Vi vet inte vilka yrken och uppgifter som behövs i framtiden. Det som vi vet är att du får nya färdigheter att lära dig mer genom att studera.
De allmänt nyttiga kunskaper som du lär dig under studietiden, såsom gruppdynamik, kreativitet och utveckling av dina egna kompetenser, föråldras inte även om världen omkring dig förändras.
– Låt oss tänka på exempelvis frisöryrket. Vi tror lätt att frisörer är bara frisörer, men de har oftast ett väldigt bra sinne för färger, goda färdigheter i handarbete, precision och en bra koncentrationsförmåga. Dessa kunskaper är mycket nyttiga till exempel inom inredningsbranschen, men också inom skeppsindustrin.
Så här kommenterar Milma Arola, Sitras ledande expert. I synnerhet vill hon trösta ungdomar som inte direkt kan besvara den klassiska frågan ”vad vill du bli när du blir stor”.
– När du söker dig till andra stadiet, är ingenting fastspikat för gott. De kunskaper du skaffar dig nu ger dig inte bara ett yrke, utan också möjligheter för mycket annat. Självkännedomen växer så småningom, och då börjar bilden av den egna branschen bli klarare.
– Man kan jobba inom flera branscher i sitt liv, och det är inte ovanligt att omskola sig. Hälften av finländarna utbildar sig till ett nytt yrke under sin karriär, säger Arola.
Samma budskap betonar även pedagogiska experten Anssi Värtö och specialplaneraren Anssi Ahlberg från Helsingfors stads sektor för fostrans- och utbildning.
– Väldigt många är stressade över om de gör rätt val när de söker sig till andra stadiet. I själva verket är valet inte slutgiltigt eftersom man alltid kan byta utbildning eller karriär senare, säger Värtö.
Det är lätt att byta utbildning
Det finns mycket gott att säga om den utvidgade läroplikten. Personer som avbrutit studierna efter grundskolan har haft stora problem, eftersom deras framtida möjligheter har minskat dramatiskt, och detsamma gäller arbetsmöjligheterna. I Helsingfors har problemet dock varit mindre än genomsnittet, eftersom människorna här vanligtvis har fortsatt studierna efter grundskolan
När du väljer din studieplats, lönar det sig att tänka på dina egna intressen. Om du senare fattar att någon annan bransch skulle vara mer intressant, går det tämligen lätt att byta bransch.
Det går särskilt lätt bland annat vid Stadin ammatti- ja aikuisopisto. Om det finns lediga platser inom den önskade branschen, går det att byta till branschen till exempel inom den följande månaden.
Inte ens ett helt år av studier går till spillo, eftersom även yrkesutbildningen innehåller gemensamma studier som du kan avlägga under ditt första år.
Du slösar inte din tid även om du skulle byta från yrkesutbildningen till gymnasiet eller tvärtom.
Kompetens även från hobbyer
Arola önskar att människor skulle lära sig att se den stora bilden av kompetens, eftersom man inte bara skaffar sig den genom utbildning. Man skaffar sig kompetens inom hobbyer, förhållanden och även när man spelar datorspel.
Någon kan vara en bra lyssnare, en annan en bra organisator. De här är värdefulla kunskaper även i det framtida arbetslivet.
I stället för en yrkesidentitet vore det lämpligare att tala om en kompetensidentitet, eftersom den tar hänsyn till människornas kompetens i större utsträckning: var och en har ett brett spektrum av kompetenser som också kan överföras från en uppgift till en annan. För närvarande tänker människorna för snävt på yrkesbeteckningar och befattningar.
Milma Arola
önskar att människor skulle lära sig att se den stora bilden av kompetens, eftersom man inte bara skaffar sig den genom utbildning. Bild: Maija Astikainen
Arola berättar att arbete och inlärning närmar sig varandra i framtidens inlärning. Inlärningen innebär inte alltid att man går på en kurs.
– Arbetslivet måste utvecklas så att man kan lära sig och ibland stanna och reflektera över det som man lärt sig på jobbet. I bästa fall kan man utveckla sina kunskaper på jobbet, vilket förnyar jobbet.
Livslopp utvecklas inte så att man först skaffar sig en viss examen och använder den för att slita och släta igenom arbetslivet.
Man talar mycket om livslångt lärande, och om kontinuerlig förändring anser Arola att man kanske talar till och med för mycket.
– Det är lätt att få en bild att allt förändras hela tiden och att ingenting någonsin räcker till. Genom historien har dock nya yrken uppstått medan en del har uteblivit. Det är sant att det också sker förändringar inom arbetsuppgifterna, men inlärningen och utvecklingen sker ofta med små steg, och ingen behöver förnyas hela tiden.
Värtö påminner om det grundläggande problemet med den strukturella förändringen – arbetslösa och lediga jobb möts inte. I framtiden blir situationen lättare om man lär sig att reagera på utvecklingen på förhand och är beredd att omskola sig.
Ahlberg säger att andra stadiet ger vägkost för alla att utveckla sin egen kompetens långt in i framtiden.
– När man lär sig att identifiera sina egna utvecklingsmål, lär man sig att skaffa sig nödvändig kompetens. Och detta behöver inte alltid vara för arbetslivet, utan behovet kan vara relaterat exempelvis till hobbyer.
I framtiden äger inlärningssituationer allt mer sällan rum i klassrummet. Inlärningsmiljöerna och läromedlen är mer digitaliserade och aktuella än tidigare.
– Olika läroämnen överlappar och behandlar olika teman på ett omfattande sätt. Den här typen av inlärning utmanar den som lär sig, men erbjuder samtidigt en bredare förståelse för olika saker, säger Ahlberg.
Arola betonar att det livslånga lärandet inte är ett livstidsstraff.
– Det är ofta så att inlärningen piggar upp karriären på ett välbehövligt sätt, men den är samtidigt en del av det vardagliga arbetslivet där den kommer av sig själv.
Enligt Sitras utredning ökar inlärningen av något nytt även välbefinnandet och skapar glädje.
Text: Kirsi Riipinen
Huvudbild: Milma Arola, ledande expert, Sitra, Bild: Sitra
