Förövaren eller offret kan vara en framgångsrik karriärmamma, en familjefar, en farfar som framstår som sympatisk, en storasyster eller en storebror.
”Många kanske tror att våld alltid är förknippat med droger eller brott, men det är viktigt att granska våldsfenomenet ur ett vidare perspektiv. Kvinnor som söker hjälp hos oss är helt vanliga kvinnor, småbarnsmammor, makor eller döttrar, som är rädda för att de har brukat eller kommer att bruka våld. Droger är sällan inblandade. Ofta säger klienterna att ingen skulle kunna föreställa sig vad som pågår inom hemmets väggar. De okontrollerbara känslorna kommer som en överraskning även för kvinnan själv och väcker skam”, säger Hanna Kommeri, chef för förebyggande våldsarbete inom Maria Akademi.
Över 700 hjälpbehövande finländare kontaktade medborgarorganisationen Maria Akademi i fjol. Majoriteten av klienterna var mödrar till barn i eller under skolåldern, och dessa hade svårigheter att klara av vardagen.
”En förälder upptäcker kanske att hen hela tiden är arg och irriterad över småsaker i vardagen. Föräldern kanske svär inför barnet, anklagar barnet eller tar i barnet för hårt. De flesta är medvetna om att de gör fel och vill bryta den onda cirkeln.”
Lättillgänglig och snabb hjälp
Detsamma har även Matti Kupila noterat, våldsarbetare inom Miessakit rf:s verksamhetsform Lyömätön Linja, som riktar sig särskilt till män som brukat våld.
”När en person som gjort sig skyldig till fysiskt eller psykiskt våld kontaktar oss är han ofta full av skam och känner sig oduglig. Vi tror att det alltid finns hopp om en människa bara är villig att ta itu med sina problem”, säger Kupila.
Miessakit rf och Maria Akademi strävar efter att erbjuda lättillgänglig och snabb hjälp, inom ett par veckor efter att en person tagit kontakt. Många kommer gärna till oss för att prata, men vi kan också ha telefon- eller videomöten.
”Ibland kan ett enda samtal vara till stor hjälp, men i genomsnitt kan vi erbjuda män 5–10 möten. Vid dem bemöter vi var och en individuellt”, säger Kupila.
Vid Maria Akademi står gruppträffar i centrum, vilket har gett goda resultat.
”Först har vi 3–5 kartläggande möten med klienten i enrum, men efter det hänvisas många till gruppträffar. Vid dem behandlar vi ämnet genom olika övningar och samtal.”
Orsaken till våldsamt beteende har ofta sitt ursprung i barndomen.
”Ingen föds ond. Det kan hända att du har vuxit upp i en hotfull och kontrollerande miljö och därför har lärt dig fel sätt att hantera ditt liv”, säger Kupila och berättar att de mest givande stunderna är när de smärtsamma knutarna börjar lösas upp och det sker framsteg.
”Många säger att vår hjälp har förändrat deras och deras närståendes liv”.
Helsingfors vill göra det enklare att söka stöd
Den 23 oktober inledde Helsingfors en kampanj för att förbygga våld i nära relationer. Samtidigt har staden intensifierat samarbetet med medborgarorganisationer som Maria Akademi och Miessakit rf.
”Vi vill synliggöra problemet med våld i nära relationer överallt: i hemmen, inom småbarnspedagogiken, i skolor, på arbetsplatser och i fritidsintressen. Målet är att det ska bli lättare att söka stöd”, säger Riina Ståhlberg, ordförande för arbetsgruppen för förebyggande av våld i nära relationer, inom fostrans- och utbildningssektorn.
Resultaten av enkäten Hälsa i skolan, som Institutet för hälsa och välfärd har låtit göra, visar hur viktig kampanjen är. Enligt enkäten har 17,5 procent av pojkarna i årskurs 4–5 utsatts för fysiskt våld från en förälder eller någon annan omhändertagande vuxen. Av flickorna i årskurs 8–9 uppgav 42,4 procent att de utsatts för psykiskt våld från vuxna som de känner.
Ujuni Ahmed gör besök på skolor
Undersökningar visar att våld i nära relationer som barn och unga utsätts för ofta förblir i det fördolda. Barnen kanske pratar med sina kompisar om sina upplevelser, men informationen går inte vidare. Ilona Fagerström, samordnare för våld i nära relationer, berättar att man även inom staden har försökt att lösa problemet.
”Vi har ordnat utbildningar så att skolpersonalen och förskollärarna lättare ska kunna känna igen tecken på våld. Helsingfors stads kampanj får synlighet de kommande veckorna också i form av utomhusreklam och på sociala medier, vilket förhoppningsvis ska få människor att öppna ögonen för att våld i nära relationer förekommer.”
Som en led i kampanjen åker Ujuni Ahmed, människorättsaktivist och influencer, för närvarande runt till skolor i Helsingfors och ger information om hur lärare och yrkespersoner inom hälso- och sjukvården kan upptäcka våld i nära relationer som invandrare utsätts för. Diskussionsmötena grundar sig på Ahmeds populära bok Tytöille, jotka ajattelevat olevansa yksin.
”Vi har fått mycket positiv respons från lärarna om Ujunis besök. Det är oerhört viktigt att få konkret information om olika kulturella bakgrunder, för att i tid kunna identifiera till exempel situationer i anknytning till könsstympning av flickor”, anser Ståhlberg och Fagerström.
Hjälp med våld i nära relationer för både offer och förövare:
https://www.hel.fi/sv/social-och-halsovardstjanster/stoppa-valdet
