Budgetförslaget till Helsingfors stad för 2025 har färdigställts - stadsfullmäktigen godkänner budgetförslaget i november

Borgmästare Juhana Vartiainens förslag till budget för Helsingfors stads för 2025 är nu färdigställts som resultat av förhandlingarna med partierna i stadsstyrelsen. Helsingfors fortsätter på en ansvarsfull linje inom ekonomi och satsar samtidigt särskilt på barn och unga, centrala tjänster och åtgärder som förebygger segregation. Staden fortsätter också sitt ambitiösa löneutvecklingsprogram för personalen. År 2025 allokerar staden resurser även exempelvis för att höja konst- och kulturunderstöden, för att förbättra vinterunderhållet och för att göra stadskärnan trivsammare. 

I budgetförslaget för 2025 fortsätter Helsingfors att satsa på barnens och de ungas välbefinnande. Staden ökar basfinansieringen av fostran och utbildningen, och 2025 anvisar staden en tilläggsfinansiering på 93 miljoner euro till sektorn.  Helsingfors allokerar resurser även till behovsprövad finansiering samt yrkesutbildning. Samtidigt ökar till exempel anslagen för läroböcker avsedda för tryckta läromaterial. Under hela pågående strategiperioden har anslagen för fostran och utbildningen ökat sammanlagt med 365 miljoner euro, det vill säga med cirka 30 procent. 

Inom kultur- och fritidssektorn anvisar staden i budgeten för nästa år större anslag bland annat för ungdoms- och skolungdomsarbetet samt underhållet av stadens idrottsplatser. Dessutom höjer staden anslagen för understöd för konst och kultur samt anslagen för understöd för idrott och ungdomsverksamhet. Totalanslaget för sektorn uppgår till 318 miljoner euro vilket betyder en ökning på 15 miljoner euro jämfört med föregående år.

I budgetförslaget sörjer stadsmiljösektorns totalanslag på över en miljard euro även år 2025 för att Helsingfors hållbara tillväxt och byggande av stadsmiljön fortsätter. Staden inleder också planeringen av två nya temalekparker. Dessutom anvisas sektorn tilläggsresurser på sammanlagt 3 miljoner euro bland annat för åtgärder inom vinterunderhåll. Stadsmiljösektorn kommer också att utreda under vilka förutsättningar servicetunneln i centrum kunde användas även som genomfartsled. 

För stadsstyrelsens disponibla medel reserveras 5 miljoner euro för att genomföra löneutvecklingsprogrammet för 2025 och att säkerställa att personalen trivs på jobbet. Löneutvecklingsprogrammet är Helsingfors stads eget program som höjer personalens löner vid sidan av höjningarna enlighet med arbets- och tjänstekollektivavtalen. De personalgrupper som får löneförhöjningar varierar från år till år. 

Investeringar som bidrar till tillväxten i Helsingfors fortsätter, men social- och hälsovårdsreformen minskar skattebasen

Investeringarna i tillväxten i Helsingfors är fortfarande på hög nivå. År 2025 uppgår Kommun-Helsingfors investeringar sammanlagt till 985 miljoner euro. Utgångspunkten för investeringsprogrammet att trygga finansieringen av pågående projekt och lagstadgade tjänster. 

Till de största lokalprojekt som inleds år 2025 hör utbyggnaden av Kvarnbäckens central för hälsa och välbefinnande, en nybyggnad som ersätter lågstadieskolan Vartiokylän ala-aste och daghemmet Vartiokylä samt Skomakarböle allaktivitetshus. De största projekten inom utvecklingen av stadsstrukturen är förberedande byggande av projektområdena i Fiskehamnen, Västra hamnen och Böle samt Kronbroarna.

Helsingfors goda ekonomiska situation kommer att förändras under kommande år eftersom social- och hälsovårdsreformen kraftigt minskar stadens skattebas. Till följd av social- och hälsovårdsreformen ökar en procentuellt god tillväxt skatteintäkterna i euro endast lite. Detta innebär att Helsingfors driftsöverskott permanent blir mindre än tidigare då staden kan använda mindre euro till exempel för investeringar och driftsutgifter.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn satsar på tillgången till tjänsterna och ökar det stöd som beviljas organisationer

Trots ändringarna i lagstiftningen strävar Helsingfors efter att man får en läkartid för icke-brådskande vård inom 30 dygn och en skötartid inom 14 dygn. Helsingfors strävar målmedvetet efter att ta i bruk en modell med eget hälsoteam som liknar modellen med egen läkare 2.0 inom primärvården på alla hälsostationer. Modellen är i synnerhet avsedd för personer som behöver många tjänster och multisjuka. Helsingfors inför inte hälsocentralsavgifter 2025.

Helsingfors genomför bostadslöshetsprogrammet och förstärker bostadslöshetsarbetet med ett projekt inom det riksomfattande bostadsprogrammet. Dessutom förebygger staden vräkningar bland annat genom att trygga tillgången till boenderådgivningen och satsa på vuxensocialarbetet. Dessutom ökar Helsingfors det stöd som beviljas till organisationer inom social- och hälsobranschen samt organisationer som främjar välbefinnande och hälsa. Det stöd som anvisas till dessa organisationer ökar med 1,2 miljoner euro vilket ökar det stöd som beviljas organisationerna med 20 procent.

Finansieringen av social-, hälsovårds- och räddningssektorn består av finansiering med allmän täckning som beviljas av staten samt klientavgiftsinkomster och övriga verksamhetsintäkter. Intäkterna i social-, hälsovårds- och räddningssektorns budget för 2025 uppgår till 249 miljoner euro och utgifterna till närapå 3,2 miljarder euro. Den statliga finansiering som beviljas till Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningstjänster uppgår år 2025 sammanlagt till 2,95 miljarder euro. 

Stadsfullmäktige beslutar om budgeten för 2025 i november

I budgetförslaget är Helsingfors stads verksamhet indelad i kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektor.

Stadsfullmäktige behandlar budgetförslaget för 2025 måndag den 4 november. Budgetförslaget behandlas i stadsfullmäktige den 27 november. 

Borgmästare Vartiainen bjuder in alla stadsbor till borgmästarens ekonomikväll i början av december, den 4 december. Ekonomikvällen ordnas på stadshuset och direktsänds via Helsingforskanalen klockan 18. 
 

Enligt Helsingfors stadsstrategi är en ansvarsfull ekonomi en grund för hållbar tillväxt.  Helsingfors stad har tagit hand om sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt, så ekonomin har varit stark och staden har inte behövt tvärbromsa i olika konjunkturlägen. Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet har en betydande inverkan på Helsingfors skattefinansiering och den kommer att synas under den nya ekonomiplanperioden för 2025–2027.

Budgetens verksamhetsutgifter ökar i enlighet med ansvarsprincipen  

I enlighet med stadsstrategin baserar sig budgeten för 2025 på principen om ansvarsfull ökning av driftskostnaderna. Enligt principen binds kostnadsökningen inom driftsekonomin till ändringar i kostnadsnivån och befolkningstillväxten och till ett produktivitetsmål som ställts upp i strategin.  

I Kommun-Helsingfors resultaträkning ökar de externa verksamhetsutgifterna med 8,1 procent 2025 jämfört med budgeten för 2024. Verksamhetsutgifterna ökar till följd av överföringen av nya uppgifter inom sysselsättning till Helsingfors i samband med reformen av arbets- och näringstjänsterna och ändringarna i kommunernas finansieringsansvar vad gäller utkomstskyddet för arbetslösa. För dessa får kommunerna en finansieringskompensation som statsandelar. Efter att inverkan av reformen av arbets- och näringstjänsterna och några tekniska ändringar räknas bort från ökningen av verksamhetsutgifterna ökar verksamhetsutgifterna med 4,1 procent. Ökningen följer ansvarsprincipen i strategin.

I budgeten för 2025 har verksamhetsutgifter i synnerhet lagts till i basservicen där befolkningstillväxten direktast ökar kostnaderna.

Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet påverkar Helsingfors skattefinansiering

Kommunalskatteintäkterna för 2025 beräknas uppgå till 1 080 miljoner euro, samfundsskatteintäkterna till 435 miljoner euro och fastighetsskatteintäkterna till 376 miljoner euro. Kommunalskattesatserna och fastighetsskattesatserna i budgeten för 2025 ligger på samma nivå som 2024.

De ändringar i statsandelarna som hänför sig till reformen av social och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet har fortfarande en betydande inverkan på kommunernas statsandelar för 2025. År 2025 beräknas Helsingfors få 297 miljoner euro i statsandelar.

År 2025 minskar Kommun-Helsingfors årsbidrag till 478 miljoner euro medan det uppgick till cirka 550 miljoner euro år 2024 och klart högre innan dess. Orsaken till detta är en långsam ökning av skatteintäkterna i euro för 2025 som ändringen i finansieringsmodellen för social- och hälsovården samt räddningsväsendet medförde och ökningen av verksamhetsutgifterna. Årsbidraget beräknas försämras jämfört med 2022–2023 under ekonomiplanperioden för 2025–2027.

Investeringsprogrammet på rekordhög nivå

Investeringsnivån för budgetåret har dimensionerats i enlighet med det största tillåtna underskottet för kassaflödet från verksamheten och investeringarna under fullmäktigeperioden. År 2025 uppgår Kommun-Helsingfors investeringsutgifter sammanlagt till 983 miljoner euro. Utfallet av investeringsnivån för 2023 är 849 miljoner euro.

Utgångspunkten för investeringsprogrammet är att trygga finansieringen av pågående projekt och lagstadgade tjänster samt att säkerställa de effektiva tillväxtinvesteringar som stöder stadsutvecklingen. Investeringarna skapar förutsättningar för bostads- och lokalproduktion och en hållbar utveckling av stadsstrukturen samt utvecklingen av centrumets och stadsdelscentrumens attraktionskraft. Den jämlika utvecklingen av stadens olika områden stöds genom att satsa på stadsförnyelseområden, trafikförbindelser och mångsidig bostadsproduktion.

En betydande del av investeringarna består av att skapa förutsättningar för uppnåendet av bostadsproduktionsmålen. Om dessa finns riktlinjer i avtalet mellan staten och Helsingfors regionen rörande markanvändning, boende och trafik (MBT-avtalet) samt i Helsingfors genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet).

Helsingfors är tvunget att investera med lånefinansiering i allt högre grad

Till följd av det försämrade årsbidraget blir kassaflödet från stadens verksamhet och investeringar, som är den bästa indikatorn för underskott och överskott för en kontinuerligt växande stad, cirka 500 miljoner euro negativt under kommande år. Underskottet från verksamhetens och investeringarnas kassaflöde täcks i ekonomiplanen i första hand med lån och delvis med stadens kassamedel.  

Under ekonomiplanperioden 2025–2027 uppskattas Helsingfors lånestock öka med totalt 836 miljoner euro. Om det blir verklighet skulle lånestocken vara cirka 2,5 gånger större före 2027 jämfört med nivån för stadens lånestock vid utgången av 2023. Enligt ekonomiplanen ökar stadens lånestock till cirka 2 250 miljoner euro (3 195 euro/invånare) före utgången av 2027. Länestocken uppgick till 906 miljoner euro (1 342 euro/invånare) vid utgången av 2023.

I budgeten är Helsingfors stads verksamhet indelad i kommun-Helsingfors och social-, hälsovårds- och räddningssektorn som finansieras av staten. Finansieringen av social- och hälsovården och räddningsväsendet består av finansiering med allmän täckning som beviljas av staten samt klientavgiftsinkomster och övriga verksamhetsintäkter. Kommun-Helsingfors omfattar fostrans- och utbildningssektorn, stadsmiljösektorn samt kultur- och fritidssektorn, stadskansliet och affärsverk. Staden för budgetförhandlingarna i oktober därefter staden offentliggör borgmästarens förslag till budget.