Helsingfors uppnådde goda resultat i hanteringen av coronaepidemins andra våg

Utredningen genomfördes av KPMG Oy gav godat resultat till Helsingfors i hanteringen av coronaepidemins andra våg.
KPMG: Jatkoselvitys koronakriisiin liittyvien toimenpiteiden toteutuksesta. Kuva kannesta.

Våren 2020 beställde borgmästare Jan Vapaavuori en extern utredning om Helsingfors stads beslutsfattande och agerande under hanteringen av coronakrisens första epidemivåg. Även i år genomfördes en utredning under våren angående hanteringen av den andra vågen. Staden har lyckats effektivera funktionaliteten av sin krisorganisation genom tydliggörande av ansvaret för beslutberedning, bättre allokering av resurser och mer effektiv koordinering. Krisorganisationens förmåga att fatta beslut ökade trots att informationsflödet från statsmakten inte förbättrades nämnvärt.

Epidemins första våg avtog under sommaren 2020, men på hösten började antalet coronasmittade öka kraftigt igen, med de nya virusvarianterna som en bidragande orsak. Hela epidemiperiodens högsta smittotal noterades i mars 2021 och fallen koncentreras fortfarande kraftigt till Nyland, särskilt till huvudstadsregionen.

Utredningen har tagit upp centrala utmaningar och fastställda goda praxis i anslutning till krishanteringen, samt föreslagit rekommendationer. Utifrån resultaten planeras fortsatta åtgärder för att förbättra det alltjämt pågående epidemiläget och hantera eventuella framtida undantagstillstånd. Utredningen ökar även insynen för invånare och andra intresserade i hur stadens förvaltning fungerar under undantagstillståndet.

Lärdomarna från sommaren 2020 bakom krisledningen


Enligt utredningen har Helsingfors stad lyckats effektivera funktionaliteten av sin krisorganisation på ett bra sätt i de områden där man kunde identifiera utmaningar i samband med den första epidemivågen. Jämfört med den föregående granskningsperioden, våren 2020, har koordineringsgruppens verksamhet effektiverats tack vare en noggrannare definition av ansvar och roller vid beslutsberedning, tydliggörande av arbetsfördelningen mellan koordineringsgruppen och stadens sektorer, samt erfarenheterna av allmän krisledning och utvecklandet av rutiner. Den mest betydelsefulla ändringsåtgärden som har påverkat effektiviteten hos stadens egen koordineringsgrupp har varit tydliggörandet av ansvaret för beslutsberedning och allokeringen av resurser samt en mer effektiv koordinering.

Stadens förmåga att fatta beslut har enligt utredningen effektiverats under krisens lopp på grund av en kombination av olika åtgärder. Den viktigaste faktorn som försvagat förmågan att fatta beslut har dock fortfarande varit bristen på dialog mellan statsmakten och kommunsektorn vid beredningen av nationella riktlinjer och beslut.
Regionalt samarbete och kommunikation har en nyckelroll
Helsingfors stad har även lyckats med att bidra till en ökad dialog mellan huvudstadsregionens städer och andra centrala aktörer, vilket har haft en stor betydelse för verkställandet av enhetliga riktlinjer i regionen. Helsingfors har huvudansvaret för organiseringen av huvudstadsregionens koordineringsgrupp för corona, som bildades i september 2020. Gruppen har skapat en gemensam lägesbild och producerat information om olika åtgärders inverkan och följder. I gruppen ingår förutom Helsingfors även Esbo och Vanda städer, THL, HUS och Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Stadens interna och externa kommunikation har upprätthållit en bra nivå och även utvecklats under krisens lopp. Man har strävat efter att hålla kommunikationen tydlig, konsekvent och begriplig. Huvudstadsregionens koordineringsgrupp för corona har även bidragit till att öka slagkraften i stadens kommunikation.

Bakgrundsinformation om utredningen


Utredningen genomfördes av KPMG Oy, som bland annat arbetar med konsultation inom företagsledning. Målet var att producera lättillgänglig information om verksamhet och åtgärder inom stadens krisorganisation vid hanteringen av coronakrisens andra våg. I utredningen granskades perioden augusti 2020–april 2021.
Tyngdpunkterna i utredningen var funktionaliteten hos Helsingfors stads krisledningsmodell och allmänna organisering, skapandet av den lägesbild som krishanteringen krävde, krisorganisationens förmåga att fatta beslut och beslutsprocesser samt kommunikation. Därutöver utvärderade man på vilket sätt staden har kunnat utveckla sin verksamhet och krisledning i jämförelse med granskningen från sommaren 2020 om coronakrisens första våg.

I samband med utredningen hördes medlemmar i Helsingfors stads koordineringsgrupp samt stadens huvudförtroendeman. Utredarna har haft tillgång till koordineringsgruppens mötesmaterial och slutdokument, samt tillträde till lägesbildsmaterial som producerats av Helsingfors stad. Utredarna har även fått stadens material om beslutsfattande och verkställande av beslut rörande coronakrisen, samt uppdaterade lägesrapporter för uppföljning av krisens påverkan i olika målgrupper. Som ett separat dokumentmaterial fick utredarna tillgång till Helsingfors stadskoncerns beredskapsanvisningar, samt material om kommunikation och mediebevakning som producerats och analyserats av Helsingfors stad och dess samarbetspartners.

Läs mer

KPMG: Jatkoselvitys koronakriisiin liittyvien toimenpiteiden toteutuksesta (endast på finska)