i rörkanaler under golvet.  

Även att förse byggnaden och lokalerna med övertryck samt att installera lokalspecifika ventilationsapparater anses vara reparationsprojekt för senareläggning.   

Renovering eller ombyggnad

I en del objekt är problemet så omfattande att det behövs en renovering eller ombyggnad av hela byggnaden för att åtgärda det. En grundlig renovering innebär att byggnaden eller till exempel ett enskilt rum eller en enskild konstruktion repareras till nyskick. Vid en ombyggnad ändras i sin tur byggnadens kvalitetsnivå väsentligt, så att den blir högre än den ursprungliga nivån. 

Vid ombyggnader, grundliga renoveringar eller andra omfattande renoveringar flyttar användarna i allmänhet till tillfälliga lokaler. Att planera och genomföra ombyggnader tar flera år. 

Övervakning av renoveringar

Efter renoveringar kan man följa upp resultatet av dem genom att till exempel ta dammprover på plana ytor eller mäta tryckförhållandena i byggnaden eller förekomsten av kemiska föroreningar i inomhusluften. Om man upplever att det finns brister när det gäller inomhusluftens kvalitet ännu efter renoveringarna, kontrollerar vi att alla nödvändiga åtgärder har vidtagits i objektet.  

Utgångspunkten är att lokalerna är sunda och säkra när källorna till föroreningarna som hittats i inomhusluften i byggnaden, orsakerna till skadorna och de skadade byggnadsdelarna har avlägsnats eller åtgärdats så att de inte har luftkontakt med inomhusluften. Detta förutsätter att de drabbade lokalerna har undersökts grundligt och att de observerade felen och bristerna har åtgärdats på lämpligt sätt. 

Ibland kan symtomen hos enstaka personer fortsätta även efter grundliga renoveringar. Om problemet har varit svårt är det möjligt att en del personer inte kan återvända till byggnaden permanent ens efter renoveringen. Om symtomen inte försvinner trots renoveringar kan de personer som har symtom få hjälp genom individuella lösningar. De kan till exempel ges möjlighet att flytta till en annan lokal eller ett annat verksamhetsställe. Orsakerna till symtomen och metoderna för att hjälpa personerna att tillfriskna från symtomen utreds tillsammans med hälsovården. Det är också bra att informera chefen för objektet om symtomen, så att hen i sin tur kan informera den aktör som ansvarar för underhållet. En expert på inomhusluft bedömer tillsammans med övriga aktörer hur väl renoveringarna har lyckats, varefter man beslutar hur eventuella brister ska åtgärdas.