På basis av de utredningar som gjorts har man kommit fram till att Hanaholmens kraftverksbyggnad kunde bevaras och att den kunde användas även i framtiden. Möjligheterna för återanvändning kommer nu att utredas närmare.
– I bästa fall kan en såhär central och arkitektoniskt intressant industriell miljö erbjuda betydande potential ur hela stadens synvinkel. Ute i världen finns många exempel på gamla kraftverk som har utvecklats till mycket attraktiva objekt. Helsingfors undersöker nu grundligt de möjligheter som Hanaholmen erbjuder, begrundar Hanna Harris, designchef inom Helsingfors stad.
Den framtida användningen av kraftverket har ännu inte avgjorts. Staden låter göra utredningar vars syfte är att skapa mer information och säkerställa om kraftverksbyggnaden kan bevaras som en del av den fortsatta utvecklingen av området. Man är medveten om att jordmånen i området är utmanande. Även skicket på byggnadens grund och övriga konstruktioner kommer att utredas ytterligare.
– Om det efter dessa utredningar visar sig vara tekniskt och ekonomiskt möjligt att återanvända kraftverket, kommer det eventuellt att ordnas en tävling om den framtida användningen av det. Vi granskar även möjligheterna för temporär användning av kraftverket, säger Päivi Hietanen, projektledare vid Helsingfors stadsmiljösektor, som ansvarar för planeringen av den fortsatta användningen av kraftverket.
Helen investerar i Energikvarterets koldioxidneutrala produktion
Hanaholmens kraftverk, som planerats av arkitekt Timo Penttilä, blev färdigt 1974. Verksamheten i kraftverket upphörde i början av april 2023. Man strävar efter att bevara själva kraftverksbyggnaden, socialbyggnaden på dess framsida samt centrala delar av processutrustningen. Helheten som ska bevaras har definierats i nära samarbete mellan Helen, staden och stadsmuseet utifrån den byggnadshistoriska utredningen och de undersökningar som gjorts.
Andra sekundära byggnader, till exempel laboratorie- och maskinverkstadsbyggnader, kommer att rivas. Dessa rivningsarbeten inleds ännu under hösten. Sammantaget kommer rivningsarbetena att pågå i cirka ett och ett halvt år.
– Kraftverket är en byggnadskulturmässigt och kulturhistoriskt betydande helhet som erbjuder möjligheter för varierande verksamhet. Genom de åtgärder och utredningar som nu görs strävar vi efter att skapa de bästa möjliga förutsättningarna för planeringen av kraftverkets framtid, konstaterar Päivi Hietanen.
Helen fortsätter sin verksamhet inom det planerade kvarteret invid kraftverket. Den nya detaljplanen gör det möjligt att använda kvarteret för produktion av olika förnybara energiformer i enlighet med koldioxidneutralitetsmålen.
Transformatorerna i Hanaholmens kraftverk kommer att servas och placeras inom Energikvarterets område, där de fortfarande betjänar de nya elpannorna som placeras i värmecentralens lokaler. Värmen som de tre elpannorna som byggs på Hanaholmen producerar motsvarar det årliga behovet av värmen i över 400 000 flervåningshus. Under de fem första användningsåren minskar investeringen koldioxidutsläppen med 440 000 ton.
– Helens och Helsingfors stads gemensamma mål är att vara kolneutrala fram till 2030. I och med att Hanaholmens kraftverk stängdes minskade Helens koldioxidutsläpp med imponerande 40 procent och Helsingfors utsläpp med 20 procent. I värmeproduktionen satsar vi alltmer på att utnyttja olika slags spill- och miljövärme med hjälp av värmepumpar. Vi producerar el rent med bland annat vatten-, vind- och solkraft som vi har investerat kraftigt i under de senaste åren, summerar Timo Aaltonen, som ansvarar för hållbara energilösningar i Helen.
