Stödpersonen finns där för barnet
I Helsingfors söker man olika vuxna som stödpersoner, och man försöker hitta en lämplig stödperson för varje barn. Det viktigaste är att en frivillig stödperson är genuint intresserad av barnen eller ungdomarna, som vill ge av sin tid och kan engagera sig i mer än ett år.
–Vi söker pålitliga och trygga vuxna som har ett balanserat liv och som är intresserade av barnens eller ungdomarnas värld och vill finnas till för dem, berättar Mari Mehtonen, socialhandledare vid stödpersonsverksamheten.
Man försöker hitta en lämplig stödperson för varje barn.
Stödpersonerna följer ofta med barnet under flera år och får se barnet växa upp och utvecklas. Den som stöds får en vuxen utanför familjen att dela sitt liv med.
Stödrelationen varar så länge barnet eller den unga personen önskar. Mehtonen har sett hur stödförhållandena ofta blir en bestående vänskap.
–Många håller kontakt även efter att den formella stödrelationen har avslutats.
Det är lätt att bli stödperson
Du ansöker om att bli stödperson i en intervju, där du får mer information om verksamheten. Intervjun förpliktar dig inte till någonting. Intervjun kan ordnas antingen på kontoret i Hagnäs eller på distans.
–Det lönar sig att modigt gå på en intervju, eftersom beslutet fattas först efter intervjun. Det är bara att mejla oss och berätta att man är intresserad av verksamheten och vill komma på intervju, säger Mari Mehtonen.
Vi söker pålitliga och trygga vuxna som är intresserade av barnens eller ungdomarnas värld och vill finnas till för dem.
De som väljs som stödperson hänvisas till en kurs där man får omfattande inskolning. Kursen ordnas enligt hybridmodellen, man träffas live i grupp samt på distans. Vi ordnar kurser tre till fyra gånger om året.
– Vi erbjuder professionellt stöd under hela stödperioden och ingen lämnas ensam med sina frågor, säger Mehtonen.
Fullträff
Inom verksamheten talar man om matchning. Det innebär att man försöker hitta e stödperson och en mottagare som passar varandra så bra som möjligt.
– Jag måste säga att proffsen har lyckats mycket bra med det, konstaterar Terja.
Siiri är jätteglad att hon vågade gå med i stödpersonsverksamheten trots tvivlen. Hon vill uppmuntra alla barn och unga att ta tag i denna möjlighet.
– Man har inget att förlora. I bästa fall kan stödförhållandet utvecklas till en fin och givande människorelation, säger Siiri.
Terja vågar modigt vara sig själv. Jag känner att jag har fått självkänsla.
I något skede upphör varje stödrelation. Detta gäller även för Terja och Siiri, när det är dags att avsluta den officiella stödrelationen.
– Tur att det inte påverkar våra möten, säger Terja.
– Inget kan hindra oss från att träffas, fortsätter Siiri.
Vill du bli stödperson? Kontakta tukihenkilotoiminta(a)hel.fi och boka en intervjutid.
Text: Jenna Honkanen