Utvecklingen av kvalitetssystemet för Helsingfors stads gymnasier inleddes i juni 2023. Under den följande hösten planerade rektorerna och de biträdande rektorerna gemensamma strategiska mål för gymnasieutbildningen och lyfte särskilt fram läroanstalternas välfärd, verksamhetskultur samt ett gymnasium som lär sig och utvecklas. Under slutet av hösten och början av vintern kom gymnasiernas lärar- och studerandemedlemmar med i kvalitetsarbetet.
I januari ordnades en planeringsdag för kvalitetssystemet för gymnasieutbildningen. I den deltog sammanlagt 100 personer från 15 finsk- och svenskspråkiga gymnasier: rektorer, biträdande rektorer, lärare, studerande samt representanter för elevvården och förvaltningen.
Under dagen arbetade man tillsammans på mål samt konkreta kriterier och mätare för dessa mål genom vilka kvalitetsbedömning och -utveckling kan utföras på stadens gymnasier under de kommande åren.
Gymnasieutbildningen utvecklas i samarbete
I sitt anförande betonade Tarja Aro-Kuuskoski , chef för gymnasieutbildningen, och Moa Thors, chef för den svenskspråkiga fria bildningen och gymnasieutbildningens varje rektors, lärares och studerandes arbetsinsats. Gymnasieutbildningens kvalitet förbättras tillsammans.
Studerande Sara Feiring vid gymnasiet Lärkan fick kännedom om planeringsdagen för kvalitetssystemet via studerandekåren.
– Dagen verkade vara en intressant och rolig möjlighet att delta, berättar Sara.
De studerande förberedde sig för planeringsdagen i sin orienterande workshop. I workshoppen bekantade de sig med kvalitetstänkande och funderade på vad det kunde betyda i gymnasiets vardag.
Studerande Seela Veijola vid Ressun lukio ansåg att det var viktigt att under orienteringsdagen se andra studerande i samma situation – tankesmedjan med dem hjälpte dem att bättre komma åt det ämne som behandlas. Seela Veijola ansåg att man lyssnade till studerandena under planeringsdagen och att de verkligen var till nytta i arbetet.
Arbetet under planeringsdagen framskred på förmiddagen i smågrupper med representanter från olika gymnasier. Varje smågrupp hade ett eget tema om gymnasieutbildningens gemensamma mål.
Planeringsdagen var tvåspråkig och smågrupper fanns på både finska och svenska. Under dagen fördjupades förutom de gemensamma målen också varje gymnasiums egna gymnasiespecifika mål.
–Målet för vår grupp var hur de studerande kan påverka gymnasiet. Det var trevligt att få diskutera med lärare och rektorer, eftersom alla har olika perspektiv på saken. Jag upplevde att mina åsikter blev väl hörda i gruppen, berättar Sara Feiring.
”Jag kände att jag gjorde nåt viktigt”
–Det är viktigt att unga deltar i motsvarande evenemang under gymnasietiden, eftersom de har de senaste erfarenheterna. Många saker har hunnit förändras och som vuxen minns man inte ens nödvändigtvis allt längre. Jag skulle gärna också i framtiden delta i motsvarande evenemang. Jag kände att jag gjorde nåt viktigt, konstaterar Sara Feiring.
Seela Veijola ansåg att särskilt det gymnasiespecifika arbetet var viktigt:
–Studerandena kan vara mycket mer delaktiga i gymnasieutbildningens utveckling också i vardagen.
Programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning (5/2023–1/2025) stöder utvecklandet av kvalitetssystemet
Kvaliteten på Helsingfors stads gymnasieutbildning utvecklas med stöd av programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning som finansieras av Utbildningsstyrelsen. Projektet genomförs tillsammans med personalen, de studerande och vårdnadshavarna vid stadens gymnasier.
Målet med projektet är att utveckla utbildningens kvalitet ur tre olika perspektiv:
- Kvalitetssystemet och ledning genom information
- Pedagogisk utveckling
- Studieförmåga och välbefinnande
