Havsnära Helsingfors erbjuder nya tjänster, livskraft och ligger högst 10 kilometer från invånarna!

Helsingfors identifierbara särdrag är det havsnära läget. Av stadens areal är 70 procent hav med över 300 öar och holmar. Strandlinjen slingrar sig 130 kilometer. Det finns ovanligt många badstränder, likaså olika vattenaktiviteter och -näringar. Och det är inte heller helt vanligt att alla invånare bor högst 10 kilometer från havet. De ryms i Östersjöns dotters famn precis som den känsliga skärgårdsnaturen eller passagerarfärjorna.

Vili Tuomisto, som leder stadens havsnära projekt, berättar att ett stort tack för Helsingfors mångsidiga havsnära tjänster i stor utsträckning ska gå till olika företag, allt från strandkaféer till rederier.

– Helsingfors har massor med know-how, såsom spetskompetens inom ingenjörskonst, som ännu mer kunde riktas till havsrelaterade projekt ända till den globala marknaden. Exempelvis ligger vår sjöfartsteknik på världstoppen ända fram till skeppsbyggandet. VI har även mycket högklassiga testlaboratorier. Företagen har haft mod att pröva lösningar som avviker från massan, såsom Allas Sea Pool eller Löyly, och de har också samlat internationell uppmärksamhet, säger Tuomisto nöjt.
 

Marina händelser ger imagenytta

Enligt Tuomisto ger många marina händelser och idrottsgrenar betydande imagenytta för Helsingfors, även om det är svårt att mäta den i pengar.

– Till exempel ger toppseglare, såsom Tapio Lehtinen och besättningen Spirit of Helsinki, Helsingfors positiv internationell synlighet. Detsamma gäller för olika tävlingar och evenemang, såsom Tall Ships Races, som förra gången samlade en halv miljon besökare.

Minttu Perttula, som ledde stadens maritima strategi 2018–2022, är av samma åsikt.

– Till exempel har den internationellt noterade Helsingforsbiennalen ökat kännedomen om havet i Helsingfors. Vår jättefina skärgård och allemansrätten är Helsingfors trumfkort, likaså användningen av havsstranden året runt med alla vinterbadplatser och annat. Här har det glädjande byggts till exempel nya vattensportscentra. Att röra sig i havsmiljön inverkar på välbefinnandet och har samtidigt samhällsekonomisk betydelse, när människorna mår bättre.

När Perttula lotsade det marina strategiarbetet öppnades bland annat Helsingfors skärgård för rekreation och dess infrastruktur och vandringsförhållanden utvecklades. Även eldrivna förbindelsebåtar började röra sig i Helsingfors vatten. Enligt Perttula har försöken med eldriven sjöfart banat väg för större steg i den utsläppsfria sjötrafiken.

Stenholmen öppnades för allmänheten, en ny skärgårdsrutt togs i bruk

I juni togs den nya västra skärgårdsrutten mellan Helsingfors och Esbo i bruk. Dessutom öppnades ett nytt öobjekt, Stenholmen, för allmänheten. Dit kommer man via Helsingfors östra skärgårdsrutt, och ytterligare förbindelser kommer eventuellt att komma.

Den reguljära ruttafiken fortsätter hela sommaren till många objekt, såsom Lonnan, Skanslandet, Stansvik och Sveaborg. Det finns också preliminära planer på att inleda trafiken till nya öar i sommar. Med lite tur kommer även Mjölö på nytt att omfattas av den reguljära trafiken.

– Staden förhandlar som bäst om köp av Mjölö, men det finns fortfarande mycket att reda ut allt från skicket på marktäkten, byggnader och vattenledningar. Staden har som mål att öppna olika öar som lämpar sig för rekreation med beaktande av naturvärdena, berättar projektchef Tom Qvisén från Helsingfors stadsmiljösektor, som ansvarar för köp av landområden.

Helsingfors är Europas mest trafikerade passagerarhamn

Men hur viktiga är marina näringar i Helsingfors? Lite insyn i saken får man genom att i företagsregistret och bland företagens verksamhetsställen gräva efter företag kopplade till havet med hemort i Helsingfors. De färskaste uppgifterna är från 2022, så den kollaps som koronan orsakar syns i dem, men siffrorna med över 350 företag och 4 400 arbetstagare ger en uppfattning om storleksklassen. I siffrorna ingår exempelvis inte båtklubbar eller strandrestauranger och strandcaféer.

Största delen av de anställda inom den marina sektorn, närmare 1 500 personer, arbetar med godstransport inom sjötrafiken och över tusen med persontransport inom sjötrafiken. Att bygga fartyg och flytande konstruktioner sysselsätter nästan 600 personer.

Hamnverksamheten uppskattades ha totala ekonomiska effekter på 4,1 miljarder euro 2019 då den senaste konsekvensundersökningen gjordes. Sysselsättningseffekten av sjöfarts- och hamnrelaterade arbetsplatser var i fjol 25 100 årsverken. Helsingfors Hamn Ab:s totala omsättning uppgick till 91,1 miljoner euro i fjol.

För att inte tala om de intäkter som passagerarna lämnar efter sig. Helsingfors Hamn är Europas mest trafikerade passagerarhamn. Ifjol åkte 8,9 miljoner passagerare med den regelbundna linjetrafiken och dessutom anlände närmare 163 000 passagerare till staden med internationell kryssningstrafik. Kryssningspassagerarna och besättningarna lämnar årligen cirka 25 miljoner euro i Helsingfors enligt de färskaste undersökningarna. Beloppet vore uppskattningsvis 10 miljoner euro större om alla resenärer kunde lockas till att kliva i land. Staden arbetar hela tiden för detta.

Fler båthamnar kommer att byggas under de närmaste åren

Staden möjliggör marina näringar genom att sälja sina strandfastigheter som staden inte längre behöver för allmänt rekreationsbruk. För närvarande säljs Schroderus villa i Kallviksudden. Wikströms villa i samma stadsdel kommer att komma till salu i augusti. Till de redan genomförda affärerna hör bland annat Stansvik gård i Degerö, där det nu finns exempelvis restaurang- och bastuverksamhet samt Villa Achille i Kallviksudden, som köptes för att användas för idrotts- och rekreationstjänster.

För att underlätta båtlivet bygger staden den här sommaren bryggor och bojplatser på flera öar och planerar elektrifiering av Fagerö. Det kommer att bli fler skyltar och eldplatser till exempel i den östra skärgården.

Nya båthamnar kommer att byggas i Kronobergsstranden, Nätholmen, Knekten och Utteruddsbasängen inom fem år. Botbygårdsstranden tas ur bruk för båtförare på grund av bostadsbyggande kring 2027, men i Stansvik kommer det att bli cirka 70 ersättande vinterförvaringsplatser för båtar. Dessutom planeras tusen motsvarande platser i Tolkis i Borgå.

– Vinterförvaringen är förknippad med utmaningar, eftersom vinterförvaring vore naturligast på strandområden, men det finns få lämpliga platser i Helsingfors. Vi har inlett ett utredningsarbete om principerna för vinterförvaring som ska stå färdig i slutet av året. I praktiken kartlägger vi situationen och drar upp riktlinjer för hur staden i fortsättningen ska göra i fråga om vinterförvaringen, konstaterar Vili Tuomisto.

Eldriven och utsläppsfri trafik på havet

Vili Tuomisto påminner om att staden fastställer sina marina riktlinjer med respekt för den känsliga naturen. Staden önskar och stöder också en ändring av fartygsbeståndet så att det blir så miljövänligt som möjligt.

– Till exempel är det tänkt att den regelbundna trafiken till Rönnskären ska skötas eldrivet i framtiden. Staden utreder de effektivaste stödåtgärderna för att möjliggöra en övergång till eldriven sjötrafik.

Stadens mål är att minst hälften av sjötrafiken blir utsläppsfri innan år 2030.

– Vi prövar till exempel minimera alla utsläpp som påverkar människan genom att utveckla lösningar för hantering av översvämningar och dagvatten samt vattentjänster på våra öar och strandområden. I stadens nya naturskyddsprogram, som är under beredning, har också naturen under vatten en egen punkt. Staden arbetar aktivt med att skydda havet också i Östersjöutmaningen. De ekologiska frågorna är av princip viktiga för staden, men de är också en image- och attraktionsfaktor för både staden och de marina företagen, konstaterar Tuomisto.

Hamnarna i Helsingfors centrum har redan under en längre tid haft landströmsanslutningar och nu kan också Nordsjö hamn erbjuda fartyg el som producerats påland. Användningen av landström kan minska fartygens luftutsläpp i hamnområdet med upp till 50–80 procent och samtidigt minskar också bullret. I godstrafiken tas ett stort steg mot utsläppsfrihet i juli, när det första containerfartyget X-Press feeders som använder förnybart bränsle inleder reguljär trafik till Helsingfors. Samtidigt öppnas marknaden för distribution av syntetiska bränslen i Finland.

Källor utöver de intervjuade: Helsingfors havsstrategi 2030, Helsingfors hamns årsberättelse 2023, Helsingfors hamns webbplats och kommunikationsavdelning, HavsHelsingfors i generalplanen, redogörelser från Helsingfors stadsplaneringsverks avdelning för generalplanering 2013:18.

Publicerad: 4.7.2024 klo 09.00