Från förra hösten har det i gymnasierna studerats enligt den nya läroplanen som till vardags brukar kallas för GLP.
Genom reformen vill man utveckla gymnasierna så att studierna stöder välbefinnandet, ger fler färdigheter för fortsatta studier och arbetslivet än tidigare samt stöder individualiteten.
Hur väl bör de som söker till gymnasiet känna till den nya läroplanen?
Modersmålsläraren Maarit Nopsanen från bildkonstgymnasiet Helsingin kuvataidelukio säger att det är mer relevant för den blivande studeranden att ta reda på och fundera över vad hen verkligen är intresserad av, än att känna till läroplanen.
Alla gymnasier följer utbildningsstyrelsens läroplan men gymnasierna med en särskild utbildningsuppgift har egna prioriteringar. Nopsanen påminner om att den studerande kan, förutom i det egna gymnasiet, också avlägga en del av sina studier i ett annat gymnasium. Hennes studerande kan till exempel avlägga vissa språkstudier i det närliggande gymnasiet Kallion lukio.
Över läroämnesgränserna
Landets regering har som mål att hälften av alla 25–34-åringar har avlagt en högskoleexamen 2030. Vid antagning av studerande till högskolorna framhävs vikten av studentbetyget.
Den nya läroplanen betonar vikten av gymnasieelevernas studiemotivation och meningsfulla studier. Man vill stärka utbildningens kvalitet och inlärningsresultaten.
Studieavsnitten kan vara mer omfattande och ämnesöverskridande än tidigare. Studerandena ska få ett brett kunnande.
Nopsanen berättar att man har samarbetat inom läroämnena redan före nuvarande GLP, men den nya läroplanen gör det till exempel möjligt för medieteamet att ha ett studieavsnitt som varar ett helt år. Det leds av film-, foto- och modersmålslärarna. Tidigare fungerade medieteamet i klubbform.
Olika läroämnen kombinerades också när gruppmedlemmarna under höstens utvärderingsvecka besökte Finlands fotografiska museum för att bekanta sig med politiska foton.
Maarit Nopsanen berättar att hon ofta för sina studerande utanför skolan. Skolan bjuder också ofta in gäster för att fördjupa studerandena till exempel i kunskaper i växelverkan.
Moduler och studieavsnitt i stället för kurser
Gymnasiestudierna består numera av moduler och studiepoäng. De obligatoriska studierna bildar studieavsnitt, helheter, på 1–4 studiepoäng, utgående ifrån dessa får gymnasierna bygga sådana studieavsnitt som de vill. Modulerna motsvarar i stort sett de tidigare kurserna.
Både obligatoriska och valfria studier är oftast moduler som omfattar två studiepoäng.
Den nya läroplanen innebär lika mycket undervisning i gymnasierna som tidigare.
Nopsanen jämför de nuvarande modulerna med Lego-klossar. Enligt henne har flexibiliteten i modulerna medfört mycket gott. I Helsingin kuvataidelukio fick man till exempel en bra helhet av studierna i växelverkan som hör till modersmålsstudier genom att flytta andra årets modul ihop med första årets studier.
– På detta sätt kan vi fördjupa oss i växelverkan på ett omfattande sätt, säger Nopsanen.
Välbefinnande får mycket uppmärksamhet
Det har talats särskilt mycket om studerandes välbefinnande och ork under coronatiden då man har studerat ensam på distans. De ungas mående har väckt oro runtom i Finland.
Symtom har observerats även i Helsingin kuvataidelukio. Med andra ord är välbefinnandet som betonas i läroplanen extremt aktuellt nu.
Nopsanen berättar att de studerande har haft möjlighet att reflektera över sin egen ork och exempelvis ångest även på modersmålslektionerna. Det har varit möjligt att uttrycka sina känslor till exempel i smågrupper. Hon säger att det görs mycket samarbete med specialläraren, kuratorn och psykologen i skolvardagen. Studerande har gärna deltagit i informella träffar, såsom i uppmuntrande kaffestunder, som de själva har ordnat.
Enligt Nopsanen är det fortfarande för tidigt att säga hur väl den nya läroplanen kommer att fungera i praktiken på lång sikt – den har inte ännu varit i bruk en hel termin. Hon anser att fastän varje läroplan har en stor betydelse, utgör den sist och slutligen ändå en ram, inom vilken det finns många olika möjligheter för lärare och studerande att undervisa och studera.
Text: Kirsi Riipinen
Bilder: Ilkka Ranta-Aho
Huvudbild: Studerande i Helsingin kuvataidelukio Arina Maslennikova, Jasmin Ponsi och Ida Arponen bekantar sig med Finlands fotografiska museums utställning tillsammans med sin lärare Maarit Nopsanen.