Brister i förpackningspåskrifterna på och spårbarheten av importerade livsmedel

Helsingfors stads enhet för livsmedelssäkerhet utredde år 2022 förekomst av bedräglig verksamhet hos aktörer som bedriver import eller huvudsakligen säljer importerade livsmedel. Utöver bristfälliga förpackningspåskrifter upptäckte man också problem med spårbarheten av produkternas ursprung.
Kött utan ursprungsmärkning.  Bild: Maarit Lähdesmäki
Kött utan ursprungsmärkning. Bild: Maarit Lähdesmäki

Inspektioner utfördes i 13 parti- eller detaljaffärer som själva importerar livsmedel till Finland eller huvudsakligen säljer livsmedel som importerats av andra aktörer. Inspektioner utfördes i synnerhet i sådana affärer där man tidigare har upptäckt bristfälliga förpackningspåskrifter och brister i spårbarheten av importerade livsmedel.

I nästan alla (11) av de inspekterade affärerna konstaterades brister i de finsk- och/eller svenskspråkiga påskrifterna. Endast i två affärer var de finsk- och svenskspråkiga påskrifterna tillräckliga. Flest brister i förpackningspåskrifter konstaterades hos aktörer som har ett annat modersmål än finska eller svenska och vars kunder i regel inte är finsk- eller svenskspråkiga. Produkterna var ofta försedda med påskrifter på andra språk, till exempel tyska, holländska, arabiska eller engelska, beroende på deras ursprungsland. Många aktörer importerade också själva produkter från Sverige, varvid förpackningspåskrifterna fanns på svenska men inte på finska. De obligatoriska förpackningspåskrifterna var i skick endast i var tredje affär.

Man granskade också obligatoriska förpackningspåskrifter oberoende av deras språk. De obligatoriska förpackningspåskrifterna var bristfälliga i lite över hälften av affärerna. Endast i cirka var tredje affär var de obligatoriska förpackningspåskrifterna i skick. De vanligaste bristerna gällde varnings- och datumpåskrifter. Ändrade datumpåskrifter upptäcktes emellertid inte.

Man valde 5–10 produkter i varje affär för kontroll av produktspecifika förpackningspåskrifter. Totalt 63 produkter granskades. Cirka hälften av produkterna saknade helt finsk- och svenskspråkiga påskrifter. På en fjärdedel av produkterna var påskrifterna delvis bristfälliga, och på en fjärdedel var de korrekta på båda språken.

Vid inspektionerna upptäcktes att aktörerna ofta inte kan bevisa spårbarheten av alla de produkter som de säljer. Endast tre affärer hade handlingar på plats. Det konstaterades brister i 21 procent av handlingarna. De vanligaste bristerna var avsaknad av en handling för en viss produkt, avsaknad av en produkt i den uppvisade handlingen eller att det inte var möjligt att koppla en viss produkt till handlingen.

Handledningen och rådgivningen för aktörer ska fortsättas för att öka kännedomen om kraven och för att aktörerna själva ska lära sig upptäcka eventuella bedrägeriförsök mot dem. Europeiska unionen har fastställt brott mot EU-bestämmelser, vilseledande av konsumenter, ekonomisk nytta och uppsåt som rekvisit för livsmedelsbedrägeri. Det är nödvändigt att ytterligare stärka myndighetssamarbete för att bekämpa grå ekonomi. Det lönar sig också för konsumenter att fästa uppmärksamhet vid förpackningspåskrifterna på livsmedel, livsmedlens kvalitet och aktörernas verksamhetssätt.